morbror

En gammal telefon

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

… får också bli inredningspryl i nya hemmet. Tror att jag ska ta bort klistermärket fastän det har ett litet värde i sig, antagligen från 70-talet.

Telefonen fanns hemma hos min mormor. Vet inte när den togs ur bruk men min morbror hade sparat den och då han gick bort tog jag hand om manicken.

Minns att min mormor hörde till den generationen som svarade enbart "Hallå" i telefonen :-)
Minns att min mormor hörde till den generationen som svarade enbart ”Hallå” i telefonen 🙂

Har varit rätt tidigt i farten i dag. Det var lugnt i K-Supermarket halv tio på förmiddagen, varför handlar jag inte oftare den tiden på dygnet?

Ute lyser solen, det är +15 grader, alltså alldeles perfekt väder. Inte för varmt, inte för kyligt.

I dag fortsätter jag röja och packa här hemma. Under några timmar gör vi det tillsammans med maken. Dels för att det går fortare undan, dels för att en del gemensamma saker kräver gemensamma beslut.

Känns som att det blir en bra dag i dag. Jag kör med den inställningen helt enkelt.

Kramar till er alla ❤

 

Livet är här och nu

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer
Plötsligt brann två lågor intill varandra då ljuset nästan hade brunnit ut.
Plötsligt brann två lågor intill varandra då ljuset nästan hade brunnit ut.

Igår fick jag ett dödsbud. En av mina tre morbröder hade gått bort. Han blev 85 år. Hans två bröder har somnat in redan för många år sedan.

Så som alltid då någon dör väcks många tankar. Dels sådana som berör praktiska arrangemang, för det finns massor att tänka på och som ska göras de närmaste dagarna och veckorna. Dels började jag tänka på hur fint det kändes att morbror var hos oss med en del av övriga släkten på jul.

Jag tänker också att han har det bra där han nu är. Han har åter fått träffa sin mor, sin far, sina bröder och många andra nära och kära. Den synen har jag på döden.
Läste också flera gånger ett brev jag hade fått av morbror. Han berättade om en dröm han hade haft om sin far, min morfar, som dog i kriget mot Ryssland och vars kropp aldrig återfanns.

Döden hör livet till. Och livet, det är här och nu.
Igår, innan jag visste att morbror var död, gjorde jag en intervju med en innebandyprofil. Alla möten med olika människor jag har fördelen att ta del av i jobbet är en del av det underbara nuet.

Ikväll ska jag ut och äta med en väninna och sedan ska vi på pubkväll där Elias Hämäläinen uppträder. Om honom skrev jag så här i oktober.

Så bästa vänner. Lev här och nu, den här dagen kommer aldrig tillbaka. Ta ansvar för allt det du säger och gör, försök vara snäll mot alla, också mot dig själv. Kram!