nya_hemmet

Här var det högt i tak

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Det var den här lampan jag fick hjälp med igår. Rejäl stege krävdes och en man som gjort sånt här förr. Jag är inte höjdrädd, men det där med att balansera på en hög stege och samtidigt fästa något i taket tar jag inte längre risker med. Särskilt som knäet nu blivit bättre.

Eftersom det fortfarande är kaos i vissa hörn i mitt nya hem visar jag bara dessa stilleben. Fick fram en klocka som passar bra här, i förra bostaden stod den på en undanskymd plats i hallen.

Vaknade i natt av att jag troligtvis hade feber. Har inte hittat febertermometern i min allmänna låd-röra ännu. Tog en burana, klädde mig i tre tröjor och lyckades troligen svetta bort febertoppen.

Jag brukar få sådana då jag har mycket omkring mig, och det har onekligen varit stressigt den senaste tiden. Det stressar mig också att inte hitta alla saker jag behöver, men så småningom kommer de fram och jag ska ha kvar bara det jag behöver hela tiden i vardagen.

Röran i sovrummet stressar också och det att jag inte kommer åt att dammsuga ordentligt innan alla kartonger och andra saker har hittat rätt platser. Så jag tror det var kroppens sätt att säga ifrån. Jag sov lite längre på morgonen och meddelade kollegorna att jag börjar jobba först halv tolv.

När jag ser ut genom fönstret

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

… då jag jobbar, ser jag det där bokhuset som skymtar lite bakom en trädstam där ute på den här bilden. Kanske ett av stadens mest fotograferade hus? Många stannar upp där, troligtvis mest turister, för att föreviga det lilla och lite märkliga huset.

Huset är gjort av gamla böcker som kasserades då Socisbyggnaden och bibban där drabbades av inneluftsproblem. Bokhuset är ett monument över det som skedde då, och det har faktiskt stått där nu över fem år.

Det finns många temporära lösningar i mitt nya hem. Banden som håller gardinerna åt sidan är ett exempel och grönväxterna ska inte stå där i samlad trupp på golvet 🙂

Jag lekte med tanken på att visa flyttkaoset, med allt som inte hittat sina platser. Men det känns inte bra och därför gör jag det inte.

Men här är tyst och skönt. Jag har varje kväll somnat fort och det hände inte alltid på gamla adressen. Även om här är trafik utanför på Mariegatan når ljudet inte in, inte så att det stör i alla fall.

Många nya insikter blir det varje dag. Till exempel då det är svalare ute så är olika platser i hemmet svalare under vissa tider. På eftermiddagen värmer solen huset från väst. På morgonen ser jag genom köksfönstret solen stiga upp. Hittar en fluga in så hittar den inte ut och snart ligger den död i något hörn. Det skulle bli många begravningsceremonier om jag tyckte synd om var och en 😀

Snart ska jag ut och kolla tomaterna. Plantorna når snart växthusets tak!

Gamla dörrar och onsdagsträd

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Härliga dörrar med lagom skavanker av tidens tand, och härligt gammalt lås.

Kanske lite förnyat handtag här? Kan inte så mycket om sånt här ännu, men ska lära mig. Glad ändå att spegeldörrarna inte bytts ut till nya släta.

I dag fick vi internet att fungera i bostaden och jag kan se Sveriges kanaler på TV även i framtiden. Hurra!

Hållare för gardinstänger införskaffade, hakar som håller fönstren öppna likaså. Bit för bit, lite i taget och det är SÅ roligt ❤

Luta sig bakåt i stolen i Café Favorits trädgård på gamla apoteksgården, och möta denna syn.

Iskaffe och Lovisabakelse där, som jag kom ihåg att ta bild av först då jag nästan slukat allt 😀