Lucka fyra, änglar av granris och Lovisafoton

Bakom lucka nummer fyra i Caritas blogg-adventskalender finns tomten Alfred. Bilden av honom fick inte plats i Nya Östis förra vecka, men jag fick lov av tomtens mor att publicera bilden här istället. Alfred gillar julgröt med socker och kanel, och det fick han äta när Lovisa Jul firade öppning lördagen den 22 november.

Bilden jag visade i detta blogginlägg hade med den här artikeln att göra.
Änglar av granris står vid ingången till Lovisa kyrka sedan advent. Och jag kan inte begripa hur snabbt Pamela och Linda fick ihop änglarna. Den första var klar på nästan en timme, och det är inte några decimeter höga skapelser. De är lika stora som fullvuxna människor.

På torsdagskvällar är vi ofta trötta med syrran. Tack och lov fick vi bilen i skick i går. Då hade vi varit utan den i tolv dagar. Bilen fick uppmuntrande ord av mig, och jag kramade den såsom man nu kan krama en bil och försökte förklara för den hur omtyckt och viktig den är ❤

De här vykorten köpte jag i lokala bokhandeln. Det är kollegan och vännen Moa Björkell som tagit fotona och låtit göra kort av dem. Nu finns det således många fina kort av Moa Lisa Photography med Lovisamotiv, både från vintern, hösten och sommaren till salu. Jag kommer att skicka de här i postcrossingen till någon som vill ha motiv från min hemstad.

Över fyra timmar var vi borta på våra ärenden. Allt från mat till julkort och frimärken skulle köpas, mediciner doseras och datorn ställas in så att mamma kan se Tors innebandymatch imorgon. Adventsstjärnan i hennes fönster hade kommit upp med annan persons hjälp men en sladd skulle rättas till. Tid hos frissa också beställd för mamma nu.

Nu blir det dagbok, teve, elda i kakelugnen och nåt smått gott att äta och dricka.

Första gången! Dröjde 63 år…

… innan jag fick en av mina bilder på en pärm i en veckotidning. Bättre sent än aldrig 🙂

Den här gången fick jag skriva ett längre reportage om min vän Ann-Britt som numera också är känd på Instagram som Kirppismummo. Hon har där över 40 000 följare och att upprätthålla kontot, publicera reels och inlägg, svara på kommentarer och göra samarbeten med sponsorer har nu blivit nästan som ett heltidsjobb för henne.

Men hon orkar alltid vara positiv och glad, en egenskap hon säger att hon ärvt av sin far. Lika mycket som hon själv talar orkar hon lyssna och stötta andra ❤

Digitala lösnummer för Kuriren hittas på den här sajten.

Och Kurirens pärmbild får bli mitt bidrag till dagens Färgssprakande november. Där har LillaSyster faktiskt en burrata på ett av fotona i dag. Jag åt en sådan i somras och den var speciell men god.

Jag vill ju också marknadsföra Lovisanejdens egen tidning, Nya Östis. Lösnummer av den hittas här.

Jag har texter i nästan alla nummer av tidningen och skulle kunna visa nånting varje vecka, och slå på trumman för den lokala tidningen, som jag tycker är otroligt värdefull.

Men jag tvekar ibland eftersom jag inte vet hur mycket mina bloggvänner vill se av det jag skrivit, och det där med att lyfta fram sina egna texter känns lite som skryt… Men den tanken borde jag kanske bara släppa… Jag får ju göra hur jag vill på min blogg och den som inte vill läsa, eller som tycker att jag lyfter min och olika tidningarnas svansar… kan ju låta bli att läsa, om inläggen irriterar.

Vart tog John Blund vägen?

Kände mig ovanligt trött i går kväll och började inbilla mig att jag har någon bacill på gång. Lade mig redan 20.30, vilket är väldigt ovanligt, men det händer.

Nåja, sedan vaknade jag 1.30 och kunde somna om först vid halv sex. John Blund var totalt försvunnen.

Jag hade inga oroliga tankar, inget illamående fanns kvar. Men jag kunde bara inte sova. Så jag låg där med olika tankar som snurrade i huvet. Någon säger att man ska stiga upp och börja göra saker, så jag funderade om jag skulle gå till köket och börja på pusslet jag tog fram igår.

Pusslet köptes våren 2023 då vi besökte Gränna på Nya Östis läsarresa. Först fick mamma fixa pusslet, sedan kom det till mig. Nu har det väntat över ett år i ett skåp här i Äppelviken.

Men nej, jag steg inte upp. Jag låg kvar och tänkte att jag vilar i alla fall, och sedan sov jag från halv sex till nio, så det blev totalt sju timmar ändå, vilket torde räcka.

Idag ska vi vidare med ärendet ”nytt id-kort åt mamma”, och så ska vi veckohandla (åter torsdag? helt otroligt…) och dosera hennes mediciner. När jag sedan äntligen kommer hem mot tidig kväll ska jag elda. Och pusslets sorteringslådor finns på plats. Så jag tar troligen itu med det ❤

Och så marknadsför jag åter veckotidningen Kuriren. Nummer 13 är ute och där skriver jag om Lasse Petas som bott hela sitt liv på Trädgårdsgatan i Lovisa. Lösnummer finns i våra största dagligvaruaffärer och digitalt via Kurirens webbplats.

I Nya Östis har jag idag bland annat skrivit en längre intervju om långtidsarbetslösa och problematiken kring det. Var på seniorfest förra veckan och den finns med i dagens NÖ, liksom också en kort grej under vinjetten ”Tre frågor” som handlar om hur vi kan spara på värmekostnaderna. För att kunna läsa artiklarna i sin helhet på webben bör man dock vara prenumerant.

Frilansarens vardag, den går upp och den går ner

Inte så ofta jag på senaste tid visat vad jag skrivit för olika tidningar. Men här kommer ett par artiklar från Nya Östis och ett reportage jag skrivit för Kuriren. Via länkarna kan du köpa digitala lösnummer.

Jag skulle inte vara helt ärlig om jag sade att frilansarens jobb är lätt.
Det ger olika friheter – javisst. Jag hinner göra även lite annat nuförtiden, hjälpa mamma och träffa vänner. Det hann jag ganska sällan då jag hade mitt företag och var i chefsposition.

Eller tja, jag hann ibland, men att privatlivet krävde minutschema och att jag ofta var trött, ledde till beslutet att kasta mig ut i det okända drygt två år innan jag får full pension.

Nu återstår ett och ett halvt år till pensionen och besparingarna krymper. Jag jagar nya uppdrag. Ibland är jag orolig, ska jag klara mig? Jag är ju ensam kring alla utgifter sedan snart tolv år tillbaka.
I mina bästa stunder tänker jag ”allt ordnar sig på något sätt” 🙏

Ganska sent igår kväll kapade grannen och jag grenar som vuxit sig för breda och vilda i två träd som ligger in till vår terrass. Det var 17 grader varmt, helt underbart!

Och därförinnan kollade vi då Finland besegrade Georgien i basket-EM, vilket betyder att Susijengi (Vargflocken) är bland de fyra bästa och spelar om medalj!

Vi har många fina finlandssvenska tidningar

… och jag skrev redan i ett tidigare inlägg att vi ska värna om dem. Likaväl som vi ska värna om våra lokala företagare, handla där vi bor om det är möjligt. Vi ska också stödja våra jordbrukare och de som har djurgårdar i den mån vi kan.

Den finlandssvenska veckotidningen Kurirens tionde nummer kom ut i dag, och där finns mycket att läsa om människor som bor i Svenskfinland och om annat som är aktuellt.

Köp ett lösnummer eller ett digitalt nummer, eller teckna en prenumeration.

Den här tidningen har Familj och fritid som tema. Jag har intervjuat Annette och hennes söner, en familj som gör mycket tillsammans.

Jag skriver då och då till Kuriren, och det känns roligt att få göra längre reportage. Jag behöver som frilansare också flera ben att stå på.

Nya Östis står även mitt hjärta nära. Så har du inte den tidningen, köp ett digitalt lösnummer, eller köp ett i någon av butikerna som säljer den. Eller, teckna en prenumeration! Det är viktigt att vi värnar om de tidningar och tidskrifter vi har i Svenskfinland. Hur viktiga de verkligen är kanske vi känner först sedan då de inte längre finns.

Det var ett nyhetsinslag nyligen om de finlandssvenska tidningarnas framtid. Enligt en undersökning tror många att papperstidningen så småningom försvinner och det digitala tar över.

Hur trist är inte det? Och ännu tristare då det blir ”samma innehåll” överallt, likriktade artiklar.
Det skulle vara viktigt att var och en tidning hade sitt unika grepp och inte sneglade för mycket på andra. Läsare och lyssnare och tittare vill ju inte höra och se samma sak flera gånger.

Det är ok om vi då och då i till exempel de större dagstidningarna, nu ägda av Bonnier News, får läsa artiklar från och om Sverige. Men vi vill också läsa om det som händer i Svenskfinland, och i Lovisa vill vi läsa om det som händer i Lovisanejden, och gärna sånt som vi inte läst eller hört via andra medier.

Fem en fredag om uppkoppling

Ganska knepiga frågor hos Elisamatilda den här veckan – innan hon går in för några veckors sommarpaus. Temat är Uppkopplad.

Jag väljer att varva frågorna med bilder av några artiklar jag skrivit nyligen. Nya Östis prenumeranter kan läsa en del av dem via tidningens webbplats genom att vara uppkopplad på nätet.

Vad är det roligaste du sett på nätet på sistone?
Kan vara något kort humoristiskt klipp via Reels och så följer jag bland annat Snoopy-inlägg och där lockas jag ofta till skratt.

Vilket ämne har du senast grottat ner dig i på nätet?
Egentligen har jag inte grottat ner mig i något, men olika tips om växter kollar jag via Reels.

Finns det någon podd eller liknande du gärna plöjer?
Lyssnar sällan på poddar. Men jag kan plöja intressanta dokumentärer via Arenan.

Vilket konto eller person tillhör dina favoriter?
Väninnan Kirppismummos konto på Instagram tittar jag sporadiskt och gärna på.

Har du någon gång upptäckt en ny hobby tack vare något du sett online?
Finns säkert en del, och senast blev jag intresserad av att måla stenar. Köpte färger, lack och pensel och började följa gruppen FinStone.

    +16 grader klockan 10 i dag och det ser ut att bli en ganska solig dag. Skulle vara underbart om vi slapp blåst och regn, för jag har ett trevligt jobb som väntar i Pernå kyrkoby. Hoppas på att få fina foton där också.

    Dagens selfie och mycket-att-göra-dag

    Spegelvänd bild blev det igen och bister ser jag ut 😀 Men bister är jag inte. Det var mer det att här krävdes koncentration för att få bilden att lyckas. Tog bara EN enda. Numera är jag ju inte särdeles kritisk då det gäller foton av mig själv.

    Jag har alltså precis hämtat dagens Nya Östis från postlådan 🙂

    Det blev rätt många hälsosteg, runt 3000, vilket jag tycker är bra. Andra som ”tjuppar runt mer aktivt” tycker kanske inte att tretusen är mycket. För mig är det huvudsaken att jag är igång på olika sätt. ”Tjuppa” är slang hos oss och betyder springa, kuta runt, vara i rörelse.

    I dag var det som vanligt med ärenden för mamma. Började dock ändå med egna ärenden i Tokmanni. Skulle ha en ny musmatta med handledsstöd, eftersom den gamla gått sönder och nåt slags gel rinner ut 😂 Hittar inte någon annanstans en liknande i vår stad så jag beställde via nätet och får vänta en vecka på den. Men inhemskt, beställde via Tokmanni och inte via Temu fastän det hade varit jättebilligt. Beställer INGET från Temu. Punkt.

    Fortsatt kallt väder här. Mulet, plus sju grader. Inte mycket man kan göra åt det.

    Köpte sommarens måste-grej. En stav med vars hjälp man kan blåsa stora såpbubblor ❤ Sedan då det blir lite varmare ska jag ut nånstans och testa den. Länge leve barnasinnet!

    HPT med kreativitet som tema

    Temat hos Lokföraren Åke i Hoppa på tåget är i dag kreativ.

    Att blogga innebär redan i sig enligt min åsikt att kreativitet behövs.

    För att uttrycka sig i skrift behövs ett visst mått av kreativitet. Därmed kan jag i mina dagböcker ge utlopp för min kreativa sida.

    Min handstil blir ändå bara sämre med åren. Ibland får jag riktigt skärpa mig för att få den läsbar. Jag skriver rätt snabbt, och speciellt anteckningarna jag gör som journalist (bandar aldrig intervjuer) har sådan handstil som nästan bara jag själv kan tyda.

    Att skriva artiklar kräver också kreativitet. Ibland går nyhetstexter ”enligt en viss mall”, så mer utlopp för den kreativa sidan i mig själv får jag då jag skriver personporträtt och reportage eller något om kultur. Ibland tas fotona rätt snabbt och det finns inte så många möjligheter till variation. Men i andra fall finns det chans att vara kreativ då man illustrerar artiklarna.

    Nu har jag inte skapat teckningar på en dryg vecka, annars hade också en sådan kunnat platsa här.

    I dag har vi riktigt fint väder med blå himmel, sol och kring åtta plusgrader. Imorgon flyttas visarna en timme framåt och vi har SOMMAR-tid. Ett sådant härligt ord ❤ 🌷☀😎

    Glad måndag, del 2!

    Finlandssvenskarnas veckotidning heter Kuriren. Den kommer inte ut lika ofta som de svenska, alltså inte en gång i veckan, men mera info om tidningen finns här.

    Jag har nu som frilansjournalist skrivit mitt första reportage för tidningen, och har efter det här åtminstone två på gång.

    Det är en trevlig motvikt till jobbet för andra tidningar. Nya Östis står mig förstås extra nära hjärtat eftersom den föddes då mitt käraste hjärtebarn, tidningen Östra Nyland, slaktades 2015 av KSF Media som istället skapade tidningen Östnyland. Den i sin tur finns inte mer med det namnet. Tidningen heter numera Borgåbladet, som också lades ner 2015, men som nu får leva vidare tack vare namnbytet som skedde ifjol.

    Det blev en lite längre parentes om NÖ och ÖN, men som sagt, trevligt att skriva även för andra ibland. Reportagens längd är ofta generöst tilltagna, det finns plats för 8000 tecken eller mer och många bilder.

    Solen föll in i min bostad den här dagen och jag låter det synas på bilderna 🙂

    Att jobba för en veckotidning, eller för ett slags magasin, betyder att man har längre deadline. Planeringen av artiklar som ska gå ut maj eller under sommaren sker redan nu.

    Det går inte att köpa digitala lösnummer från Lehtiluukku av den här tidningen. Men den som inte vill ha en papperstidning hemburen kan teckna en digital prenumeration.

    Trees on Tuesdays

    Det var ett tag sedan jag publicerade under denna kategori. Ibland har det nog blivit Trees on Thursdays eller andra dagar också.

    En ståtlig tall i Märlax, invid platsen som ska bli en tillfällig bana för skateboardåkare, tills den riktiga kan byggas på annan plats i staden. Här bakom min rygg gick tidigare Skärgårdsvägen. Den fick sedan en lite annan dragning. 2023 förvandlades nämligen en del av vägen till vändplats för bussarna som kom till Bostadsmässans område. Till vänster om tallen är ingången till en fin park. Och i bakgrunden samma Bastion Ungern som jag visade bild av igår.

    Massage står på programmet i dag. De närmaste tre dagarna fyra jobb för Nya Östis.

    I innebandykvalet möter Tor Limingan Niittomiehet på lördag på bortaplan. Till Liminka är det alldeles för lång väg för att jag ska kunna åka med. Jag har så många artiklar att skriva att jag inte kan offra hela lördagen (start sex på morgonen, match klockan 15-17, hemma kring ett på natten)… Jag vet att hela söndagen krävs för återhämtning efter den långa bussresan, och nu måste jag prioritera de jobbuppdrag jag som frilansare får. Men hemmamatchen på söndag kväll har jag förstås tänkt gå och titta på.