Nya_Östis_läsarresa

Skadarsjön i Montenegro

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Bilder från läsarresan med Nya Östis, som arrangerades 28.9–5.10.

Här ska vi snart starta på en utflykt som för oss ut på Skadarsjön, som Montenegro delar med Albanien. Sjön har ett rikt fågel- och fiskliv. Vi fick syn på några pelikaner, men jag fick dem inte på bild. Båtarna vi åkte med var små, kanske ändå lite större än de som syns på bilden och det fanns toalett.

Riktigt så här liten båt och enkla förhållanden hade vi inte, men det var kul att se några fiskare som rörde sig på sjön.

Fina vyer över vattnet, och de där bergen är ju något av det jag minns bäst från Montenegro (Svarta bergen).

Fantastiska klippformationer gled vi också förbi.

När vi kom fram till slutdestinationen där bussen hämtade oss möttes vi av ett svanpar.

När vi hade åkt vidare med bussen stannade vi på en utsiktsplats som visade oss en av Skadarsjöns många fåror.

Jag är inte frisk än, tyvärr – har vilodag hemma i dag. Men jag skapade en ny tävling där jag lottar ut ett litet häfte med Lilla My-motiv. Kolla på startsidan, skriv en kommentar och du är med i utlottningen. Kostar inget. Men kul om du vill länka till min blogg på din blogg och sprida info om utlottningen 🙂

Fint fönster och stämningsbilder från resan

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Det här är en bild jag tycker mycket om. Fångad i flykten då jag gick förbi spelemannen vid en av ingångarna till gamla stan i Dubrovnik.

Ute på ön Our Lady on the Rocks fanns en kyrka och då vi gick genom rummen där fanns där ett fönster som var väldigt fint.

Jag har många bilder kvar från resan och funderar lite hur jag ska portionera ut dem.
Just nu känns det som att jag är LITE på bättringsvägen med förkylningen. Jag hade en intervju i dag och vi tog en rolig bild till den, en födelsedagstext som publiceras den 24 oktober.

Det är helt underbart att ha tid att skriva igen. Jag får se hur många uppdrag jag får nu under slutet av året. Klarar jag ekonomin med dem eller behöver jag hitta nya inkomstkällor på nästa års sida. Jag stressar inte. Lever ett par månader på besparingar, funderar, tar det lugnt och vilar mycket.

Fem en fredag och resebilder

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Vingården i Konavle i Kroatien. Det regnade inte när vi var där men de höga bergen är täckta av moln, vilket ser spännande ut. Man kan bara ana bergens höjder under molntäcket.

Gården var mycket tjusig med många små fina detaljer, sådana som den här med planteringar i små krukor.

Och nu är jag åter med i Elisas Fem en fredag där temat är Höst med AI. Jag är inte direkt en vän av artificiell intelligens, nyttjar den ogärna. Men jag vet att vi inte kan slippa den längre och så länge den gör GOTT åt mänskligheten är den bra. Men som med så mycket annat nytt inom teknologin missbrukas AI ju också.

Jag behöver inte använda AI för att svara på frågorna, men Elisa hade använt ChatGPT och hon är också annars i viss mån intresserad av de möjligheter AI erbjuder.

Vad är din favoritaktivitet att göra på hösten?
– Läsa, skriva, blogga och om jag får tillbaka orken och blir frisk igen, då går jag gärna korta promenader och fotograferar i naturen.

Vilken doft eller smak förknippar du mest med hösten, och har du något särskilt minne kopplat till den?
– Doften av jord och förmultnade löv, men jag kommer inte direkt på något smak som hör ihop med hösten.

Om du skulle planera en perfekt höstdag, hur skulle den se ut från morgon till kväll?
– Lugn frukost, lite utevistelse om vädret är fint, mot kvällen elda och mysa hemma.

Vilket höstplagg är du mest förtjust i?
– Här i gamla huset är det nog nu olika stickade tröjor och strumpor 🙂

Har du någon höstritual eller tradition som du ser fram emot varje år?
– Ingen speciell sådan men levande ljus har jag bränt redan länge här hemma.

Perast och Our Lady on the rocks

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Visade redan tidigare några bilder från den fina ön Perast och kyrkan ute på ön Our Lady on the Rocks i Montenegro.
Här kommer några foton till.

Fantastiska gamla byggnader, en liten mysig by, som vanligt omgiven av höga berg. Härifrån tog vi en liten båt ut till ön med kyrkan.

Några av resenärerna fotograferar öarna. Den till vänster har en kyrkogård och är stängd för turister. Till höger ligger Our Lady on the Rocks. Vi hade ju tur med vädret sju dagar av åtta.

Den vackra kyrkan ute på ön.

Utsikt från ett öppet fönster i kyrkan.

Här hemma har vi nu +8 grader och en storm väntas dra in över landet, så jag ska elda också i dag. Imorgon och på fredag ska det vara lite varmare ute och då kanske jag pausar med eldandet.

Köpte en hink för aska häromdagen. Tömmer ugnen efter varannan eldning. Då blir det bättre drag. Det är mycket jag har lärt mig och mycket jag ännu får lära mig och vänja mig vid under det kommande året. Har ju inte upplevt en höst, en vinter eller en vår här.

I köket har jag +15 grader nu, men jag tror det är varmare i rummet där jag har datorn, teven och kakelugnen. Ska köpa ytterligare en mätare så att jag har koll på bägge rummen 🙂

Jag sover fortfarande mycket, är trött, lite yr. Gjorde ett covidtest igår. Resultatet var negativt. Men det är svårt att veta om jag gjorde det på rätt sätt. Man kan ju inte längre testa sig på hälsocentraler och inga uppföljningar görs, inga spårningar heller. Nya varianter av virus har dykt upp och många är sjuka nu.

Dubrovnik har en historia som berör

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Visar senare fler bilder från Dubrovnik. Hinner nu bara skriva ett kort inlägg innan vi har avskedsmiddag och sedan ska vi packa, eftersom hemfärden i morgon börjar tidigt.

Det var vackert här utanför murarna till Gamla stan i Dubrovnik. Nedanför en utsiktsplats, som låg i närheten av några restauranger och en plaza, doftade det gott av salt vatten från Adriatiska havet. Vågorna slog in mot klipporna och det skummade så fint.

Det finns många plus med staden, tror jag. Vi hann bara se den gamla stadsdelen och fick guidning där. Vackra gamla byggnader, gammal historia men även närhistoria från kriget i forna Jugoslavien 1991-1992.

Gamla stan är ett av Unescos världsarv. Därmed trodde de som bodde i Dubrovnik att de kunde känna sig trygga där inne. Men den jugoslaviska armén attackerade den gamla staden tillsammans med Serbien och Montenegro, till och med med missiler. Spår av kriget har bevarats och på en skylt kunde man se vilka platser hade träffats.

Det var tiotusentals människor i rörelse bara i gamla stan, vågar jag påstå. Fastän det är början av oktober hade vi +25 grader och bussar med turister kom och for i skytteltrafik. Det här kostar på och troligen måste massturismen begränsas på sikt.

Vackert – ja. En fascinerade historia, ja.
Men mycket dyrare som ort just tack vare att turisterna kommer i strida strömmar.
Och stökigt med mycket folk, trängsel överallt och inte en tyst stund. Men nu talar jag ju bara om Gamla stan.

Besök på vingård i vinområdet Konavle

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

I dag besökte vi bland annat en vingård då vi hade kommit över gränsen från Montenegro till Kroatien och därmed är vi tillbaka i EU. Kön vid gränsen var ”bara” två och en halvtimme lång. En del av tiden berodde på att en passagerare i en buss från Montenegro, som stod framför vår, saknade sitt pass.

Det är helt skönt att åter kunna dricka kranvattnet, och att ha tillgång till varmt duschvatten från morgon till kväll. En stor och rymlig balkong med utsikt mot Adriatiska havet, inte helt direkt, men vi ser havet helt bra. Vi bor på Hotel Albatros i Cavtat strax utanför Dubrovnik. En del av flygen som går ner i staden där går rakt ovanför vårt hotell, men det är helt ok.

Vingårdens vackra gårdshus, med kontor, liten butik och tjusig väldoftande toalett.

Familjen som äger vingården förlorade ett av sina hus, eller kanske mer av ägorna, under kriget som fördes i forna Jugoslavien. Det berörde mig att höra den historien och att nu se den äldre mannen stolt visa upp sin gård. Fint hade de dukat för oss med tapas och så fick vi testa deras viner.

En detaljstudie av väggen till gårdshuset.

Imorgon ska vi besöka Dubrovnik.

Äntligen på plats i Montenegro!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Har snart varit vaken ett dygn. Sov natten mot lördag bara en timme. Lade mig 21.30 men somnade först klockan ett och vaknade klockan två. Väckarklockan var satt på 3.00 och avfärd 4.15 mot flygfältet. Jag har alltid oerhört svårt att koppla av och sova bra då jag ska upp så tidigt…

Nå väl, än är jag på benen, men kände mig nog både vimsig och svettig och trött då jag gick till receptionen för att kolla hur gruppen skulle checkas in och när och var vi skulle äta middag på kvällen. Det är Nya Östis läsarresa jag skriver om och jag är något slag av reseledare, men kallar mig hellre tidningens representant. För till exempel på flygfältet kunde jag inte hjälpa med så mycket då så gott som allt förnyats sedan jag senast flög 2019. Och det mesta ska resenären numera göra själv.

Innan vi kom så här långt, alltså att vi är på väg mot Budva i Montenegro, hade vi tvingats vänta närmare tre timmar i tullen på gränsenmellan Kroatien och Montenegro. Ibland går det smidigt där, på femton minuter, kunde vår chaufför säga. Är personerna där på sämre humör eller inte samarbetsvilliga kan det dröja över sex timmar. Så vi klarade oss med något mitt emellan 🙄

Nu gäller det att inte låta detta förstöra hela resan. Vi har middag ikväll och under de kommande dagarna många utflykter.

Reseminnen från Lübeck

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Jag har inte hunnit ta så många foton här på hemmaplan. Så det blir reseminnen från maj då vi med Nya Östis-läsarna bland annat besökte Lübeck i Tyskland.

Jag har dagar med späckat program bakom mig och idag, torsdag, är det jobb från 10 till 20 som gäller eftersom vi har ett möte på eftermiddag och kväll. Mötet avslutads ändå med samvaro kring mat så allt är inte bara jobb 🙂

Under helgen som kommer ska jag med vänner ha en loppismarknad och så har vi Historiska Hus i Lovisa, och efter det ska ny tidning göras för 31 augusti. Efter det borde jag enligt planerna kunna ha några dagar ledigt.

Ett stort och viktigt fritidsintresse för mig är att blogga och att läsa mina vänners bloggar. Till mina rutiner om kvällarna hör också att läsa tidningar och böcker och att skriva dagbok.

Under de senaste dagarna har tiden för fritidsintressena varit knapp. Så är det ibland. Sedan vänder det, och tid för foton från vardagen, reflektion och så vidare finns igen.

Allt går lite i cykler, verkar det som. Och nu har jag dessutom kollat friidrotts-VM rätt mycket. Igår tog Wilma Murto brons i stavhoppet. Hurraaaa 💪

Vandringen från innergården i Lübeck gick vidare till en trång gång, där det gällde att inte ha anlag för klaustrofobi. Gången ledde ut till friheten på en gata 🙂

Flytetyg och blandade bilder från Lübeck

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

En månad sedan vi var på Nya Östis läsarresa, men bilder finns kvar i arkivet.
Som den här av vattenbussen till exempel. Ett flytetyg som minsann väckte uppmärksamhet 😀
Man kan ju tro att den av misstag åkt ner i kanalen. Jag vet inte om det är en före detta buss som byggts om till vattenbuss, men så ser det ju ut.

Ett annat flytetyg som fastnade på bild var den här lilla farkosten som fraktade glatt skålande unga män.

Och så en förtöjd farkost. En restaurang-bar ser det ut som.

Simrishamn, kort besök men härliga minnen

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

På Nya Östis läsarresa gjorde vi ett kort stopp i Simrishamn, torsdagen den 4 maj, samma dag som vi besökte många andra mål på Österlen. Jag vet inte hur de som bor där definierar sin kust, men det blir såsom jag ser det en östkust i södra Sverige 🙂

Som ni ser på trädet var våren inte långt hunnen här den dagen. Filtarna på Café Vivaldis servering höll oss ändå varma och vi var även annars rätt klädda. För det som jag minns härifrån är hur snabbt vädret kan växla. Öppet hav ligger nära, solen kan värma, det är hur mysigt som helst. Men sedan rullar en tjock balk av dimma in. Det blir fuktigt och kyligt. Lika snabbt som dimman kom kunde den lätta och så var det fint igen.

Hade verkligen velat stanna här en lite längre stund än bara ett par timmar. Vi som valde att äta lunch hann inte med mycket annat. Men fin arkitektur fick vi se.

Härlig färg på huset, inte sant?

Jag fotade hejvilt och vet inte alltid vilka hus jag tagit bilder av längs promenaderna. Men jag tror att växterna är fina här på sommaren, och gatstenarna är fina. Inte direkt kullerstenar men inte vanlig asfalt heller.

En av många gränder i Simrishamn.