Jag – plötsligt en morgonmänniska?

Jag vaknar numera ofta före klockan åtta. Jag vet inte om det har med morgonens ljus att göra, eller med att jag kanske sover bättre här i gamla huset. Vi får väl se hur det blir i höst och i vinter då morgnarna är mörka.

Ofta börjar dagen med att jag öppnar fönstren i köket och i sovrummet. Morgonvinden tar tag i spetsgardinerna. Det knarrar lite i trägolvet under mina bara fötter när jag går fram och tillbaka i köket. Doften av rostat bröd sprider sig.

Jag gör mina morgonmackor i lugn och ro. Har minst en timme på mig innan jag förväntas börja jobba.

Har en del uppgifter att göra i dag, ofta är torsdag eller fredag ”hjälpa mamma”-dag. Vissa rutiner hör också till jobbet, mot slutet av månaden bland annat medarbetarnas arvoden.

Men jag tycker att jag hinner med annat också nu. Rogivande saker. Tomaterna i växthuset, korta cykelturer, sitta vid gamla sekretären och skriva dagbok, umgås med vänner. Jag hinner ta djupa andetag.

Kinarosen har vuxit sig ranglig och hög, än en gång. Den ska toppas och så får jag se om jag lyckas rota den övre delen. Det lyckades inte förra gången, men moderplantan överlevde. Solen i växternas bladverk på köksbordet gör mig lugn och glad.