Tredje december, gubbe på balkong

Inte är vi helt fantasilösa i Lovisa. På en balkong till ett hus som ligger nästan granne med mitt hem står den här gubben och vinkar. Han får utgöra min kalenderbild för den tredje december.

Min blogg är alltså lite av en adventskalender där det varje dag från första december till den 24:e bjuds på en vinter- eller julinspirerad bild.

Jag sov oroligt, vet inte varför jag vaknar så ofta. Kanske jag har sömnapné. Det kan jag inte veta då jag levt snart tolv år ensam. På resor brukar vi med väninnor göra den andra uppmärksam på sömnrytmen, men mest har det då handlat om att jag eller hon snarkar lätt. Inte så att vi haft andningsuppehåll.

Drömde också en hel massa igen, men det är jag van vid. Skulle ha fått ha sovmorgon idag och inga plikter som väntar, men klockan åtta började arbetet med att ta bort trädstubbar från parken intill mitt hem. Tjugofem meter från mitt sovrumsfönster. Borde jag klaga hos president Alexander Stubb om dessa stubbar? 😂

Dagen började annars bra med detta roliga kort som jag fick från Tyskland i postcrossingen. Alla som förstår tyska kan ”Viel Spaß haben”, t.ex. bloggvännerna Kristallina och ProfessorDeutsch.

Fick också en liten papperskasse full med tändrosor av en bekant idag. Eller fick och fick – jag hade beställt dem och betalade förstås för dem.
Nu ska det bli extra roligt att elda i dag då jag kommer hem från frissan.

Mycket Mumin här, och sol på frukostbrickan

Det här kortet sände jag igår i postcrossingen till en mottagare i Estland. Det är ju ett bra bidrag till färgsprakande november som LillaSyster håller i.
Korten med Muminmotiv brukar vara omtycka jorden runt.

Frukostbrickan i dag, med spår av det jag åt 😀 Och så fick jag genom skrivbordslampan solen på bilden att skina på riktigt.

November månads bild i min Muminkalender är något dystrare.
Jag tvingades faktiskt för säkerhets skull kolla vad denna figur heter och det här är Too-ticki. Enligt en Muminguide på nätet är hon pragmatisk och medkännande, men hon är inte sentimental. Utöver det är hon musikalisk och gillar särskilt att sjunga sånger som hon har hittat på själv.

På bilden kanske hon funderar vem som tappat tandborsten och näsdukarna? Eller så undrar hon om det är hon själv som lämnat dem där. Det kanske inte ens är en tandborste? Men nycklar och en glödlampa känner jag igen 🙂

Sedan kan vi gå över till något helt annat. Det här är ingen muminfigur, men jag kan vila ögonen på honom ändå 😉
Köpte igår från lokala sportaffären den här blusen i merinoull. Mjuk, underbar och varm. Precis sådana plagg jag behöver under hösten och vintern här i gamla trähuset.

Det är först nu, när jag ska uppleva andra vintern här, som jag vet vilka kläder som funkar, och hur lager på lager ter sig mest smidigt, för man vill ju kunna röra sig också.

Och nej, jag har inte just nu +14 grader inne. Här är +20, men jag tänker vara förberedd om det blir sträng kyla framöver.

Lektionen i finska för dagen:
Luontoystävällinen tuote = Naturvänlig produkt.
Testatusti paras kylmään & kosteaan = Testad som bäst mot kyla och fukt.
Kutiamaton pehmeä laatu = Mjuk (pehmeä) kvalitet (laatu) som inte skapar klåda.

Finska språket är känt för att vissa ord är korta och behöver beskrivas med fler ord på svenska. Kutia = klia, kittla, skapa klåda. Ändelsen -ton betyder att det är något man slipper, något som saknas, något man kan vara utan. T.ex. laktoositon = laktosfri, saknar laktos. Gluteeniton = glutenfri.

Veckans foton och söndagsskylten

Åke Nacka 144 välkomnar oss till att visa bilder vi tagit under veckan. Han skriver ”kort och koncist, vad har du fångat med kameran under veckan”. Vi får visa 1–5 foton.

En del av lummiga Kapellparken som ligger mycket centralt i Lovisa.
Solen håller på att gå ner. Den här kullen är en populär plats på vintern för familjer, barnen åker pulka och skidor där.

Imorgon är det pappas 101-års dag. Vi tog bort sommarblommorna och planterade en hortensia. Tyvärr såg jag då jag tog bort plasten som omgav krukan att växten inte var i sitt bästa skick. Den kanske inte tål frost heller.

Murgrönan däremot brukar till och med klara vintern. Inte så att den är lika fin året om, men den har kommit igen på våren. Sedan finns det nuförtiden mycket vackra växter av tyg och de kräver ingen skötsel. Så vi har lite blandat här. Ett ljus lade vi också ner för att hedra minnet av pappa som gick bort alldeles för tidigt, bara 53 år gammal.

Favoritkonstnären Inge Löök som bor i Lovisa. Hennes tokiga och glada gummor sprider glädje över hela världen. Det här vykortet skickade jag i postcrossingen till Tyskland.

Det här var ju inget foto av mig, men jag skannar in korten jag skickar iväg och laddar upp dem på postcrossingens sajt. Där finns de kort som jag har fått och de jag har skickat under min profil.

En skylt ute på landet i Hopom, Liljendal. Jag besökte gården för att göra ett reportage till Kuriren. Det kommer ut i september och jag kan senare visa hur det blev. Hoppas alltid också att den här finlandssvenska veckotidningen ska hitta nya läsare.

Det finns mycket jag kunde säga om finlandssvenska tidningar och tidskrifter. Vare sig vi läser dem på papper eller digitalt så måste vi värna om dem. Läggs de ner på grund av olönsamhet är det osannolikt att någon startar upp dem igen.

Detsamma gäller bondgårdar och lantbruk. Lägger någon ner produktionen, säljer djuren och alla redskap – ja då är det kört. En gård med produktion startas inte upp igen så där bara över en natt.

Glad måndag! 12-05-2025

I Postcrossingen är ett av mina önskemål att få kort med Snobben-motiv. Ett annat önskemål är Muminmotiv, kort som konstnären Inge Löök målat eller motiv från Bond-filmer och då speciellt av Daniel Craig. Man får ha önskemål i sin profil på Postcrossingen, men inga krav (demands).

För några dagar sedan fick jag detta Snobbenkort från USA, och sparade det till ett glad-måndag-motiv.

Morgonen blev glad också för att jag läste några meddelanden som min syster skrev via Whatsapp. Hon ställde sig förvånad till mina meddelanden om matchen Finland-Frankrike i hockey-VM. Jag skrev att det kan vara nyttigt att förlora ibland, osv.

Med bara ett par minuter kvar av matchen gjorde Frankrike 1-3 i tom bur då vi spelade utan målvakt. Jag var jättetrött och hade ögonen i kors och helt emot hur jag brukar agera stängde jag teven och gick och lade mig bums.

På morgonen läste jag meddelandena som hade skrivits på natten. ”Såg du inte matchen till slut?” Finland hade såväl reducerat som utjämnat och i förlängningen vann vi 4-3.

Att sådant. Huh-huh.
Ikväll möter vi Sverige. Är vi då ineffektiva framför målet i 55 minuter såsom vi var igår slutar matchen troligen inte med seger. Förstås om Sverige leder bara med ett mål och vi gör två då vi skärper oss i slutet 😂

Fredagsfrågor om röjar-göra 😊

Det är fredag igen och dags att svara på bloggvännen Elisamatildas frågor.

Vilken syssla föredrar du framför andra?
Har inget emot att elda såhär vintertid.

Vilken drar du dig för att göra?
Av någon anledning är det trist att tömma diskmaskinen 😀

Har du någon städrutin?
Inte direkt, men försöker dammsuga en gång i veckan, oftare kring kakelugnen.

Var har du minst ordning någonstans?
Efter många flyttningar genom åren är det inte stökigt nånstans direkt, men fortfarande jobbar jag med att få ordning på dagböckerna i plåtskåpet så att de ligger där i årsordning.

Vad glömmer du att städa?
Det finns väl någon vrå här och där som glöms bort ibland. Under datorbordet kanske.

Bilden har inget med röjning att göra. Det blev en glad onsdag då Postcrossingens medlemskort för 2025 damp ner i postlådan, tillsammans med kort av Tove Jansson och hennes Muminfamilj. Tove är Årets konstnär då Finlands postcrossingförening firar tio år. Själva postcrossingen som verksamhet i sig, en hobby som delas av många människor i hela världen, firar 20-års jubileum i år.

Den här dagen är fullspäckad med program. Allt från att skriva ut artiklar, göra intervju per telefon, föra mamma till laboratoriet för blodprov, träffa vänner över en bit mat, bada bastu och sedan via Resultatservicen på nätet kolla hur det går för Tor i grundseriens nästsista match.

Passfoton – det var roligare förr!

Igår fick jag tre kort från Brasilien, via postcrossingen. Avsändaren har tagit fotot på storstaden själv, de två andra korten var vykort. Så jag fick dem i ett kuvert. Vanligtvis sänder man bara ett vykort, och det måste inte ligga i kuvert. Men den som vill får sända fler, och som sagt fick jag tre.

Fantastiska frimärken också! Hela kuvertet fullt.

I dag ska jag hämta ut mitt nya pass, eller id-kortet. Jag vet inte vilket jag får först, men polisen meddelade nyss att det ena kan avhämtas. Jag tycker jag såg ut som en bov på fotot 🤣 Man får ju inte le på passfotona. Ögonen ska vara öppna och munnen stängd, sade fotografen.

I dag är det bara företag med tillstånd som får ta passfoton och samarbeta med myndigheterna. För trettio år sedan kunde man ta sina foton själv. Jag minns när jag skulle ta passfoto av dåtida chefredaktören Kim W på Östra Nyland. Jag använde ett kompakt objektiv och tog en närbild. Kimmen sa sedan att alla som såg passbilden, där han hade en oproportionerligt stor näsa, höll på att kissa på sig av skratt 🤣 Det var på den gamla goda tiden det!

Bildlagret börjar sina, dags att komma ut!

Ja, mitt bildarkiv krymper så jag hoppas nu att jag ska komma ut lite mer för att kunna ta nya foton. Dels så att knäet håller, vilket det hör och häpna gjorde i dag, jämfört med gårdagen då det inte bar mig alls. Dels även så att snön och isen försvinner så att jag kan röra mig lättare till fots, men också med cykel. Det ser jag fram emot!

Tar nu några bilder som jag tror att jag inte publicerat tidigare 🙂

Favorit från Lidls franska veckor. Brukar finnas bara en gång om året, typ.

Kvinnodagen i mars. Jag minns hur jag hade svårt att gå till och från träffen som OP-banken arrangerade ett par kvarter från mitt hem. Där fanns en återförsäljare med olika makeup-produkter och då tog jag den här bilden.

Skickade ett kort i postcrossingen i dag. Det skulle till Österrike. Hoppas mottagaren där gillar Muminfamiljen lika mycket som jag.

Annars då? Läget med knäet? Värkte faktiskt lite i natt så nu kör jag Burana 400 på kvällen/natten och Burana 600 på dagen som en kur. Och i dag har jag kunnat röra mig nästan normalt. Behövde handla lite basvaror till hemmet och fick det gjort.

Sista tidningen för april månad blev klar i dag. Nästa tidning kommer på grund av helgen ut fredagen den tredje maj. På fredag firar vi Nya Östis nio år med ett par timmars jippo i K-Supermarkets aula. Egentliga födelsedagen är på söndag.

Solen har lite tittat fram, vi har haft +6 grader och jag har flyttat runt tomat- och smultronsådden här inomhus så att de fått lite värme 🙂

Jag önskar jag kunde skriva nåt mer engagerande, visa mer intressanta bilder 🙂 Men det här är en icke tillrättalagd vardagsblogg och just nu är mitt liv så här.

Tre kort i samma kuvert

Det har inte hänt förr att jag fått tre kort i samma kuvert i postcrossingen. Alla skickar ju inte ens kuvert, men sänder någon tre kort så använder han eller hon kuvert. De här fick jag från Wisconsin i USA. Dagen då kortet postades, den femte april, var där bara noll grader och mulet klockan sju på morgonen.

Här har vi också ynka +4 grader. Ska vara kallt en vecka till. Våren blir så kort då värmen aldrig kommer. Men kanske klimatförändringarna betyder just detta. Torka och hetta på andra håll, översvämningar, jordbävningar. Hos oss allt mer snö om vintrarna, en längre och kallare period från november till april. Alltså ingen uppvärmning här.

Fick hjälp av kollegan Moa i dag. Vägen till affären är inte lång, men jag klarar dessvärre inte av att gå så långt. Det är riktigt trist, och nu också för kallt att cykla.

Nästa gång ska jag se om det finns nervtrådar och några paket tålamod att köpa i affären.

Fint fönster, och lite glad måndag till!

Har i postcrossingen bland mina önskemål bilder av James Bond, förstås, i första hand av Daniel Craig. Andra önskemål är Inge Lööks glada gummor, Muminfamiljen och Snobben & Charlie Brown. Dessutom har jag önskat mig bilder av fina fönster. I dag kom ett sådant från Litauen.
Visst är det här fönstret fint, så trasigt som det är. Fåglarna som sitter där, och vinrankan som klättrar ❤

Och lite glädje från helgen också som får skvalpa över till måndagsglädje. Finska landslagets fotbollsmålvakt Lukas Hradecky blev tysk mästare i tyska Bundesligan, i Bayern Leverkusen ❤ Första mästerskapet för Leverkusen och första för en finländsk spelare att vinna som kapten i ett tyskt lag! Han är en mycket sympatisk person.

Fem en fredag, Hipp hurra!

Bilden har inget med dagens tema att göra, men jag blir alltid glad då jag får kort som jag önskat mig via postcrossingen. Man får inte ha så kallade ”demands” där, alltså inte kräva nånting. Men man får önska motiv och där har jag skrivit in Snobben, Inge Lööks gamla gummor, James Bond och då speciellt kort på Daniel Craig och förstås även Muminmotiv.

Passar nu på att gratulera bloggaren Elisamatilda som fyllt år, och det är hon som håller i trådarna för den populära utmaningen Fem en fredag! Temat i dag är Hipp hurra!

Blir du visare med åren?
Det hoppas jag att jag har blivit och fortfarande ska bli 🙂

Hur firar du din födelsedag?
Jämna år har jag firat sedan jag fyllde 30. För snart två år sedan firade jag min 60-års dag. Nu tror jag att jag inte längre vill ha stora fester. Det kan bli fester i en liten krets då jag har födelsedag. Sällan kaffe och kaka, roligare att gå ut och ta några glas vin och en bit mat.

Vad skulle du önska idag om du blåste ut ljusen på tårtan?
Nuförtiden handlar mina högsta önskningar om sådant som inte går att köpa, som att vi skulle få fred på jorden och att nära och kära och jag själv ska få ha god hälsa. Men visst kan jag önska mig materiella ting också, som en bil till exempel 🙂

Har du någonsin haft en dålig födelsedag?
Inte vad jag minns.

Är du bra på presenter till andra?
Jag tycker om att ge gåvor. Försöker tänka ut sådant som passar mottagaren, är personligt. Men alltid är det inte så lätt.