… och jag är tacksam för att en Pride-parad årligen ordnas i Lovisa. Den har också vuxit och evenemanget, med fest i strandparken, lockar en bred publik. Tal, sång och dans, försäljning av produkter och mat, avslappnat umgänge, möte med vänner och bekanta, kanske också nya vänskapsband som knyts.

Här har en stor skara samlats på Lovisa torg. Paraden startade klockan två lördagen den 8 augusti. Det betonades att det är ett demonstrationståg, och att de som så ville fick skandera slagord och ramsor som övades in några minuter innan start. De leddes av en kvinna som hade megafon och hon var verkligen bra på det hon gjorde.

Det är klart att Pride behövs, så länge som det sker hatbrott mot sexuella minoriteter och så länge som en massa nedlåtande och fula kommentarer skrivs på sociala medier.

Det är Skyltsöndag som leds av bloggvännen Christian, och även Veckans foton-dag hos Åke, så därför blir det ganska många bilder hos mig i dag.

Det känns bra att fotgängare också kan ta över gator. Bilisterna får vänta tills paraden dragit förbi. Vi korsar Karlskronabulevarden och går genom parken mot Mariegatan. Fritt fram att blåsa såpbubblor också utan att någon misstycker 🙂

Med sikte på Strandparken och där fanns sedan strandstolar att sitta i för den som ville. Jag väljer ofta en sten som är lite högre och på det sättet mer bekväm.

Det fina med Pride är att få känna att man duger som man är. Lång eller kort, smal eller rund, med eller utan hår, frisyrer och kläder i vilka färger som helst.