pub

Vacuumproblem på Viking

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer
Vacuumproblem. Bäst att hålla toalocket stängt.
Vacuumproblem. Bäst att hålla toalocket stängt.

Det första meddelandet fick vi fick då vi klev ombord på Viking Gabriella i går var att båten hade ett vacuumproblem. Man kunde inte spola i toaletterna.
Ja, inte har Viking haft det lätt på senaste tid. Amorella gick på grund för inte så länge sedan och skämtnyheterna spred sig snabbt.

Vacuumproblemet var inget skämt. Men det åtgärdades och man kunde spola i toaletten under resan, fastän man då och då tvingades spola två gånger för att få allt ner. Och då hade vi verkligen inte släppt några megastora bajskorvar eller lagt något man inte får lägga i stolen 🙂

När jag nu ännu är inne på linjen kiss och bajs måste jag berätta om besöket på en av båtens allmänna toaletter i morse. I damtoan stod två karlar. Jag kollade skylten två gånger. Bild av kvinna, ja! Två gubbar inne på toan, ja! Men jag är ju modig och går dit ändå. Fastän jag hör hur de svär.
Ju*****ta, v***u, per***le. Finska svordomar. Så jag tänkte att montörerna, för jag hade insett att de jobbade med en toastol, var finnar eller ester.

Men döm om min förvåning när jag hörde att de var finlandssvenskar som bara kryddade sitt språk med finska besvärjelser. De hade uppenbara problem med en av toastolarna där.

Avrundar med en blick upp mot taket i puben. Det är jättefint. Och vi trivs alltid på Viking Line, toaincidenterna var bara små roliga kryddor.
Avrundar med en blick upp mot taket i puben. Det är jättefint. Och vi trivs alltid på Viking Line, toaincidenterna var bara små roliga kryddor.

Lovisa-Uleåborg-Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

ServiceStation.

Saligen ovetande om att man inte får fotografera på ABC-stationerna i Finland tog jag den här bilden då vi stannade för att äta lunch. Fortfarande vet jag inte om förbudet gäller på alla stationer, och inte heller varför man inte får fotografera där. Men senare på resan påpekade Eero, som fotograferar mycket på våra supporterresor, att det fanns en förbudsskylt på dörren till en av de här stationerna (och antalet ABC-stationer är MÅNGA i Finland).

SAMSUNG

Jag fotograferade alltså hejvilt utan att be om lov, vilket Eero sedan började göra. Likt en papegoja ställde han samma fråga varje gång åt killen i kassan: ”Är det okay att jag tar en bild av mina vänner när de äter” … 🙂 Hahaa! Har dom sagt att det är förbud får dom stå ut med tjatet. Man undrar ju vad det är för skum business på gång då man inte får ta bilder på en servicestation…

Portionen på bilden var dagens lunch och man fick äta så mycket man orkade för tio euro. Portionen är dock inte min, utan makens.

LapsktLjus.

Här har vi kommit fram till Linnanmaan liikuntahalli i Uleåborg. Jag tycker hallen är ganska vacker med sin glasvägg. Och ljuset är på något sätt lapskt trolskt. Klockan är bara femton men det börjar skymma.

Att vi sedan förlorade 10-1… känn på det ni… ger ju inte bästa minnet från den här platsen. Men i den här hallen har vi också besegrat OLS och tagit oss till ligan för snart tre år sedan 😀 Och just DET minns vi ju så gärna.

PimeäPubi.

I väntan på att matchen skulle börja gick ett stort gäng av supportrarna till en lokal pub. Här ser det lite mörkt ut, men det beror nog mest på kameran och fotografen. Stämningsfullt var det och krogen fick på nolltid många kunder då vi störtade in.

Några av oss tog taxi tillbaka till hallen. Och man ska inte tro att man kan tala svenska så att ingen förstår då man är i Uleåborg… När taxichaffisen hörde vårt språk sa han nåt i stil med ”tjena, tjena, jag har jobbat på andra sidan gränsen i Sverige” – tur att vi inte hann säga nåt plumpt i naiv tro om att han inte skulle fatta ett ord.

SannaSupporters.

Så här är vår buss skyltad vart vi än åker i Finland för att heja på Lovisa Tor. Den här resan var 585 kilometer i en riktning. Eftersom vi hade lagets klubbor och speldräkter med oss (spelarna tog flyget), startade vi fem på morgonen. Matchen började fem på eftermiddagen och hemma var vi åter fem på söndagsmorgonen. Så resan blev tjugofyra timmar lång.

Även om vi förlorar ibland, och nu gjorde vi ju det verkligen stort, är stämningen i bussen alltid god. Vi ältar inga förluster. Det kommer nya matcher.

Heja_Tor!

Och här ser ni en del av oss samlade. Oftast blir vi väl emottagna. Motståndarna tycker om att det är liv på läktarna, och inget annat innebandylag i finska ligan har supportrar som kan jämföras med oss.