pussel

En gardin av växter

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer
Den som känner mig vet att jag inte gillar gardiner. Har endast persienner i sovrummet och ibland använder jag dem som finns i köket, men där finns inga gardiner.

Här som jag sitter om kvällarna och läser, pusslar och skriver vill jag se ut över balkongen och himlen. När mörkret faller på har jag dragit för ett par tunna spetsgardiner. Problemet är dock att hängena som gardinerna sitter fast i inte löper ordentligt på skenan… vilket kan ge mig rejäla nervproblem, och då ska ni ändå veta att jag är en i grunden lugn person.

Nu har jag löst flera ”problem” genom att flytta stora växter upp på bordet. De får ljus under vintern, jag ser ut så mycket som jag behöver och kan även njuta av de levande ljusens sken från balkongen.

Inget mer krånglande med trilskande gardiner och vill någon granne hålla koll på vad jag gör, så varsågoda bara. Här händer dessvärre inget spännande, men går det att använda mitt liv som sömnpiller är det ju alltid bättre en mediciner 😉

Win-win säger jag! Och eftersom här inte bor någon annan behöver jag inte fråga vad någon annan tycker och tänker 😎💪👍

Ramen klar, det ska firas 😋

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer
Ramen till pusslet, som jag inte har bråttom med, blev klar i går kväll. Jag letade länge efter den sista biten. I dag firas det med en liten Lovisabakelse!

Mestadels har vi haft härligt höstväder med sol och +11 grader eller till och med mer. Sedan kom regnet, molnen syns på bilden och temperaturen dalade till sju grader.

Som ni ser har den nya trottoarstumpen fått asfalt. När det har skett vet jag inte 😮 kanske det hände på morgonen efter en natt som jag inte var hemma?

Igår publicerade jag de tre första av Nisse Simonsons råd till dig som vill bli gladare, och som jag hittade på sajten land.se. Här kommer de tre följande:

Ge akt på vad du tänker – och spräng bort mörka tankar.
Du ska inte idissla – stäng av det negativa tänket.
Du bör sluta vara surmulen. Lägg undan dina sorger – och snart skiner solen igen.

Ibland kan det förstås vara lättare sagt än gjort, i alla fall om du har en riktigt stor sorg som du går igenom. Men jag tror att råden är tänkta att tillämpas vanliga vardagar då småsaker grämer oss.

Orsakullans fråga i dag är: Vokaler och konsonanter, kan du rabbla upp vokalerna i alfabetet. Svar: ja, det kan när som helst 🙂

Fem en fredag, Att göra

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer
Något att göra. Så var det dags igen! Ett nytt pussel!
Hos Elisamatilda har Fem en fredag temat Att göra.

Vilka titlar har du på din att läsa-lista?
– Hinner inte med böcker i så stor grad nu, därför finns dagstidningar på min att-läsa-lista. Och i långsamt mak Tove Janssons tunga bok, som är härlig att hålla i händerna, Ordets gåva.

Vilka är höjdpunkterna på helgens att göra-lista?
– Efter dagens säga-adjö-till-älskad-liten-hund-vän blir det en höjdpunkt om jag kan gå på en höstmarknad imorgon.

Vad bockade du senast av?
– Under veckan en hel massa sånt som jag har på to-do-listan på jobbet.

Vad är något du inte kommer hinna med innan veckans slut?
– Läsa alla bloggar jag önskar och även att kommentera hos ett stort antal bloggvänner som jag skapat kontakt med genom åren. Men ni ska veta att jag gör så gott jag kan. Läser i alla fall, även om jag inte alltid hinner kommentera ❤

Vad är något ofärdigt du inte jobbat med på minst ett år?
– Min fjärde roman. Egentligen har jag inte skrivit på den de senaste åtta åren efter skilsmässan. Dels tog kreativiteten stryk under den tunga tid som följde efter skilsmässan, dels har jag nu ett så tidskrävande jobb där texter står i centrum att det där med att ännu skriva en roman inte riktigt får plats i kalendern 🙄😂

    Glad onsdag! En del av gåvorna

    ~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
    Alla gåvor får inte plats på bloggen, dels för att jag ätit upp dem eller så småningom dricker upp dem. Blommor vissnar och dör, men det gör ändå inte minnena av dem. Jag har långt över hundra foton på ett minneskort och jag ska spara de bästa från det i mitt personliga arkiv ❤

    Det här är en smyckestavla som jag fått av Päivi. Hon har haft mig i åtanke då hon pynjat med den. Vetat vilka färger jag gillar och vilket material. Svart, grått, silver, sammet.

    Andra vänner vet att jag gillar att pussla och har låtit göra ett pussel av bilder där vi alla syns ❤
    Ingen har missat att jag gillar James Bond. Inte min syster heller. Det här kortet spelar upp signaturmelodin då det öppnas 🙂
    Och den här SOV-boken kan jag läsa om och om igen. Texterna är roliga, kloka, fyndiga. Och varje teckning av Mauri Kunnas är så full av detaljer att jag kommer att hitta nåt nytt där minst ett år framöver 😄

    Fem en fredag, BLANDAT

    ~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
    En del av pusslet, såsom det såg ut i går, torsdagen den 17 mars.

    Men nu är det Elisamatildas Fem en fredag som gäller.

    Hur har din vecka varit?
    – Bra. Klagar inte så länge vi får leva i land där fred råder, och då covidtestet var negativt i måndags började ju veckan bra. Tiden går alltid fort från måndag till torsdag.

    Har du upplevt något nytt i veckan?
    – Covidtestet, mitt första i livet. Olika vyer på datorn som sett annorlunda ut, irriterar till en början, sedan vänjer jag mig. Säkert en hel del annat nytt också som jag inte ens tagit fasta på. I jobbet upplever jag så gott som varje dag något nytt.

    Vilket problem fick du lösa i veckan?
    – Tveklöst handlar de nu om lånebilen jag har. Startproblem två dagar, i dag funkade inte den elektroniska öppningen av dörrarna. Tack och lov kan man ännu använda ”gammal hederlig nyckel”.

    Vad har du haft för mål med veckan?
    – Att hålla mina arbetstider, sluta jobba senast 17–18. Har lyckats till 95 procent. Hurraaaaa för mig!

    Kommer helgen bli bättre?
    – Det hoppas jag. Veckan har inte varit dålig, men imorgon ska jag inte jobba alls. Eventuellt ta en shoppingtur med min syster. Länge sedan vi var till exempel i Gammelby Tokmanni, och dit tar det ändå bara 15 minuter med bil.

    Ledig dag, solig dag, hoppas på en bra dag

    ~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

    Några kvällar har jag lugnat ner med mig att lägga pussel. Det är så mycket som snurrar runt i hjärnan nu. Skulle det ”bara” vara jobbet. Men kriget kryper in under mitt skinn och igår kom tårarna igen. Viljan att hjälpa är stor överallt och det var i samband med en intervju med en familj som tagit emot trettio flyktingar här i närheten av Lovisa som jag blev starkt berörd.

    På massagen, som också inkluderar healing, fick jag veta att mitt hjärta har gråtit mycket den senaste tiden. Så är det då jag är en High Sensitive Person. Suger åt mig som en svamp av allt möjligt.

    I dag skiner solen, det verkar vara hela +6 grader där ute, så snön ska nog försvinna sakta men säkert 🙂 Ska träffa en väninna på eftermiddagen och kanske se Mellofinalen hos min syster ikväll. Har bara skrivit ett jobbmejl idag, ett måste då det handlade om en grej som händer i morgon. Annars ska jag vara LEDIG💪!

    Sortering och storseger

    ~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer
    Har kommit igång med att pussla ihop ramen, kantbitarna, till senaste pusslet. Distraktion, terapi, vardagsgöra – kalla det vad som helst men det håller tankarna, stundvis, borta från kriget.

    Visst följde jag ändå det som tv rapporterade om vår president Niinistös besök hos Biden i USA. Likaså det som våra kvinnliga statsministrar, Sanna Marin och Magdalena Andersson, sade.

    Jag litar på dem som leder våra länder. Jag litar på Sverige och på övriga Norden och på västländerna överlag och det goda ska segra 🙏 Men det kommer tyvärr att kosta. Såsom det kostade Finland 1939–1940.
    Vardagslivet fortsätter också med Tors innebandymatcher. Seger 12–2 i dag. Vi toppar tabellen i Finlandsserien och har goda chanser att avancera till division ett. Men det blir kvalspel ännu längre fram i vår.

    Blundar inte, men behöver paus

    ~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

    Vet vad som händer i Ukraina. Det går ju inte att undvika det. Talar rätt mycket om det med vänner och bekanta, alla är förfärade och chockade, ledsna och uppgivna. Vi kan inget göra för att stoppa Rysslands framfart, men får hoppas att EU, Nato, FN, USA och andra kan göra det till exempel via sanktioner. Som privatperson kanske vi kan göra något med riktad humanitär hjälp.

    Jag blundar inte för det som sker och det går inte många minuter per dag då mina tankar inte skulle vara hos det ukrainska folket. Men jag kan inte se på nyheter hela dagen och läsa allt som skrivs på webben. Jag behöver skydda mig själv då och då, göra annat, tänka på annat.

    Köpte två nya pussel i dag. Här ses en detaljstudie av det ena.

    Pusslet klart och trevligt med post

    ~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
    Skrev på fjolårssidan in mig i Postcrossingföreningen. I dag kom medlemskortet, eller egentligen två, vilket förstås var ett misstag från föreningens håll. Men jag fick också 16 välkomstkort istället för åtta, och då kunde jag ge ett paket till min syster. Som tack för att jag svarade på en enkät fick jag ytterligare åtta kort med motiv av Minna Immonen och tre av dem gav jag också till min syster. Delad glädje, dubbel glädje!
    I går kväll blev det här pusslet klart. Det hör till ett av de mera krävande av van Haasterens. Tror jag ska köpa ett eller två pussel till innan sommarpausen, för jag lär hinna sitta inomhus ett tag till då vi har så mycket snö 🙂

    På målrakan med pusslet

    ~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

    Jag vet inte hur många pussel jag har lagt de senaste fyra åren, men många är det. Det här var också lite extra krävande, men kul som vanligt! Nu kanske jag får det klart den här veckan, men jag har inget uppsatt mål. Pusslandet ska vara avkopplande.

    Har också lyckats med mina intentioner att hålla mig till arbetstider, och jag har rätt mycket haft telefonen på stör ej just under dessa tider. Och också då som jag har koncentrationskrävande jobb, sådana som bankärenden och att skriva lite mer krävande texter.

    Tänk att något så enkelt ska vara så svårt att inse. Varje pling på telefonen får ju min hand att sträcka sig mot den och kolla vad som plingade. Då jag inte hör plingen får jag mycket mer gjort och allt det som har plingat kunde vänta, det var inget som världen rasade ihop för då jag inte registrerade det.

    Fullmäktigemötet ska jag följa ikväll via nätet, men jag tog en paus på en halvtimme nyss för att lägga pussel.

    Björn Natthiko Lindeblads bok ”Jag kan ha fel” har också fängslat mig. Men den ska som sagt läsas långsamt. Den uppmaningen finns i förordet och introduktionen till boken.

    Jag har lärt mig att jag inte ska tro på allt som jag själv tänker. Det är min superkraft. Jag kan nämligen ha fel. Jag behöver inte heller verka smart inför andra, imponera på dem. Det räcker långt med uppriktig närvaro. Varsevarande, ett ord Björn myntat själv.