… också på de foton som jag tar. Pusslet blev klart igår och just den där folkmängden som står och tittar på förödelsen efter krocken i Grand Prix var rolig att knåpa ihop.
Det brukar bli folktomma gator, eller annars glest bland människorna, då jag fotar i lilla Lovisa. Jag är inte så gärna en mammarazzi eftersom ”alla känner alla” i en liten stad och det känns som att jag för det mesta då måste fråga om det är ok att personen syns på min blogg.
Men då jag fotograferar massor av människor på ett evenemang är det ju något helt annat. Lovisa Historiska Hus med sina mängder av besökare är ett sådant evenemang, Öppna trädgårdar är ett annat, Lovisa Jul ett tredje. Och så hade vi påskäggsjakten i fredags. Den hade runt 600 besökare på Bastion Ungerns område.
Vad har hänt under veckan som gick? Vad har du sett genom kameralinsen? Det brukar Åke fråga. Och eftersom jag har så många foton att visa, får fem gå in på Åkes tema Veckans foton, och två på Christians Skyltsöndag. Annars överskrider jag gränsen 😂
Påskäggsjakt var det i fredags vid Bastion Ungern. Mer om det senare i Nya Östis.
Jag är sedan några veckor tillbaka medlem i styrelsen för föreningen Corazon Grandes Faddrar. Här finns en artikel om den verksamhet som ligger Siw Broman nära hjärtat.
Fadderföreningen arrangerar fester och basarer för att samla in pengar som sedan skickas till barnhemmet. Nyligen hade vi påskbasar på torget i Lovisa. Då det blev min tur att stå där, tillsammans med andra förstås, var det mesta slutsålt 🙂
Bidrag 1 till Åkes utmaning: Arbetsvy, och lite Quess what (en kategori här på bloggen som jag inte använt på länge)…
Men jag gör det inte till en tävling här. Jag var backstage på en modevisning i onsdags.
Bidrag 2 till Åkes utmaning: En plantering vid Drottningstrand. Ljung i olika färger är så fint!
Bidrag 3 till Åkes utmaning: Var på mammografi i tisdags. Helt super att vi erbjuds sådan vart annat år. Organiserat, avgiftsfritt, screening för närvarande främst till kvinnor i åldern 50–69 år.
Bild 4 till Åkes utmaning: Igår kväll såg pusslet ut så här. Det har skänkt mig mycket stillhet och ro, så på det sättet har påskens budskap landat även här. Ibland är det så att allt bara stannar upp, jag får inga bitar att passa in. Då är det dags att stiga upp från bordet, släcka lampan och börja göra något annat. Följande dag, ofta på förmiddagen vid frukosten, hittar jag direkt 10-15 bitar 😀
Bidrag 5 till Åkes utmaning: Minipavlova från kafeterian och mångserviceplatsen Garnis. Ser det inte ut som att den ler lite snett, har två blå ögon och en röd rolig hatt 🙂
Jag tycker att himlen är extra blå så här års då solen skiner. Här har vi vår ortodoxa klockstapel i Lovisa. Den ligger i korsningen av Östra Tullgatan och Degerbygatan. Först efteråt, då jag tog fram bilden på datorn, ser jag hur fint skuggan av trädet avtecknar sig mot brandkårshusets gula vägg.
Jag har pusslat rätt mycket nu, någon timme varje dag, ofta redan på förmiddagen. Igår kväll såg pusslet ut så här.
Ska ut med kameran lite senare i dag. Har planer på en ny utlottning, av en magnet med Lovisamotiv. Ska göra en kort intervju med personen som har skapat dem, och publicerar den senare här på bloggen.
Och så några naturbilder från söndagens cykeltur. Egentligen cyklar jag här bara om jag är ensam på spången. Får jag möte med någon annan kliver jag direkt av.
Spången går genom vassen från en park som finns i Märlax, till Drottningstranden där det flytande huset och Kronobrons gångbro finns.
Vassen vajar i vinden.
Försökte mig här på manuell inställning men det blev inte så jättebra då det var svårt att få skärpan rätt i blåsten.
Gångbron gungade rejält i den sydvästliga vinden i söndags. Det här är ett av mina favoritutflyktsmål, från tidig vår till sen höst. En cykelrunda från hemmet, via Garnison till Märlax och från Drottningstranden tillbaka till vikens västra strand blir drygt tre kilometer lång.
Temat är UPPMÄRKSAMHET, och egentligen är frågorna rätt svåra tycker jag. Eller jag har ibland svårt att komma på svar, och då kanske jag läser lite hur andra har resonerat, och får aha-upplevelser. Oftast läser jag inte andras inlägg innan jag skrivit svaren själv, men då som frågorna känns kämpiga kan jag göra det.
Pusslar ofta nu i samband med frukosten. I tankarna bearbetar jag då vardagliga saker, allt från glädjeämnen till bekymmer flyger fritt i hjärnan.
I fastekalendern står det att vi ska städa skåp i dag. Föra onödiga saker till återvinning. För min del blir det inte att transportera till återvinning, då jag inte längre har sådana saker. Jag har ju flyttat ofta de senaste tolv åren.
Men jag har alltid papper och olika prylar att gå igenom och sortera, och sådant som kan slängas. Så idag gör jag det under en timme eller två innan det är dags för fredagsbastun.
Det var molnigt i morse, men nu vid ett-tiden kom solen fram och det är härligt. Hoppas det blir cykelväder imorgon, då kunde jag ta kameran med och rulla iväg en sväng.
Här diskuteras rätt mycket nu om Ukrainas drönaranfall mot olika ryska energianläggningar. Det brinner i Primorsk och några drönare har landat på fel plats, t.ex. i Estland.
Vårt luftrum bevakas nu här i södra Finland av militärhelikoptrar och andra flyg, vars uppgift är att eliminera eventuella drönare, som i och för sig inte är riktade mot oss men som kan förirra sig hit ändå. Så vi kan säga att det är frågan om UPPMÄRKSAMHET.
Vad tappar du fokus på oftare än du vill? Allt möjligt i vardagen. Då jag städar på en plats upptäcker jag något annat som borde göras på annan plats och så här håller det på. Jag splittras lätt 🙂
Vad går dig oftast helt förbi i vardagen? Förr var det sådant som händer i naturen under våren då allt går fort. I dag är det nog en hel del nyheter som jag låter gå mig förbi. Orkar inte med allt elände. Kollar nyheter dagligen, men bara mycket korta stunder.
När har du senast haft allas blickar på dig? På något av de många möten jag deltagit i, och då det varit min tur att säga något.
Vad förtjänar egentligen mer fokus än det får? Garderoben kanske, klädvård?
Vad borde du ge mindre uppmärksamhet? Sociala medier, mindre skrollande på Facebook 😂
Igår hade vi sol. Då tog jag bilden av installationen och växterna i köket. I dag regnar det, är +5 grader, och människor som går förbi mitt hus hukar under paraplyer.
Det tar tid att vänja sig vid att alla vardagar inte alltid måste omfatta arbetsuppgifter som ger inkomster. De dagar jag inte jobbar, alltså med inkomstbringande uppgifter, ger mig stundvis dåligt samvete.
Jag har försökt komma underfund med vad det beror på. Det har inte så långt med ekonomi att göra. Jag känner alltså inte att jag måste jobba precis hela tiden för att klara vardagen. De utgifter jag har månatligen, dem har jag fixat även som deltidspensionär.
Men kanske det är något som sitter i ryggmärgen. Att jag har jobbat sedan jag var kring arton år. Dag ut och dag in, ofta även helger. Månad efter månad och år efter år.
Jag har klarat mig utan att lyfta stöd, aldrig gått arbetslös. Det här kan låta helt märkligt för många unga vuxna idag då sysselsättningsläget i Finland är som det är.
Jag har många vardagsbestyr att få undan i dag. Så därför är det bra med en ”ledig dag”, som ändå inte är ledig. Jag pusslade samtidigt som jag åt frukost. Tände några ljus för att få stämning i ruskvädret. Ska bära in ved och senare elda. Skriva och sända en del mejl. Städa lite här och där. Gå i duschen.
Jag får öva mig på att skaka av mig känslan av att det jag gör i vardagen inte är lika nyttigt som att jobba och förtjäna pengar.
Allt det som jag gör här hemma är också viktigt, faktiskt även en del ”måsten”. Skulle jag inte göra allt det här jag inte får betalt för skulle vardagen inte funka.
Brasan visar jag inte bild på, men däremot en detaljbild av pusslet 🙂
Jag finner ett sällsamt lugn i det, då jag sitter vi pusselbordet och låter tankarna flyga fritt. Genom åren har jag insett att jag kan lösa mig från stressiga och krävande situationer då jag pusslar.
Ibland kan ta det en timme innan jag förstår att det är till pusslet jag ska gå. Så fort som jag kan lämna datorn, då jobben är gjorda.
Det är inte möjligt för mig att helt koppla bort arbetsuppdrag. Jag har ju bara en liten deltidspension och på den allena lever jag inte. Men med hjälp av besparingar och många bäckar små av frilansuppdrag har jag hankat mig fram.
Jag litar på att livet bär 🙏
Det mest värdefulla för mig själv är att jag får vara den jag är. Göra det jag vill. Leva hur jag vill. Äta och dricka vad jag vill, sova, vaka när jag vill.
Jag behöver inte vara duktig. Jag måste inte för någon annan i världen visa en fasad som inte finns.
Här är paprikaplantorna på gång, en kall vinter till trots och inte har jag nån supervärmebölja inomhus heller 😀
Jag ska låta dem växa ännu och sedan se vilka som plockas upp och planteras om. Där är väl kring tretton som grott, men jag tycker det är bra om jag får fem plantor från detta. Vad anser ni? Om det finns experter på paprikaplantor där ute 🙂
Fastekalendern idag: Vad är du tacksam för? Allt det jag nämnde här nyss. Att jag har ett jobb och att jag ensam klarar min ekonomi. Att jag har hälsan (tror jag), och kan stiga upp från sängen varje dag. Att jag har vänner. Även tacksam för den inre styrka som burit mig genom alla år, genom olika svårigheter. Något slag av envishet, en visshet som vuxit till en insikt om att jag är bra som jag är. Kunde göra tacksamhetslistan lång 🙏💕
Arbetsvy från i måndags. Något som jag skriver om i en av april månads nummer i Nya Östis.
Jag har själv jobbat här, på den tiden som här fanns Shells servicestation i slutet av 1980-talet. Medan gamla stationen rivdes, och den nya som syns på bilden här byggdes, jobbade vi i gamla Köttkontrollen, som fanns i den röda tegelbyggnaden. Där har senare en tvätthall för bilar byggts.
Oj oj, alla minnen jag har från tiden på Shell… det blev inte många år där innan jag började jobba som journalist, men det skulle kunna bli en bok ändå. Samtidigt som jag tror att många tycker det är tacksamt om det INTE blir en bok av alla de minnena 😂
Professordeutsch-Christian brukar rubricera sina inlägg med ”Skyltsöndag trots allt & veckans foton”. Med det sammanflätas ju mycket. Veckans foton och Skyltsöndag finns också hos Åke.
Det här med att fota hejvilt utan planering har sina sidor… Det blir ju rätt splittrat men det är väl ändå hyfsad vardagsdokumentation.
Det är ju inte alltid så vackert med allmänna ”skyltningsplatser” så ingen städar bort gamla nitar och pappersrester, men det är vad det är. Äkta vardag.
Ramen blev klar igår den 21 mars. Efter det har jag kommit rätt långt fastän det inte syns här 🙂 Speglingen i glasskivan blev rätt trevlig.
Är det skyltsöndag så är det, och då bjuder jag på två skyltar denna vecka. Den sista här under är ju lite Favorit I Repris från Café Favorit.
Elisa skriver på sin blogg att veckorna går fort och att till och med hennes son, som annars ibland tycker tiden går långsamt, säger att tiden bara rusar nu. Jag svarar i slutet av inlägget på hennes Fem en fredag-frågor som har med REAKTIONER att göra.
Det är vårdagjämning i dag. Solen lyser, datorns väderprogram meddelar att det är +4 nu på morgonen men att det kan bli upp till +9. Det ser jag fram emot! Det finns också gott om pollen från alen just nu, och jag känner ibland av det. Nyser och måste snyta mig, men tillsvidare är de reaktionerna lindriga.
Jag kom igång kring nio på morgonen och stängde värme-elementet då jag vet att solen värmer huset på dagen. Lät solen flöda in i köket, flyttade krukan med paprikaplantorna till en varm och solig plats.
Åt frukosten vid pusselbordet där jag kom igång med ramen. Har ett måttband som hjälp i början så att jag vet att då höjden är 49 cm och bredden är 68 cm har jag rätt storlek. Jag kanske inte har hittat alla kantbitar, men det vet jag senare i dag eller imorgon.
Nyss hade jag en talgoxe som kom och knackade på mitt fönster här som jag sitter vid datorn. Jag undrar vad hen ville säga. Kanske att det är vårdagjämning, härligt väder och att hen har överlevt vintern trots att jag inte fått mata fåglar här. Kanske den rentav kommit flygande från mamma för att tacka för all mat vi lade ut där?
Vad var det senaste som gjorde att du rynkade på näsan? Stod och väntade på en person utanför ett kafé och där gick ett stort fordon på tomgång. Dieseln luktar verkligen illa.
Vad var det senaste som fick din hjärna att explodera? Inget såvitt jag minns. Hjärnan verkar hel fortfarande 🙂
Vad fick dig senast att rulla på ögonen? Rullar på ögonen och suckar rätt ofta då jag läser ogenomtänkta kommentarer på Facebook.
Vad gjorde att du senast släppte loss? Det är inte så mycket rajtan-tajtan-släppa-loss numera, så jag kommer inte på vad jag skulle kunna påstå att fått mig att släppa loss.
Vad har nyligen varit en nagel i ögat? Klumpiga kommentarer av personer som inte tänker innan de uttalar sig/skriver något kan te sig irriterande.
Någon handarbetar, virkar, stickar. Någon annan sorterar pusselbitar, slappnar av med det, glömmer tid och rum, och tankarna flyger fritt.
Om jag skulle tvingas sticka strumpor skulle mina nerver ryka ganska fort. Men jag vet också att det finns många som skulle tappa tålamodet illa kvickt bland dessa otaliga (1000) pusselbitar.
Men jag tycker det är kul. Jag har mitt system då jag sorterar. Och jag tror att jag skulle ha svårt att pussla tillsammans med någon annan. Någon som inte gör på samma sätt som jag 😂 DÅ skulle kanske något flyga i luften.
Men att kasta bitar omkring sig, välta lådor… nej, nej. Då blir allt kaos och vem är det som ordnar allt igen?
Det finns inga sätt som är fel eller rätt då du sorterar och då du bygger ett pussel.
Men du måste tycka om det du gör, ha lite tålamod och lugn. Annars kan du lika gärna låta bli att ta dig an just den här utmaningen 🙂
Snödroppen (Galanthus nivalis) är en av de bäst kända arterna i snödroppssläktet i familjen amaryllisväxter. Den är tillsammans med vintergäck en av de första blommorna som visar sig på våren. Snödroppen blir 10–15 cm hög och blommar under perioden februari till april i den norra tempererade zonen.
Då jag tar in ved spanar jag alltid mot ett hörn av grannhuset dit solen når under många timmar då den visar sig. Där kommer de första blommorna upp och nu tyckte jag mig se något smått och vitt där. Krokusarna kommer senare.
Vi har plus åtta grader men det blåser kallt, så just i dag är det inte något större nöje att vara utomhus.
Det är Skyltsöndag igen och den firar vi tillsammans med Christian och många andra.
Den här tavlan, planschen eller skylten, vi kan ju kalla den vad vi vill, lär oss se det goda. Den finns i vårt nya daghem Pärlan, och här finns många viktiga tankar och egenskaper listade.
Fastekalendern säger också i dag att vi ska gilla varandra, såsom Gud gillar oss.
Bilder från veckan som gick vill Åke att vi ska visa på söndagar. Igår såg det ut så här vid ett av mina fönster i köket.
Jag tycker om grönväxter och flyttar ibland på dem, beroende på årstid och hur solen faller in i bostaden. Paprikan växer också bra, men det dröjer nog månader ännu innan jag placerar ut den. Har i färskt minne hur Fru Frost tog min planta i fjol. Om jag för ut paprikan till växthuset då där blir varmt har jag den i kruka så att jag kan bära in den tills risken för frost är över.
Ingången till min närbutik, K-Supermarket, som ligger på ungefär 300-400 meters avstånd från mitt hem.
Det är så här som det börjar. Askarna för sortering har jag inte ännu tagit fram, men lär nog göra det i dag. Plockade bara ut några bitar på stående fot för att visa hur jag kommer igång. Kantbitar sorteras för sig, blå himmel med moln för sig och detaljer som är letta att hitta och foga samman sorteras för sig.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 