… är svår att utnämna bland alla mina vänner.
Vänner och kompisar är kanske inte heller riktigt samma sak.

Men min första kompis då jag var barn hette Eivor. Hon bodde i granngården och jag vill minnas att jag gick in dit och frågade hennes mamma om vi får leka tillsammans.

Någon av oss lärde den andra knyta skor. Vi satt i sandlådan som fanns på min familjs gård. Vi gungade bredvid varandra i en stor trägunga. Vi började gå tillsammans till skolan, och vi ses fortfarande då och då fastän avståndet mellan våra hem numera är närmare trettio mil. Då vi var barn var avståndet från min dörr till Eivors tjugo meter 🙂

En annan fin kompis sedan 53 år tillbaka är min första nalle ❤

Detta är en del av Orsakullans bloggutmaning.