Skyltsöndag

Skyltsöndag fortsätter, och andra utmaningar

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Således ska jag senare i dag försöka hinna sätta ut Veckans foton så att jag kan vara med också i den utmaningen som Nacka-Åke leder.

Men nu Skyltsöndag. Jag har ett par kvar från förra veckans Pridefest.

”Keppari” betyder i det här sammanhanget käpphäst. Riktigt ordet på finska skulle vara ”keppihevonen”, men ordet har förkortats, förenklats. ”Esterata” = hinderbana.
Sådana är faktiskt populära även bland tonåringar hos oss. Inte bara små barn som hoppar med käpphästarna över hinder, utan äldre ungdomar gör det också. De klarar förvånansvärt höga hinder, över en meter höga.

Den här skylten är inte övergiven i ett buskage tillsammans med andra. Den användes i paradtåget, men ligger här medan festen i parken pågår.

I dag kanske vi ska grilla med grannen. Vi får se hurdant vädret blir. Kommer det regn tillreds maten inomhus.

Det har blivit betydligt svalare ute nu. I går kväll hade vi bara +13 grader. Solen skiner nu, men datorn meddelar att temperaturen ska sjunka.

Det var bloggvännen BP som genom tiderna startade Skyltsöndag. Numera fortsätter en del av oss att skylta av bara farten 🙂

Skyltsöndag och fin Pridefest

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Solen sken och det var lagom varmt när Lovisa Pride-paraden skulle starta från torget igår klockan 15. Skyltverkstaden hade börjat en halvtimme tidigare. Här fanns också glädjande många journalister på plats, så det blev fin PR för Lovisa.

Pride har inte ordnats alla år, dels på grund av pandemin, dels för att ett såhär stort arrangemang kräver många frivilliga insatser. Jag gissar att det här var fjärde gången Pride arrangerades i Lovisa och paraden har bara blivit större för alla år som gått.

För ett par år sedan gick paraden till badstranden Plagen, men vägen dit är längre än till Strandparken och för två år sedan var det otroligt varmt den dag evenemanget ordnades.

För flera år sedan var picknicken och programmet i Kapellparken, i år firades allt i Strandparken intill Skeppsbro-området.

Javisst, världen har större problem än tjejer som kysser tjejer, eller män som kysser män, kan man ju också säga.

Vi gick ungefär i mitten av tåget och hade kring hundra personer framför oss och minst lika många bakom. Jag gissar att vi var cirka 300 personer i paraden. Många blåste såpbubblor, så även jag som älskar att göra det. Den här sommaren gör jag av med minst fem liter såpbubblevätska 😀

Lite blandade bilder från Strandparken där festen hölls på tal och musik.

Skyltsöndagen till ära, ytterligare en av många skyltar som sågs på området.

Här var det paus mellan musikframträdandena. På området fanns en bana för käpphästar, försäljning av bakverk och plättar, kaffe och saft. Församlingarna fanns på plats, en del politiska partier likaså.

Min cykel bar upp flaggorna.

Här kunde den som ville fritt uttrycka sig genom dans och rörelser, eller bara sitta ner och ta det lugnt i solen.

Vid den här skylten lät sig många fotograferas. Det här blir jättebra reklam för Lovisa eftersom Pridefesten besöktes också av många som bor på andra orter.

Skyltsöndag fortsättningsvis!

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Igår var jag på ett uppdrag i kyrkan. Lovisa fredsforum firas nu och fredspriset delades ut av forumets beskyddare, vår tidigare president Tarja Halonen. Mottagare biskop emeritus Tiit Salumäe från Estland.

Lovisa kyrka håller på att genomgå en grundlig renovering och den här skylten sitter därför med lämplig text invid ingången.

I bloggvännen BP:s anda fortsätter en del av oss, bland annat Christian, att hålla fanan högt för traditionen Skyltsöndag. Många andra bloggare gör det också, så tack även till dem!

Senare blir det Veckans foton som en annan bloggkompis startat.

Roligt hos Åke, med veckans foton och en skylt!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Kanske rubriken väcker in viss nyfikenhet 😀 Vem är den där Åke som Carita har träffat?
Har hon bilder att visa där hon gjort något med Åke? Han har i alla fall gjort ett trevligt söndagsinlägg som vanligt, humoristiskt, med bilder från vardagen och med glimten i ögat.

Sanningen är dock att Carita aldrig har träffat Åke, det här handlar om utmaningen Veckans foton.

Min första bild är från Stenparken vid Strandvägen i Lovisa. Det var vindstilla där för några dagar sedan och så hett att vi inte kunde stanna där. Det blev Rosenstranden istället.

Vid Rosenstranden finns ena ändan av Kronobron. Den är flitigt frekventerad av såväl fotgängare som cyklister.

Tomaterna är på gång, får kanske kring hundra i växthuset. Lyckligtvis mognar alla inte samtidigt 🙂

Ska på en utflykt till skärgården i dag. Borde komma hem i god tid inför kvällens fotbollsmatch, finalen i EM för damlagen Spanien och England.

Bingolottos Sommarfest i Sveriges TV blir det kanske också så där på sidan om.

Det får mig att ställa dagens fråga. En ny liten utmaning jag tänkt starta.
Men det betyder inte att det kommer en fråga per dag. Att svara på frågan, eller att låta bli, är upp till var och en. Absolut inget måste i samband med att du läser eller kommenterar.

Varför är det bara namn på män som används då numren läses upp?
B-I-N-G-O och då har vi Bertil, Ivar, Niklas, Gustav och Olof.
Ni vet, Olof 62, sexa tvåa.
Varför inga namn på kvinnor? Någon som vet? Och tycker ni att namnen kunde bytas ut? 😀

Slutligen veckans skylt, med en kort lektion i finska.
Puutarha = trädgård. Sisäänpääsy = inträdesavgift. Alle 12 v. ilmaiseksi = Under 12 år gamla gratis.
Suomen pienini kauppamuseo = Finlands minsta butiksmuseum. Avoinna = öppet.

Veckans foton, ett par skyltar och ditt & datt

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

En skön kväll vid Rosenstranden med gångbrons fina spegling i vattnet. Det här är ett av mina bidrag i Åkes utmaning med foton från veckan som gick.

Två morgnar under veckan blev det tidigare väckning än vanligt då det här företaget sågade ner grenar från askträden i parken. Ett viktigt jobb eftersom träden tagit mycket skada av larvinvasionerna de senaste åren. Då det blåser hårt, och det har ju blåst mycket i år, finns risken att stora grenar ramlar ner och träffar någon i skallen.

Skyltsöndagsbidraget denna vecka. Besökte detta kafé, Bric à Brac i Pernå, i jobbets tecken i slutet av juni och jag tror att jag har visat den här cykeln någon gång tidigare, men favorit i repris är ju alltid godkänt 🙂

Det här blev både ett bidrag till ”foton tagna under veckan” och en skylt, så varsågoda!

Minnesplattan avtäcktes i tisdags och huset ligger ett stenkast från mitt hem. Jag var inte där då eftersom jag satt fast vid datorn här hemma med olika vikarieuppgifter.

Men igår gick Marina och jag här förbi då vi skulle ner till Skeppsbron på varsitt glas. Passade på att ta fotot då.

Och där hände sedan något så otroligt som att jag återsåg en person som jag hade träffat första gången för 38 år sedan 😀 Han kände igen mig och då han sa sitt namn började minnesbilderna återvända. Vi hade aldrig någon relation, men något slags personkemi fanns då och samma humor hade vi fortfarande.

Märkligt hur man kan känna igen en röst och en människas ögon fastän nästan 40 år passerat. Det blev många glada skratt i den tidiga sommarkvällen och när jag kom hem, faktiskt redan vid 20-tiden, började jag läsa dagböcker från 1986 och 1987. Det blev ganska många minnen som överrumplade mig. Utan dagböckerna skulle en massa av det jag upplevt, både gott och ont, glömmas bort.

Avslutade gårdagskvällen/natten med damernas EM i fotboll. Tyskland tog sig efter straffar vidare till semifinal. För Frankrikes del är äventyret över. Strongt av Tyskland att klara nästan en hel match med tio spelare mot elva.

Skyltsöndag och foton från veckan

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Åke håller i temat där vi ska visa 1–5 foton som vi har tagit under veckan som gick. Igår glömde jag temat Hoppa på tåget som handlade om grodperspektiv, men men… kan inte hinna med allt 😀

Skyltsöndag är en annan utmaning som startades av bloggvännen BP genom tiderna. Vi är flera som fortsatt av bara farten med temat, och BP skyltar också då och då. Det gör även Christian, Anki och många andra.

Börjar med skyltbilden. Skylten finns på en vägg i restaurang Kapellet, nära toaletterna.

Och så får det bli blandade bilder från veckan som gick.

En av glasskioskerna i centrum av Lovisa. Il Duo har prisbelönt artesanglass och här valde jag att äta en blandning av vanilj och körsbär. Det var gräddigt och gott!

Här besökte AB och jag en utställning igår. Almska Gården heter huset och här firade jag faktiskt min 60-års dag. Det var ett lyckat koncept att kombinera en utställningslokal med privat servering och fest. Nu har platsen utskänkningsrättigheter, så jag utgår från att den som vill ha privat fest här måste anlita företagarens tjänster.

Blommor som jag plockat från egen odlingsspalt. Vet inte vad den blå heter, och vallmoknoppen som inte syns på bilden har inte slagit ut till blomma. Lärde mig ett knep om den. Ta in den då den är i aningen öppnad knopp, doppa stjälken i hett vatten. En vallmoblomma som fått slå ut utomhus står sig inte inomhus.

Bondfilmerna går ju alltid i repris på TV och jag kan se dem om och om igen. Jag har nästan alla på DVD också 😀

”The man with the golden gun” med Roger Moore filmades delvis i Thailand. Den här ön har jag besökt på riktigt, 2008 då ex-maken fyllde 50 år. Ett minne för livet, och att besöka den så kallade Bond-ön var för mig ett av de viktigaste målen.

Och så ytterligare en bild från gårdagens Rolls Royce-träff i Kapellparken.

Skyltsöndag och den förunderliga drömvärlden

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Den här skylten behöver ingen översättning 😀 Den finns i en liten gränd där man bara kan cykla och gå, som i Lovisa ligger mellan Drottninggatan och Alexandersgatan.

I fredags var det sommarens andra First Friday-evenemang och det ordnades olika aktiviteter i centrum. Det här med att måla stenar verkar vara populärt överlag just nu, så det är inte bara jag som målar.

Ormen blev ganska lång och längre kan den bli!

Det här är ju helt tydligt en snäll orm ❤

Och så var det natten som gick. Jag sov på något sätt knaggligt med massor av drömmar. Överlag drömmer jag mycket och jag minns de flesta när jag vaknar. Ibland noterar jag dem i min dagbok, men inte alls alla gånger, eftersom jag drömmer så gott som alla nätter.

I natt hade jag en mardröm där en död kvinna dumpades i en damm med mörkt vatten. Jag skulle dyka ner och försöka få upp henne… slutade med att jag började hulka av vatten jag fick i mig och så vaknade jag av att jag hulkade och hostade på riktigt…

Sedan drömde jag om sånt som jag ofta drömmer för att jag har flyttat mycket eller rest mycket. Jag kommer aldrig i tid dit jag ska. Det är konstiga hissar som inte går till den våning de ska. Det är alltid massor att packa upp eller packa ner, det tar aldrig slut.

Slutligen sedan den roliga drömmen, som nog också har sina kopplingar till den riktiga vardagen med omväxlande väder.
Jag är på väg hem och ser hur två grannar skottar snö för brinnkära livet. En har till och med fått snö in i bostaden 😀 Jag säger till någon jag möter ”det är SJÄTTE juli och det SNÖAR”!
I drömmen visste jag alltså att det var sjätte juli. Men när jag vaknade hade vi tack och lov ingen snö 🙏🤣 Däremot duggregn och mulen himmel, dock ingen storm heller.

Kaboooom – och några skyltar

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Några skyltar från Strömfors bruksmiljö. Kahvila Vanha Portti betyder Kafe Gamla Porten. Allt det övriga tror jag att även de som inte kan finska ändå förstår 🙂

512 veckor har jag nu varit med i Skyltsöndag och flera bloggvänner fortsätter med traditionen efter att bloggkompisen BP slutade ha helhetsansvaret för utmaningen.

Vaknade idag kring klockan åtta av åska och regn. Tjugo minuter senare kom en rejäl skräll. Jag är inte rädd för åska men då hoppade jag nog till, det small riktigt otäckt.

Sedan slumrade jag en stund och det var skönt att göra det till åskans avlägsna muller och regnets smatter. När jag sedan skulle börja jobba med mina frilansuppdrag insåg jag att delar av huset var utan el.

Eftersom det här hände första gången visste jag inte hur enkelt problemet kunde avstyras via elskåpet, så det kändes nästan lite pinsamt när servicemannen kom. Men han visade hur reglagen i skåpet funkar, vilka som hör ihop med vad i min bostad och vilka vi kunde koppla bort. Åskan hade slagit bort ett reglage och jag är glad att problemet inte var större än så.

Nu börjar jag jobba och senare i dag lägger jag ut fler foton som hör till Åkes Veckans foton 🙂

By the way, måsens skit har inte runnit bort från fönstret än…

Veckans foton och skyltsöndag, förstås!

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Nacka-Åke uppmuntrar oss att på söndagar visa veckans foton. Jag bloggar ju varje dag, men försöker lägga undan bilder som kan platsa i söndagens utmaning.

Christian i sin tur håller tillsammans med mig liv i utmaningen Skyltsöndag, som vår bloggkompis BP tidigare förvaltade väl, mer än tio år.

Vår fina ortodoxa klockstapel i Lovisa förevigades söndagen den 15 juni då vi hade varmt och härligt väder och jag kom med cykeln här förbi på väg till mamma.

I Strömfors bruk finns denna vackra å och den fotograferades i onsdags då jag var på jobb för att skriva om en konstutställning där i närheten.

Veckans skylt är också därifrån, och huset Bed and Bistro visade jag redan tidigare under veckan.

Mojito utan myntablad, och limen utgörs av juicekoncentrat. Alkoholfri cocktail som fanns att köpa i Alko, mycket is och en gnutta vit rom. Midsommardrinken som avnjöts med väninnan Marina igår.

Vi satt inomhus eftersom det regnade hela dagen och temperaturen sjönk till tio grader. Helt klart hade det här känts toppen att avnjuta i hennes trädgård, men sommaren 2025 vill inte riktigt visa sig.

Å andra sidan erkände vi båda utan omsvep att vi föredrar svalt väder än de +40 som många nu har i Mellaneuropa och Sydeuropa.

Glad fortsättning på midsommarhelgen till er alla!

Skyltsöndag den 15 juni 2025

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Jag visade nyligen en fin vägg full av hjärtan från vårt bibliotek i Lovisa. Hittade också den här skylten och den är ju verkligen aktuell nu. Pride-veckor och Pride-månader firas hela sommaren. I Lovisa blir det en Pride-parad i augusti.

Pride behövs ju verkligen, fastän många frågar sig om det är så. Senast läste jag om hatet mot svenske operasångaren Rickard Söderberg och hans man. De hade gift sig och fick tusentals gratulationer, men som vanligt lyste också förakt och hat igenom.

På Facebook skriver han ”Vi bor i ett av världens friaste länder. Polisen har full koll på min och Anders situation, och vi är inte rädda. Men i stora delar av världen är ömsesidig kärlek förbjuden. Regnbågsflaggan bränns innan den ens hinner vecklas ut. 🔥 Och en kyss kan leda till fängelse, misshandel – eller döden. 🥀

Vårt inlägg har nu miljontals visningar i Mellanöstern, Ryssland, Ungern, Östafrika och andra platser där HBTQ-personer aldrig syns i det offentliga rummet. Därför scrollar jag förbi hatet och tänker istället på dem som inte får synas och tvingas tiga. Jag hoppas att någon, någonstans, just nu ser bilden och förstår att kärlek är möjlig. ❤️🧡💛💚💙💜”

Så starkt av Anders och Rickard.