… med snö. Det hade jag inte trott att jag skulle säga 🙂
Mörkret sänker sig där ute vid halv sex på kvällen redan. Då tänder man levande ljus och mysbelysning inomhus.
Snötyngda grenar på gårdens träd.
Det är inte så vackert överallt. Eftersom temperaturen ligger vid nollan är det blask och brunt slask också, och ganska jobbigt att gå på vissa ställen eftersom knappt någon plogat nånstans. Cykeln fick således stå.
Tämligen oplogat, men vi har väl inte fått mer än 5 centimeter snö heller.
Här är jag på väg till ett möte vid 15-tiden.
I morgon ska jag åka till bokmässan i Helsingfors. Ser fram emot det!
Det är länge sedan jag var där. Nästan all lust att läsa böcker, och kreativiteten att skapa själv, försvann sommaren 2014. Men sakta återvänder livet på alla möjliga plan!
… ja, eller det känns som att vi inte haft någon värme alls att tala om under april månad. Det har funnits tidiga vårar då man kunnat sitta på en balkong, i lä för vinden, och ha en bit över 20 grader varmt… men, ska man säga ”those were the days”?
Är den globala uppvärmningen ett skämt? Har vi en ny istid på lut?
Så här ser det ut hos mig i dag då jag tittar ut från min, tack och lov inglasade balkong. Det vita bordet som någon ställt ut i en förhoppning om att kanske snart kunna njuta där av vårens värme, ser ensamt och bortkommet ut 😦
Blåsigt och tydligen kring noll grader eftersom nederbörden är snö.
Kanske våren och sommaren inte alls kommer. Kanske de har inhiberats, blivit uppsagda, bortsanerade eller gått under jorden?
Tänk om allt bara vissnar bort snart, såsom den här rosen. I stället för att vakna till liv, bilda knoppar, grönska…
HJÄLP!
… och ett löfte om +1 – +6 grader.
Bilisterna ombeds att inte byta till sommardäck, vilket jag dock antar att många redan gjort. Påsken lär inte bli särskilt varm.
Eftersom solen lyser nu tror jag snön försvinner rätt fort, och vädret måste vi ju ta som det är – så nog hoppas jag det blir en bra dag ändå 🙂
Min cykel är den som står närmast kameran.De som har bilar behövde skrapa rutorna om de for i väg tidigt i morse.
Verkar vara runt -9 grader ute i dag. Jag har ingen termometer, litar i det stora hela på telefonens uppgifter.
Solen skiner, snön är vit och det blir ljust redan vid halv åtta. Jag vaknar tidigare och tidigare. Det gör inget så länge som jag känner mig utvilad.
Gungor på gården.
Den här bilden hade ju kunnat gå i fotoutmaningen om veckans ord, som är LIKA, men jag satte redan in ett annat bidrag.
Har en ganska lugn dag i dag, bland annat med frissabesök – skönt!
Sedan är det åter jobb under fem dagar i sträck som gäller. Nuförtiden är det inte stor skillnad mellan vardagar, lördagar och söndagar för mig. Jag jobbar då jobb finns 🙂
Jag visste att det snöade i går, och att det blåste rätt hårt. Men att vi hade fått runt tjugo centimeter snö hade jag ingen aning om 🙂 När jag gick ut på stan i dag runt tolvtiden hade snöröjarna förstås redan jobbat i många timmar. För dem gäller det att få vägarna farbara, enligt en klassificering där de viktigaste vägarna plogas först och mindre viktiga lite senare.
Då går det inte att undvika att det blir stora snöhögar här och där. Någonstans ska snön lastas av. Högarna forslas förstås bort men allt tar sin tid.
Snöhögar upptar flera P-platser, men det får man stå ut med några dagar. Sådana mängder snö som föll i går och i natt forslas inte bort på nolltid.
Fått en hel del praktiska ärenden skötta i dag då jag fick låna bil.
Och en härlig bondostkunde jag hämta från en bekant. Jag hade på Facebook kommenterat hos en annan bekant, som hade tillrett bondost, att oj-oj så gott, tänk om man fick en sådan!
De går inte att köpa i alla affärer och hemgjord är absolut bäst. Men att själv göra en sådan… nja, nä… jag har inte redskapen och det finns risk att vissa moment i tillredningen går snett…
Men då föreslår en vän på FB att hon kan koka en ost till mig. Tänk att det finns så snälla människor som ställer upp bara så där!
Klart att hon fick betalt för den, för osten var stor. Jag delade den i tre bitar och gav bort åt nära och kära, och ändå har jag en rejäl bit kvar själv 🙂
Och bondost – det har inget med James Bond att göra 😉
… och därför köpte jag det första påskägget 🙂
Ett Mignon-ägg förstås, lenaste nougaten, kvalitetsjobb av Fazer.
Den eviga diskussionen handlar om huruvida äggen blivit mindre med åren.
Ett helt flak med Mignonägg. Men än är det över sju veckor till påsk 🙂 Så jag köpte bara ett.
Ett lätt snöfall har vi haft i dag. Förrädiskt halt på sina ställen. Den nya snön äter upp den gamla och så småningom även isen som ligger gömd under den.
Här ligger bland andra Gasthaus Lovisa och Kompanjonskapshuset Hörnan.
Var en sväng via apoteket och K-affären. En lagom promenad på ett par kilometer. Bra att jag inte har bil. Promenerar mycket och bara den värsta kylan och halkan ger sig kommer cykeln Saga åter fram. Då ska hon få en korg till, så det finns en framme och en bak.
Apoteket ligger i en vacker byggnad tycker jag. Det gjorde den i och för sig innan också, i ett annat hörn av torget.
Det blev bra mycket vackrare då vi fick ny snö! Allt hade varit rätt blött och brunt, och speciellt halt de senaste dagarna.
För den som måste skotta själv är just den här snön extra tung. Men för den som vill bygga en snögubbe är det bästa tänkbara kramsnön.
Vårt vackra rådhus ser ju ut som en karamell här.
Hade ett uppdrag mitt på dagen som ska bli en artikel i Nya Östis. Sedan ett redaktionsmöte. Nu sitter jag hemma och försöker komma in i ett nytt redaktionssystem. Får ideligen nya lösenord och inga funkar… aja baja, dyr arbetstid går till spillo med tekniska problem! Jag kom själv på att ett fel kanske ligger i att jag använder Chrome, medan systemet kräver Firefox Mozilla.
Den här arbetsdagen kan bli lång, men jag är rätt utvilad efter att åter ha sovit nio timmar.
Jag promenerade till och från frissan och stack mig in till mataffären på vägen hem. En promenad på cirka två kilometer totalt sett. Fick lagom med frisk luft och rosor på kinderna då vi har minus sex grader. I går kväll och i natt fick vi lite snö också, så just nu är det fint ute!
Östra Tullgatan med biografhuset till vänster. Den gula byggnaden är stadsbiblioteket.Kapellparken sedd från Östra Tullgatan.
Nu är det dags att börja varva ner inför jul. Jag ska resa bort över några dagar också, därför har jag haft det lite extra jäktigt söndag, måndag, tisdag.
På morgnarna har jag faktiskt tagit för vana att lyssna på Andrum i radion. Programmet är bara fem minuter långt, men man får många visdomsord med sig för resten av dagen.
I dag pratade personen som ledde programmet om förmågan ”att vända andra kinden till” Hur svårt är det inte att låta bli att fräsa tillbaka då någon fräser åt oss? Hur mycket ska man tåla? Får man inte säga ifrån om man tycker att man blir orättvist behandlad?
Budskapet var ändå att svara med vänlighet och kärlek, med den förståelse som den argsinta motparten högst troligen saknade när hen betedde sig oschysst mot dig. För om du ”vänder andra kinden till” blir det svårare för den arga att fortsätta vara arg och spy galla över dig.
Det ligger mycket i klokorden som sägs i Andrum.