spänning

Fröprojektet avancerar, del 4

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer
Något litet och grönt håller på att ta sig upp ur kokosmullen.
Något litet och grönt håller på att ta sig upp ur kokosmullen.

Mitt första inlägg om presenten jag fick av en väninna hittar du här.
Sedan berättade jag om hur jag lade fröna i blöt.

Tredje november skrev jag om sådden.

Och igår, en knapp vecka senare såg jag hur något mycket litet, men ändå levande och grönt tagit sig upp ur mullen.

Eftersom jag varken har +22 – +28 och direkt solsken i bostaden varje dag har jag riktat en lampa mot krukan. Den får lysa och värma växten alltid då jag är hemma.

Väntar nu med spänning om fler av fröna orkar utveckla sig till något grönt.

Höstmys

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Tack Ann-Louise för den fina lyktan.
Inte svårt att få rätta höststämningen med den här.

Och till råga på allt – Lovisa Tor vann kvällens match mot SBS Wirmo.
I och för sig först i förlängningen 6-5, men seger är seger!
Killarna vill ju bara att vi ska få spänning för hela slanten… 😉

Så vacker!
Så vacker!
Den här lyktan kommer troligen att få vara ute på balkongen i framtiden. Men den kan också användas inomhus.
Den här lyktan kommer troligen att få vara ute på balkongen i framtiden. Men den kan också användas inomhus.

Åter en rysare

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Lovisa Tors innebandylag i division kan verkligen det där med att ge spänning åt fansen.

6-2 blev 6-6 i fulltid men lyckligtvis sedan 7-6 i förlängningen.

Och domarna var precis sådana som de ska vara i matcher – osynliga.
De utvisningar som gavs i tredje perioden då allt hettade till var motiverade – detsamma kan man inte säga om utvisningarna i går.

Men nu har förlusten varit och farit – i dag suger vi på segerkaramellen.

Så här ser det ut innan spelarna springer in på planen och Lovisa Tors hemmamatcher börjar .
Så här ser det ut innan spelarna springer in på planen och Lovisa Tors hemmamatcher börjar .

Ett barnbarnsbarn kom till världen

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
Blommor som maken fick igår då han fick sitt första barnbarn. Det lilla flickebarnet syns på bilden, uppskattningsvis inte mer än en timme gammal.
Blommor som maken fick i går under arbetsdagen i kiosken. I går var dagen då han fick sitt första barnbarn. Det lilla flickebarnet syns på bilden, uppskattningsvis inte mer än en timme gammal.

I går var det en stor dag fylld med förväntan och spänning. Lite oro och ängslan låg också i luften, för det ligger ju i människans natur att fundera om allt ska gå vägen då en ny liten människa ska födas.

Men allt gick hur bra som helst och maken fick sitt första barnbarn.

För hans föräldrar, och mina svärföräldrar, var det första barnbarnsbarnet.

Vi fick en bild via mms som vi klickade upp på pekplattan och sedan kunde visa åt alla nära och kära. Flickan föddes i Eskilstuna och hennes föräldrar heter Jenny och Johan. Jenny är min makes dotter från hans första äktenskap.

Jag blev också väldigt rörd då vi fick höra att allt hade gott väl. Det föll nog några tårar av lycka där mitt under vår hektiska arbetsdag i kiosken. Även om jag inte är riktig mormor till barnet gläds jag oerhört över det nya livet. Visst är barnen Guds underverk.

Ser fram emot att få lära känna den lilla flickan. Om allt går enligt planerna får vi besök av den lilla familjen i augusti.

Pärm och titel

~ Carita Liljendahl ~ 1 kommentar

Så här ser pärmarna till mina två första böcker ut. Du kan läsa mer om dem och under fliken Beställ köpa Uppdrag Utrotning här. I formuläret står det att boken kostar 10 euro + postavgift, men jag säljer den för 7 euro + postavgift. Till Sverige för 70 kronor + postningsavgift.

Den första boken i den fristående serien om Adrian Debutsky är slutsåld.
Jag minns ännu i dag känslan då jag såg pärmbilden som konstnär och rektor Jan Lindh hade ritat. Jag ville att den skulle vara erotisk och beskriva en av huvudpersonernas förflutna. Men ändå fick jag en lindrig chock och tänkte ”ska den här ligga på bokdiskarna med mitt namn lysande på sig?”.
Jag landade ändå tämligen fort med bägge fötterna på jorden. Pärmen var ju genial ur marknadsföringsvinkel sett.

Men eftersom det kostar en hel del, både vad gäller pengar och arbetstid, att ge ut böcker på eget förlag, ritade jag pärmbilden till Uppdrag Utrotning själv. Det var inte en så bra idé…

Så nu har jag anlitat en grafiker att göra pärmen för boken som har arbetsnamnet ”Adrian III”. Eller anlita och anlita… det låter rätt pretentiöst. Hon kontaktade mig och hör nu till staben av många vänner och bekanta som ställer upp så att säga für Liebe zur Kunst.

Så igår fick jag se pärmen för första gången. Den tog bokstavligen andan ur mig. Jag skulle gärna visa den åt alla redan nu, men då förstör jag en väsentlig del av spänningen för läsarna.
Titeln var också klar, men tyvärr hittade jag sedan en bok med samma namn som redan givits ut, så nu står jag inför dilemmat att hitta på en ny titel…