Stora stenar och mindre stenar

Egentligen för en vecka sedan tagen bild, men jag tycker att den kan platsa bland Veckans foton som Åke uppmanar oss att visa. Fästningsmur på Svartholm. Kolla alla de små stenar som ligger som kilar mellan de större 😀

Det var stora stenar i muren och mindre stenar hemma hos mig. Favoriterna har nu av någon anledning blivit svartvita 🙂

Solen skiner, det är runt +23 så det är ju lagom. Ska ta en cykeltur.

Äntligen kunde jag sova!

Sov äntligen bra förra natten. Somnade kring 22 och vaknade 7.40.
Hade också lyckats få ner temperaturen från +28 i sovrummet till +26.

Till min stora glädje kunde jag i mina tankar säga ”hahaa, du väckte mig inte” till den person som körde igång en grästrimmer klockan åtta 😀

Sedan pysslade jag med mina växter i köket. Mestadels pelargoner. Toppade några som blivit rangliga, vattnade, tog bort några få gula blad.

Jag sköter alltid växterna först innan jag gör frukost till mig själv. Ungefär så som många ägare till hundar eller katter gör. Djuren först, människan efter det.

Som ni ser, använde solhatt på Svartholm i söndags, men inte på båten dit ut eller på tillbakavägen. För dumt huvud får kroppen lida. Det blåste ju så skönt.

Men jag drabbades av vätskeförlust med feber som påföljd och det krävdes två dagar av vätskeersättning, vila, kalla omslag osv.

Nu känner jag mig återställd. Var hos frissan igår, orkade bra med det för det vara enbart klippning som tar en dryg timme och det piggar ju alltid upp.

Sista dagen med vikarietimmar för Nya Östis i dag. Ser fram emot lugnare dagar efter en ganska hektisk juli månad. Jobbet har varit både utmanande och givande, mestadels roligt och det har gett mig många insikter. De två sista veckorna har varit lite tyngre, men det beror mest på värmen.

Nu ser jag fram emot att få läsa mina vänners bloggar, i dag och under slutet av veckan ❤

Trevlig utfärd, vackra vyer, men solen är farlig

Det är söndag mitt på dagen och vi ska precis hoppa på båten Kulkuri som ska föra oss till Svartholms sjöfästning. En sevärdhet i Lovisa, och en färd som tar cirka 30 minuter.

Det blåste skönt på havet och det kändes befriande efter tre veckor av värmebölja. Men det skulle visa sig att jag fick för mycket sol. Hade solhatt, men inte på båten då jag tänkte att den blåser iväg…

Därför blev det inget inlägg om resan igår. Natten mot måndag vaknade jag med en temperatur på 38,4 grader och jag har nu under ett drygt dygn baddat mig med kalla och blöta handdukar, gått i kall dusch och även druckit vätskeersättning.

Vi lämnar Skeppsbron bakom oss och styr iväg mot Svartholm.

Här åker vi förbi Tullbron och våningshuset Rederiet.

Så småningom tuffar vi förbi Valkom hamn.

Och så når vi fästningsön.

Utsikt mot nordväst.

Utsikt söderut.

En stor del av ön är betesmark för får som går inom en inhägnad. Jag fick inga bättre bilder än denna ena, av ett får som visar rumpan åt oss 😀

Mina ben ser lite märkliga ut och jag vill förklara varför 😀
Jag använder för det mesta leggning som går ner till anklarna och därför är jag så brun från vristerna en bit uppåt, men resten av benen är vita.

Sparar några bilder till senare inlägg. Hoppas jag sakta men säkert börjar må bättre. Har ett par dagar jobb kvar och att sitta vid datorn i värmen är ganska tungt. Men fläkten får jobba.

Bilder från seglatsen

Det här blir ett lite längre inlägg, ändå med fokus på bilderna så att ingen ska tröttna.

Inför starten. Kaptenen Janne har berättat vilka säkerhetsregler som råder på paketjakten Österstjernan. Bettina styr här i början med sikte på fästningsön Svartholm.
Seglatsen har börjat i motvind, så vi går ut för motor för att senare, efter lunchen hissa seglen.
Block och rep av lite stadigare sort.
Vi går in mot Svartholm för att komma i lä, förtöja vid en brygga och kunna avnjuta lunchen.
Alkoholfritt för mig den här gången då jag var med bil. Laxsmörgås och kall gurksoppa, allt lokalt producerat. Hardoms Bröd, lax från Mörskom och jordgubbar från Jordas trädgård i Lappträsk.

Vi fick ceasarsallad också, men så mycket orkade jag inte äta.

Här börjar besättningen hissa seglen.
När kapten Janne frågade ”Vill någon styra?” hoppade jag upp som Gubben ur lådan, ni vet en sådan där som flyger ut i ändan på en fjäder, då locket till en låda öppnas 🤣 Foto: Helena Enholm

Jag har styrt Österstjernan tidigare då hon gått under segel, så jag visste vad det gick ut på. Kaptenen gav mig kursen och sedan höll jag den genom att hela tiden se på kompassen.
Det är stora krafter bakom även om det inte blåste väldigt hårt. Den totala segelytan är närmare 200 kvadratmeter, så det går inte att styra fartyget såsom du styr en bil 🙂
Kaptenen kan göra annat när Carita styr. Till exempel kolla om sjörövare är i antågande.
Bästa tänkbara väder. I dag, lördag, har det regnat hela förmiddagen.
Stora segelytor.
Lite på sin vakt bör alla vara för att inte få den här enorma bommen i skallen.
Hej och hå, på böljan den blå! Här är den inte grå 🙂
Kärnkraftverket sett från havet.
Möte med lite mindre båt i kvällssolen då vi är på väg mot hemhamnen.

Arbetsvy, del 3

Jag inser att jag tre gånger på mindre en vecka har jobbat nära vatten. Men så ligger ju vattnet också nära Lovisa.

En kompis i Sverige sa att han avundas mitt värv.
En lyckans ost är jag nog också som har det här jobbet ❤

Härifrån Kvarnviken fick jag båtskjuts över till Svartholm.

Vår fina fästningsö Svartholm.

På väg bort från ön.

Och vad gjorde jag på fästningsön? Ja, det får ni läsa mer om i Nya Östis den 13 juni 😀

Glad måndag! 07-01-2019

Jag frångår i dag konceptet med bara en eller två bilder i min serie Glad måndag!
Glad måndag kan också vara efterskvalpet av en glad söndag!
I går vann hockeylejonens juniorer VM-guld och mitt favoritlag Lovisa Tor vann bägge matcherna i division ett under lördag-söndag.

Min syster föreslog också i går att vi skulle gå till museet och se utställningen ”Där gatan gick en gång – Lovisalandskap i förändring”.
Det kändes jättebra att vi hann dit, för utställningen håller öppet för sista gången i dag.

Kommendantshuset, Lovisa museum.

Intressant film som visade gamla vyer från Lovisa.

Alla dessa byggnader som inte finns kvar. Fotot har jag tagit av en bild som finns på utställningen.

Bokhandeln, finns inte heller mer…

Det här är en av de byggnader jag saknar mest i Lovisa. Min mammas faster jobbade där, min syster har jobbat där. Jag drömmer fortfarande ibland om att jag är där och handlar.

Miniatyr av sjöfästningen Svartholm.

NU är det vår!

Efter cirka fem dagar borde de första stråna sticka upp.
Efter cirka fem dagar borde de första stråna sticka upp.

Jag överraskade mig själv med att köpa en påse som innehöll frön till påskgräs. Och inte nog med det! Jag öppnade påsen och sådde dem i jord 🙂
Ni ska få följa med projektet – få se om det blir nåt gräs!

Annars tror jag att jag kan inviga balkongen i dag. Inte flytta ut möbler och blommor än, men sitta där en stund och njuta av den värmande solen.

Det var första gången i dag jag kunde ha dörren till balkongen öppen en längre stund. Så härligt då den friska luften kommer in, då jag hör fåglar kvittra och kraxa där ute. Snön droppar från taket och ett avlägset brus från motorvägen hörs igen.
Känslan är väldigt speciell. Våren är här ❤

Populärt evenemang, Vårskare, på Skeppsbron.
Populärt evenemang, Vårskare, på Skeppsbron.

Hade veckoslutsjour i dag. Mer om vad som hände på Skeppsbron kan ni läsa här.

Elskåp behöver inte vara fula.
Elskåp behöver inte vara fula.

Och så en bild från Lovisa. Här har flera elskåp försetts med konstverk. Det här finns nära Skeppsbron, varifrån turbåtar går ut till den historiska fästningsön Svartholm.

En sådan semester!

Drygt två veckor har jag varit ledig, men den här andra delen av semestern har känts längre än den första. Vädermässigt har jag inte heller haft något att klaga på fastän jag inte har så stora krav. Jag är ingen supporter av flera veckor med värmebölja  men efter de ostadiga juni-juli månaderna satt de varma veckor vi fick nu riktigt bra.

Dejten jag hade i går var också toppen på alla sätt. Tanken är inte att han och jag ska bli ett par. Men kvällen vi delade fick mitt sargade självförtroende att skjuta i höjden med flera meter – om nu sådant går att mäta.

Det har tagit tid att inse att jag inte är så ful och tjock och hemsk som jag trodde jag var för ett år sedan.
På femton månader har jag träffat tre män, så jag har liksom inte på nåt sätt varit helvild. Men i dag vet jag att jag duger som jag är, och att jag inte behöver nöja mig ”med vad som helst som står till buds på arenan” 🙂

På väg in mot gästbåtsbryggan på Svartholm.
På väg in mot gästbåtsbryggan på Svartholm.

En toppen avslutning på semestern blev det också i dag då jag fick besöka fästningsön Svartholm (historiska fakta för intresserade finns här).

Gästbåtshamnen.
Gästbåtshamnen.

Gästbåtshamnen sedd på avstånd.
Gästbåtshamnen sedd på avstånd.

En av fästningsmurarna.
En av fästningsmurarna.

En annan mur på Svartholm. Dagens kvot av murar fylld? :-)
En annan mur på Svartholm. Dagens kvot av murar fylld? 🙂

Jag trivs bäst i öppna landskap

… nära havet vill  jag bo.
Och det gör jag. Så i dag blev det en utfärd med vattenbussen Ellan till fästningsön Svartholm. Här satt vi och avnjöt vår matsäck.
Jag kan inte andas om jag sitter på en stekhet plats, någonstans där myror eller flugor tar över. Jag vill vara så nära det svalkande och salta havet som möjligt. Jag behöver inte hitta en fin sandstrand med snäckor och solstolar. Det räcker om det finns en tillräckligt stor sten att sitta på.
I morgon, eller någon annan dag, lägger jag ut fler bilder på Facebook. Kom nyss på att jag inte skapat mitt Sommar-2012 album där än.

Aj men jo… glömde säga att vi hade en flaska mousserat med oss 😀