tidig_väckning

Idag ska jag packa

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

… och i dag hoppar jag över Fem en fredag. Eventuellt är jag inte med nästa vecka där heller, men sedan åter vecka 41. Allt beror på vad jag hinner med under min resa.

Nu måste jag helt koncentrera mig på att packa. Har fört några av de sista fakturorna jag ansvarat för till bokföringen och alla arvoden jag ska sköta för september månad är inlämnade.

Jag ska inte ha två resväskor. Började packa i en mindre men insåg att jag måste ha en större ändå. Det är tillåtet att ha bara en väska med maxvikt 23 kg, och ett handbagage.

Jag köpte en ny liten väska till mobiltelefonen också, eftersom skyddet som jag haft för den lossnade igår. Telefonen är fem år gammal och något skydd till den finns inte mer till försäljning 😀 Jag har en ny Honor-telefon men hinner inte installera den innan resan.

Väckning mitt i natten runt kl. 03 väntar. Flyget till Dubrovnik avgår 7.40.

Brum, brum, väckning, klockan är 7.10!

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer
Fredag brukar vara lugnare dag och jag kan ta sovmorgon som betyder att jag har väckning tidigast klockan 9. Men i dag såg några flitiga herremän till att jag vaknade 7.10. BRUM-BRUM! Skrap-skrap, pip-pip!

Jag sover ju med vädringsfönstren öppna, och då det här sker på femtio meters avstånd snett nedanför mitt sovrum är ju väckningen garanterad 🙄

Jag kan tänka mig att de som arbetar den här tiden tänker ”Får inte vi sova, ska vi vara flitiga i tidig morgontimme, så ska också andra vakna. Upp och hoppa som en loppa! Morgonstund har guld i mund!”

”Det här jobbet kan man inte göra tyst, försök själv”, säger dom. Nej, jag vet det – det hjälpte inte att jag stängde fönstret. Det monotona brummet, skärningen i asfalten och flyttandet av kantstenar hördes ändå.

”Se det positiva, du sover inte bort den bästa tiden på dygnet”, tycker jag mig höra någon hurtigt ropa.
Jo, tack… men har ni tänkt på att det är SKÖNHETSSÖMN en dam i min ålder behöver?

Här ska kanske komma en trottoar längs den tomma tomten. Vad vet jag? Och inte gick jag ut och frågade heller.

Tio minuter innan min väckarklocka skulle ha plingat slutade gänget jobba. Det blev tyst och skönt.
Tack, tack! Jo då, jag kom igång med jobbet en timme tidigare än vanligt. Men först av allt skrev jag det här blogginlägget. Nu blev ni kändisar!