Efter den tunga veckan med väntan på beskedet från Yle – alltså i frågan om det blir ett inslag om mig eller inte – är det dags att gå vidare.
Jag har fått lägga ut frågorna och svaren på min blogg och det räcker för mig. Det blev ganska bra publicitet i alla fall. Tidernas rekord för en statistiknörd, över 2400 visningar detta dygn, hittills.
Jag kommer att fortsätta vara öppen om mina känslor, mitt liv, min vardag – såväl i stort som i smått. Det vill säga, ha den stil jag alltid haft.
I dag besökte jag Kycklings, en pärla i Lappträsk kyrkby. Marthadistriktet firar 100-årsjubileum på måndag och jag gör en artikel inför det. Festen firas i en annan byggnad men två marthor och jag träffades här av praktiska skäl.
Så här vacker är husets veranda. Visst får man vårkänslor!

Har kört rätt mycket i jobbet i dag och lyssnar då alltid på radio. Det hade hänt en olycka nånstans i huvudstadsregionen och trafiken stockade sig. Reportern pekade på en annan aspekt än att någon skadat sig i olyckan. Som en följd av trafikstockningarna fanns det säkert på något daghems gård ett barn som väntade vid grinden. Alla andra barn hade hämtats men inte detta barn, vars mor eller far satt fast i trafiken.
Så när jag såg Svensson ensam på kyrkparkeringen efter jobbet i kväll tänkte jag där står han ensam och gråter, var är mamma?
