Detta har jag väntat på!

Hade tänkt riva upp pusslet med Frankrikemotivet först i morgon. Men jag kunde inte bärga mig 😀
Att riva upp gör inte alls ont, men det dammar en hel del… och tar sina 15–20 minuter. Helt enkelt av den orsaken att jag vill att varje pusselbit ska ligga lös i kartongen som jag ger vidare till någon annan. Jag tycker inte själv om att få pussel där rätta bitar redan sitter fast i varandra. Fusk, säger jag, och river upp dem!

Det här pusslet består av 1500 bitar, lite större, stadigare och glansigare än i förra pusslet. Jag tror att det här är betydligt lättare att lägga än motivet från den franska idylliska byn. Men ibland får det gärna vara så.

Den här dagen började med mötesförberedelser. Sedan körde jag tillsammans med en kollega från Nya Östis ut 400 tidningar till olika platser i bygden. Vi kallar det vår egen storspridning och sådan sker ungefär ett par gånger per år. Läsare som ännu inte prenumererar på ultralokala Nya Östis får chans att bekanta sig med den och tar förhoppningsvis en testprenumeration.

I morgon ger jag mig själv en ledig dag. Jag ska pussla, kanske baka och på kvällen absolut titta på sändningen från balen på presidentens slott. Jag ska skåla för att självständiga Finland fyller 101 år!

Självständighet är inget vi kan ta för givet i dag.

Liljendahl i Liljendal

Det var höstmarknad i Liljendal som är en del av Lovisa och där delade jag ut tidningen Nya Östis och pratade med folk. Jag är alltså bara en av många medarbetare på den ultralokala tidningen. Den har ingen anställd, alltså ingen med fast månadslön och tidningen har inte heller en redaktion. Men alla som skriver redaktionellt, på förhand överenskommet material, får arvode enligt utfört jobb.
Det här är helt enkelt ett nytt sätt att göra en tidning. Tillsvidare utkommer NÖ en gång i veckan.
Väldigt många kom fram och tackade för att tidningen finns. Det gör oss medarbetare varma om hjärtat ❤

Jag tycker om att träffa läsare, prata med dem och höra vad de tycker att tidningen är bra på och vad som kunde bli bättre.
Jag tycker om att träffa läsare, prata med dem och höra vad de tycker att tidningen är bra på och vad som kunde bli bättre.