Pernåutflykt och varför/därför-svar

Före detta Pernå kyrkoby skola. Har besökt den många gånger som journalist och skrivit artiklar om skolans verksamhet och olika evenemang där. Nyhetsrubriker blev det också då skolan lades ner och när huset senare togs över av Agricola-Sällskapet. Bakom länken finns mera info om föreningen, om Mikael Agricola, museet, Pernå osv.

Jag hade hittills inte besökt huset efter att det tagits över av föreningen, men igår var det dags att titta in där under ett evenemang. Den som ville kunde också köpa en våffla och det var egentligen våfflorna som lockade mest om jag ska vara riktigt ärlig 🙂

En frasig våffla med hallonsylt och grädde är det ju svårt att tacka nej till.

På en av väggarna i den gamla skolsalen finns ett fint konstverk som Elina Mieskolainen gjort tillsammans med en barngrupp. Den bilden hade kunnat gå in på Glad Måndag, men nu får den istället gör vår tisdag glad.

Hos Klimakteriehäxan handlar Varför/Därför om presenter och jag modifierar frågorna så att jag kan svara på dem.

Varför är en positiv upplevelse som överraskar mottagaren en svårslagen present? 
Därför att det alltid är roligt att ge och i synnerhet att kunna överraska någon med en positiv upplevelse.

Varför står det alltid ”en god middag” på min önskelista?
Därför att mat i trevligt sällskap också ger givande pratstunder. Då jag bor ensam gör jag mycket sällan mat hemma, och någon gång då och då är det därför trevligt att äta ute tillsammans med andra.

Varför vill jag inte ha presenter som kräver lagringsplats?
Därför att jag har allt jag behöver (svarar således precis som Klimakteriehäxan). Hemma ska var sak ha sin plats och ju tommare ytorna blir, desto bättre (men inte alltid lätt). Jag uppskattar att få och ge gåvor som kan användas, typ levande ljus, vin, något ätbart, osv.

Varför blir jag ändå glad över ett hårt paket som uppenbart innehåller en bok när jag redan har så många jag inte hunnit läsa?
Därför att böcker behövs, de är allmänbildande, för ut oss på äventyr. Många av de böcker jag har läst ger jag bort eller säljer. Några enstaka sparar jag.

Varför har jag ingenting emot att bli lite firad när jag har födelsedag?
Därför att vi alltid ska fira då det finns minsta lilla anledning. Och har jag överlevt ett år, fått ett år till i mitt liv, då får det gärna firas. Med eller utan presenter. Samvaron viktigast.

Arkivbilder i brist på annat…

Frukterna smakade frukt och bären bär, det minns jag så väl av denna våffla jag köpte i Dubrovnik, Kroatien i höstas. Sedan var våfflan för tjock och mjuk och väldigt söt med honungen. Den hade gärna fått vara tunn och frasig. Men jag lät andra vid bordet hugga in på den också, så nästan allt gick åt 🙂

Ute är det jämngrått och det vet inte om det ska snöa eller regna, så det kommer lite ett av vartannat.
Jag tycker att jag har fotat allt som fotas kan i vår stad och att bilderna blir så fula nu med kala träd och blötsnö. Kanske jag kan skärpa mig eller bara helt enkelt får lov att sänka ribban och fota miljöerna sådana som dom är 🙂

Ett fint fönster från Kotor i Montenegro, också fotat på Nya Östis läsarresa i oktober.

Jag ska snart iväg på ett jobb och kanske jag där, eller på väg dit, hittar något att fotografera.

Glad måndag! 30-09-2024

En frasig våffla som föreningen Corazon Grande sålde under Lovisa Historiska Hus-dagarna.

Om jag hinner och om tekniken funkar kanske jag sätter in ytterligare Glad måndag-bilder från resan jag befinner mig på. Det här är ett förhandsinställt inlägg. Jag vill nämligen inte att min strike på närmare 3900 dagar med ett inlägg per dag ska brytas 🙂

Fredagsnjutning

… efter bastun blev en frasig våffla med några smultron och ett gäng jordgubbar.

Lycka är att ha en granne och en god vän som tycker om matlagning och bakning. Lånade med glädje ut mitt våffeljärn och bjöd på elektriciteten och jordgubbarna då det som tack vankades detta!

Våffeldag och officiellt även Finlands gråaste dag

Otroligt goda våfflor på restaurang Kapellet i Lovisa. Rekommenderas varmt! Det finns salta alternativ med laxröra, renskav eller svamp. Och så finns det söta varianter.

Trevligt att sitta i goda vänners lag och att kunna glömma sånt som skaver lite, och fram för allt att ha ledigt från jobbet en dag.

Officiellt kallas den 13 november ”Suomen harmain päivä” – Finlands gråaste dag. Lonkerodagen. Det är mig veterligen Hartwall som gör drycken Original long drink som i marknadsföringssyfte döpt en dag till den gråaste i Finland. Och ofta är det ju den här tiden på året jämngrått, exakt så som även denna long drink är 🙂

Liten utfärd i fint höstväder

Hade några ärenden på stan, dels för Nya Östis, dels privata. Min väninna Pia hade också diverse ärenden och ställde därför upp som kusk. Hon föreslog att vi också skulle åka ut till Sågudden, som är en fin rekreationsplats. En udde där det förr fanns ett sågverk, men som nu står tomt. Lyckligtvis kommer folk ändå hit både med bil och cykel och till fots. Rätt ofta ser man husbilar stå här en natt eller två.

Läget vid Lovisaviken är ju bästa tänkbara. En dag som denna då havet låg lugnt, solen sken och det var ungefär +13 grader.

Här har jag stått och metat nån gång för länge sedan.

Också här finns en brygga för båtar och många har ännu sina flytetyg på böljan.

Där långt borta vid horisonten syns Varvssundet och hamnen med sädessilon.

Sedan tyckte Pia att vi skulle stanna vid Plagens kiosk och äta en våffla. Jag var av samma åsikt. Då en företagare kämpar på ännu fastän badsäsongen är över vill man absolut understödja honom.

Då vi väntade på att våfflorna skulle bli klara hade vi den här utsikten.

Sedan kom våfflan. Mums!

I den här kiosken jobbade jag med mitt min före detta make från 1999 till 2014.  Sedan några somrar tillbaka är här en helt annan företagare.

Men första sommaren då jag inte längre fick vara en del av kiosken, alltså 2015, var jobbig på många sätt. Platsen var så full av minnen och många av dem gjorde ont, fastän de var vackra.

Sedan sommaren 2016 har jag inte haft några problem med att komma hit. Så där väldigt ofta har det inte blivit, för jag badar ogärna på platser där det finns många andra badgäster. Men då och då äter jag en våffla här eller går ner till stranden för att ta bilder, också på våren och på sen höst.

 

Bilder från Strömforsutflykten

Besökte en loppmarknad i Strömfors i dag. Vädret var det bästa tänkbara den här tiden på våren.

Det här huset har nyligen förvandlats till en Bed and Bistro.
Det här huset har nyligen förvandlats till en Bed and Bistro.

Jag har visat bilder av det här huset förr, men då var det tomt. Nu har ett par tagit sig an byggnaden och öppnat ett Bed and Bistro här. Den här artikeln skrev jag för drygt två månader sedan om paret och stället.

Här har också funnits inkvarteringsmöjligheter, i huset till vänster alltså :-) Vet inte vilket läget med huset är i dag.
Här har också funnits inkvarteringsmöjligheter, i huset till vänster alltså 🙂 Vet inte vilket läget med huset är i dag.

På Stallvinden fanns en del av loppmarknadsborden.
På Stallvinden fanns en del av loppmarknadsborden.

Jag var lite sugen på att köpa gamla burkar. Men då jag inte kom på hur jag ska använda dem blev det inget köp.
Jag var lite sugen på att köpa gamla burkar. Men då jag inte kom på hur jag ska använda dem blev det inget köp.

Besöket avrundades med en gräddad våffla.
Besöket avrundades med en gräddad våffla.

Hittade också fina fönster och fasader och annat intressant, men visar de bilderna en annan dag.
Ha en skön lördagskväll alla fina bloggvänner!