My grubblar i mars, och jag är lite mindre orolig för stunden

När det är galningar som styr världen, eller i alla fall innehar maktpositioner, behövs det blommor, gul färg, sol och blå himmel och takdropp såsom i går. Då kan hoppet om att våren och sommaren kommer leva kvar. Även annars hoppet om att det goda ska segra.

Lilla My ser lite bekymrad ut på mars månads bild i min kalender. Men jag tror att hon såsom jag ofta skippar nyheterna eftersom de bara gör oss nedstämda. Hon tänker kanske att våren i mars ofta kommer av sig. Blommorna har lurats upp ur jorden, men alla klarar sig inte. Eller så tänker hon att vi ska låta blommorna växa där de är. Inte plocka dem för då vissnar de fortare i en vas.

Du får göra din egen tolkning, men hoppas att bilden gör dig glad i alla fall, trots eländet som duon Trumputin ställer till med.

Här satt jag igår. I ett väntrum i Borgå sjukhus. Uppföljningen av cellförändringarna är nu gjord, med en så kallad loop-behandling med elektrisk slinga. Det blev alltså ett ingrepp, men jag är tacksam för att sådant här tas om hand. Fick en väldigt trevlig och proffsig gynekologisk läkare. Även sköterskan som assisterade henne förtjänar tio poäng. De berättade också hela tiden vad de sysslade med. Jag behövde inte ligga där och undra vad som hände.

Tacksam också för att jag fick sällskap från och till grannstaden av min syster och min vän Marina. Deras stöd betydde oerhört mycket ❤ 🙏 och eliminerade en hel del oro.

Fjärde vaccinet och bästa väntrummet

Här ser det ju inte så väldans vackert eller välkomnande ut. Gamla busstationen, här lastades varor in och ut. Sedan snart ett par år tillbaka får vi våra coronavaccin här, antingen på bokad tid eller ibland på walk-in. Jag fick mitt fjärde i dag, Moderna, halv dos.
Men sedan gott folk. Det här var väntrum på busstationen även då den var en busstation. Här såldes dessutom biljetter. Visst är det nostalgiskt. Som taget ur någon finsk film på 1960-talet.

Här sitter vi nu och väntar de 10–15 minuter som vi förväntas vänta efter att vi fått vaccinet, för att vara säkra på att vi inte får en snabb allergisk reaktion eller andra problem.

Stolarna har inte alltid hört till interiören, de finns här nu för att det är coronavaccinationsplatsens väntrum. Men här fanns en blomkiosk då jag var barn. Jag är nu i den åldern att jag ofta drömmer om, eller önskar, att en del av det som fanns förr skulle komma tillbaka.
Och genom den här dörren gick jag ut då jag hade suttit mina tio minuter efter vaccineringen.

Jag hade en febertopp i natt. Stressrelaterat, har jag nu lärt mig. Febern försvinner till morgonen.
Det blev lite för mycket igår då min tidtabell sprack när mamma behövde akut hjälp.
Hoppas nu slippa biverkningar av vaccinet. Att vakna ensam mitt i natten och känna sig dålig är jobbigt. Det hjälper ju alltid att ha någon att prata med men steget till att ringa någon mitt i natten känns långt.