Jobb nära vatten

Dammen är ren och snygg, hoppas den får förbli det.
Dammen är åter ren och snygg, hoppas den får förbli det.

I dag har jag jobbat rätt mycket nära vatten.

I Lovisa har vi en ganska stor park som heter Kapellparken. Den är inte lika stor som Central Park i New York 🙂 – men jämförelsevis kanske ditåt eftersom Lovisa är en liten stad. Man brukar ju kalla parker städernas lungor och den här parken är fin, speciellt nu den anrika sommarrestaurangen Kapellet äntligen är klar att ta i bruk, renoverad och fin.

Måste visa den på foto en annan gång… knäppte den här bilden i all hast då jag hade varit på en presskonferens i Kapellet.

Foto taget från Jomalsunds bro.
Foto taget från Jomalsunds bro.

Följande jobb hade jag nere i Strömfors skärgård, cirka 25 kilometer från centrum. Att bara åka över Jomalsunds bro utan att föreviga den här vyn hade ju varit synd. Som ni ser har våren precis anlänt, isen har gått – men särskilt grönt är det inte än.

Föreningshus har vi gått om i trakten. Det här huset heter Ringborg och sköts om Skärgårdens Vänner i Strömfors rf.
Föreningshus har vi gått om i trakten. Det här huset heter Ringborg och sköts om Skärgårdens Vänner i Strömfors rf.

Här var jag för att intervjua två aktiva damer i en förening. De ville berätta om föreningens sommarprogram, vilket vi skriver om i vår sommarbilaga.
De föreningsaktiva gör ett fint jobb, de värnar om ett kulturarv och ser till att traditioner överlever.

I de lugnaste vattnen…

Isnäs Starts klubbhus.
Isnäs Starts klubbhus.

I dag var jag i Isnäs, som ligger i Pernå, som är en stadsdel i Lovisa. Tokigt känns det ju att kalla de små byarna stadsdelar men sedan 2010 är de som förr var Pernå, Strömfors och Liljendal kommuner en del av Lovisa stad.

Hur som helst var jag där på jobb, på ett möte som gav information om senaste nytt på vatten- och avloppsfronten.

Hade maken med som sällskap på resan, totalt sju mil lång. När vi var på väg hem sa han ”det är ju faktiskt ganska mysigt här ute på landet”.

– Jodå, svarade jag. Tills vargen och björnen korsar gårdsplanen. Eller tills knarkkurirerna uppenbarar sig.

En varg har faktiskt rört sig i Pernå och vem vet när björnen dyker upp. Knarkkurirer fanns här också (dock inte i stugan på bilden), men det fallet uppdagades och rättegången är avklarad.

Hur var det nu man sa? Något om ”i de lugnaste vattnen”…
Usch. Jag gillar inte alls tanken på att idyller ruskas om och förstörs då brottslingar får för sig att göra skumma affärer mitt på ljusa dagen. Då som folk minst anar det och på platser där många tror att grova brott aldrig kan hända.

Två timmar utan vatten

Den här lappen mötte mig på väggen mellan toaletten och köket
i morse. Den skulle fungera som påminnelse, men redan två minuter senare då jag ville tvätta händerna efter toalettbesöket var jag där och försökte få vatten från kranen. I köket kom jag
i håg att jag kunde ta vatten från tillbringaren vi alltid har
i kylskåpet. Men fem minuter senare försökte jag spola bort några brödsmulor från vasken…

Att vi kan få obegränsade mängder vatten från våra kranar är ju på något sätt helt självklart. Testade nyss att vattnet faktiskt kommer, för jag måste duscha. Jag har fyra lediga dagar framför mig och har tänkt dokumentera dem i bloggen. Den första började så här och ska fortsätta i köket där jag bland annat gör minipajer och sedan ska jag till frisören. Så om inte internet slutar funka, det vore väl nästan lika fasligt som att vattnet stängs av, visar jag bilder här senare i dag.