vattentorn

Modern konst

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Vackert eller mindre vackert? Beror väl på vem man ställer frågan till.
Vackert eller mindre vackert? Beror väl på vem man ställer frågan till.

Är det här klotter eller graffiti, eller modern konst?

Jag bryr mig inte om att avgöra, jag bara dokumenterar min stad.

Dessutom var jag rädd för att få fallande föremål i skallen medan jag stod under tornet och fotograferade.
Har för mig att jag fotograferat varningsskylten någon gång och visat den på bloggen men hittade den inte i arkivet så ni får nöja er med den gamla bilden av tornet.

Klättersöndag

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
I Lovisa finns det en ganska stor ås som sträcker sig från kyrkan i centrum mot Södra åsen där vi bor. Ett fint område för naturvänner att strosa runt på.
I Lovisa finns det en ganska stor ås som sträcker sig från kyrkan i centrum mot Södra åsen där vi bor. Ett fint område för naturvänner att strosa runt på.

Det blev en del klättrande på söndagspromenaden i dag, men upp i vattentornet tog jag mig ändå inte 🙂 Det rivs förmodligen snart eftersom det är i dåligt skick.

Det fanns en gång då man planerade göra en klättervägg här. Idéer om en fullständig renovering med cafeteria och utsiktsplattform där uppe har också funnits.
Det fanns en gång då man planerade göra en klättervägg här. Idéer om en fullständig renovering med cafeteria och utsiktsplattform där uppe har också funnits.
På åsen finns massor av stenar och åtminstone på en av dem finns en bänk. Att ta sig upp dit var inte så lätt...
På åsen finns massor av stenar och åtminstone på en av dem finns en bänk. Att ta sig upp dit var inte så lätt… Avståndet från lilla stenen till den stora var rätt stort och så skulle jag ju ännu uppåt!
Utsikten ned mot gamla kyrkogården är fin. Hur jag tog mig ned från stenen är sedan en annan historia som ni inte får se bilder på :-)
Utsikten ned mot gamla kyrkogården är fin. Hur jag tog mig ned från stenen är sedan en annan historia som ni inte får se bilder på 🙂

Följande klätterprojekt blev att ta sig upp till utsiktstornet Kuckustenen. Tornet uppfördes i gjutjärn 1906 på stenen som mig veterligen redan innan hade det roliga namnet.

Kuckustenens utsiktstorn har nyligen renoverats och lyser nu vackert röd i skogen.
Kuckustenens utsiktstorn har nyligen renoverats.
På första avsatsen av tre ser utsikten ut så här.
På första avsatsen av tre ser utsikten ut så här.
Här är vi redan på tredje avsatsen. Smidet är vackert, här pryds räcket av fåglar. Trappan till andra avsatsen pryds av harar. Tror där finns ekorrar också.
Här är vi redan på tredje avsatsen. Smidet är vackert, här pryds räcket av fåglar. Trappan till andra avsatsen pryds av harar. Tror där finns ekorrar också.
Från tredje våningen ser man ut över Lovisaviken. Till höger syns kärnkraftverket, ön till vänster är Dunkahäll.
Från tredje våningen ser man ut över Lovisaviken. Till höger syns kärnkraftverket, ön till vänster är Dunkahäll.
På väg nedåt från Kuckustenen.
På väg nedåt från Kuckustenen.

Det var åter en härlig höstsöndag, som varmast kring fjorton plusgrader! Sjätte oktober, helt otroligt!