… men ännu i dag tisdagen den 29 december hade vi ingen snö.
Kallare hade det ändå blivit, minus tio i morse.
I samband med ett jobb knäppte jag i all hast en bild för att testa kamerans inställningar.
Tyckte bilden av Lovisaviken en vinterdag blev så fin att jag kunde visa den för mina läsare 🙂
Det har varit så vackert i naturen i dag. Men den blöta snön har verkligen också ställt till det. Skulle visa en bild från Strömfors Bruket där jag var i dag igen, nu för att fotografera till en annan artikel.
Jag tog då också den här bilden för att ha den på min blogg men den hamnade istället i en annan artikel 🙂
De sagolika landskap jag körde genom kunde jag dessvärre inte fotografera. Det hade varit livsfarligt att stanna vid landsvägen och på motorvägen får man ju inte ens göra det.
Solen tittade fram på eftermiddagen och sedan blev det lite kallare. Vilket betydde att sörjan och vattnet på vägarna frös till is.
Det blev bedrägligt vackert där ute.
Ni får nöja er med en bild som är tagen från ett litet rum uppe på vår redaktion. Här sitter vi ofta och gör intervjuer. Solen fick jag inte riktigt med på bilden. Men den finns där.
I morgon jobbar jag hela dagen i Borgå och efter jobbet åker jag till Östra Centrum i Helsingfors för att träffa en person jag aldrig sett förr… men vi har haft kontakt via sms och mejl rätt länge, så…
Det är spännande 🙂
Nåja, i dag anlände han då äntligen, Daniel Craig, även känd som James Bond. Han kände sig direkt hemma hos mig och pilade runt i lägenheten, poserade villigt i alla rum. Han låg också i min säng, men där såg han lite stel ut. Månne han inte ska mjukna lite då vi varit några dagar tillsammans ❤
Trygg i hans sällskap? Tror bestämt han håller pistolen bakom ryggen. Vet inte om jag vill ha honom stående där, stirrande på mig då jag sover… tycker han kunde klä av sig och lägga sig bredvid mig i stället.
Snälla Daniel, det är vinter i Finland, du behöver en jacka innan vi kan gå ut. Och bättre skor. Men visst, jag tar mig gärna en promenad med dig.
Finns förstås risk för att jag får människor i vita rockar efter mig om vi två går ut. Du vet, välmenande läkare och annan vårdpersonal som tror att jag inte har alla hästar i hagen.
I det stora hela känns det ändå bra att Daniel flyttat in hos mig. Fastän jag så här i början upplever att jag är ständigt iakttagen. Slår jag upp ett glas vin åt mig ska han ju också ha.
Men det dröjde inte mer än fem minuter efter att jag fotograferat honom innan jag såg honom le mot mig. Han blinkade på ögat också och jag log tillbaka.
Så den där nyårskvällen i ensamhet kan jag glömma.
… hade vi i morse och ännu några timmar mitt på dagen.
Sedan steg temperaturen så att den nu då jag har lunch här på jobbet är -12 grader.
Det lär ska bli mycket varmare i morgon, rentav plusgrader.
Så det gällde att passa på att föreviga den vintriga och soliga vyn från redaktionens fönster.
Passade på denna vackra vinterdag, med minus fyra grader och lite sol, att tillsammans med min syster åka runt och ta några foton.
… like the first morning. Blackbird has spoken, like the first bird.
Det är ju en vacker sång, eller hur?
Och sagolikt vackert är det också utanför mina fönster. Vi har cirka tio minusgrader och sol. Kunde julen bli bättre?
Och så här stämningsfullt var det hos min syster på julaftonen i går. Tack för god mat och fin samvaro med familjen!
Så här ser det ut i parken nedanför min balkong i dag.
Riktigt fint med lite vitt på marken och bara ett par grader kallt.
I dag åker vi med Tors supportrar till Lammi. Heter Lampis på svenska men är en enspråkigt finsk kommun i närheten av Tavastehus.
Alltid roligt att se nya orter och nya idrottshallar. En av fördelarna med att vi åkte ut ur ligan, om man vill se ett plus med det. Vi har också vunnit fler matcher i division ett än vi gjorde i fjol i ligan. Så också det är roligt. Men visst skulle det smaka att ta steget upp till innebandyns finrum åter våren 2015.
Du som vill se en panoramavy över Grindtorp och Näsbydal i Täby i norra Stockholm kan kolla en bild här. I bakgrunden på den bilden syns Täby Galopp. Få se hur länge den finns kvar. Planer på att flytta banan finns. Lite sorgligt tycker jag som själv bodde rätt nära den 1998.
Sverige, Täby och Grindtorp, och kanske även Eskilstuna nu för tiden, känns som våra andra hem.
Den här utsikten har jag visat förr. Men nu på vintern ser man släktens sommarställe där nere.
Stigen genom skogen börjar under torkställningen, borde synas på bilden.
Vägen där nere är Kretsgången.
Husen till vänster tillhör en familj som bor där året om. Ungefär mitt på bildens syns två röda byggnader. Det är så kallade iskällaren och där finns också ett biltak. I den andra byggnaden finns förråd av olika slag.
Huvudbyggnaden Vita Huset syns också då man vet var man ska leta, men lite smälter det in i det vita landskapet.
Vi har utsikt åt tre väderstreck från vår lägenhet. Det är skogspartier åt alla håll, ingen insyn av grannar.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 