… varje gång jag sysslar med omplantering tänker jag… INTE EN GÅNG TILL… det är så bökigt med tunga säckar då man är ensam och att få jorden i krukorna, utan att spilla något bredvid. Sedan står man där med smutsiga händer som måste tvättas många gånger, för annars blir ju allt annat smutsigt som man vidrör. Och nej, be mig inte köpa trädgårdshandskar! Behöver dem så pass sällan, och smutsiga blir dom också.

Helst petar jag mylla ner i en kruka med en matsked, bara så att ni vet.
(Adrian nickar instämmande, han gillar inte heller stöket med myllan)

Efter några om och men och suck och stön fick jag pelargonerna omplanterade. Hoppas dom inte dör av min behandling…

Svetten rinner längs ryggen så jag har väl fått lite vardagsmotion i dag med både cykeltur och balkongstädning. Slutligen är jag ändå nöjd med mig själv 🙂

Och just det – det runda bordet i förgrunden, som av antikexperten Wenzel Hagelstam i Nya Östis den 6 oktober 2016 värderades till cirka 100 euro, säljer jag gärna. Jag har inte plats för det. Det är ett lågt soffbord i stilen chippendale som har ursprung i 1700-talets England.