Jag har haft svininfluensa! Alla ni andra som suttit i samma båt, eller legat i ”samma säng” – vi kan börja hälsa på varandra genom att ropa: Nöff-nöff!

Förr sade man ”mitt hem är min borg” men jag myntade under den gångna veckan talesättet ”min säng är min borg”.

Värken var värst. Så nu vet jag NÄSTAN hur det är att vara reumatiker eller långliggare på sjukhus.
Det var inte så mycket jag orkade göra där jag låg i vågrätt läge. Men jag läste några böcker.

En av dem handlade om vinterkriget.
”En vinter i löpgraven”, minnesanteckningar av Vöråpojken Runar Nyholm.
Då min morfar var en av dem som stupade under vinterkriget (hans kropp återfanns aldrig) gav boken mig otroligt mycket. Jag hade varken tid eller intresse för historia då jag gick i skolan. Då räknade jag bara dagarna tills jag skulle fylla 18 år.
Men med åldern kommer tydligen intresset för det förgångna.

Kunskapen jag erhöll om vinterkriget räknar jag som ett stort plus i min allmänbildning.
Men utöver det förde svininfluensan också ett annat litet plus med sig.

Upptäckte nämligen där jag låg rak lång på rygg i sängen att sovrumsgardinerna var dammiga… tja, de hade ju hängt där fem år så det var väl inte så konstigt att de såg ut som de gjorde. När jag sedan på den sjätte morgonen efter svininfluensans första attack klarade av att stå upprätt plockade jag ner gardinerna.
Jag var helt slutkörd efter det men tänkte att jag inte skulle klaga, jag som inte hade varit med i vinterkriget.