Tomten (som sitter
i min famn) ropade
i högan sky jag vill med, jag vill med, jag vill med… väl framme at Icebar Cretsgang frös tomten och ropade med ännu högre röst jag vill hem, jag vill hem, jag vill hem!
Men den som sig in
i leken ger får leken tåla.
Det var en riktigt mysig lördags-
eftermiddag med skumvin i snödrivan. Där satt vi och filosoferade tills snön började falla allt blötare och tätare omkring oss. Det finns ju liksom inte tillräckligt av den varan på vår östnyländska jord än.
Vi gick in i stugans iskällare. Där fortsatte vi skåla. Kollade redskap och annan rekvisita som kommer i flitig användning på våren och sommaren. I den här gårdsbyggnaden ska potatis läggas att förgro. I fjol skeddet det här i slutet av april.
Också i år kommer snön att smälta bort. Men exakt när det sker vet vi inte och varför ska vi veta det? Så skönt som det är att bara se tiden an.
Skål på den saken!