Det är vad hyllorna
i butikerna är fulla av. Strategiskt utplacerade är produkterna också. Och en del ser så roliga ut att man bara MÅSTE köpa dem.
Se nu på paprikasnacksen
till höger på bilden.
Nå, det var ju ändå något nyttigt, säger ni. Men vad hände sedan? Jo, jag snubblade nästan över en ställning med godis. Sex stänger för 1,95 euro. Klarade mig inte förbi den fällan.
Men påskäggsfällan lyckades jag undvika. Tänk att det redan finns chokladpåskägg till salu i affärerna. Fem veckor före påsk! Antagligen säljer dom memma också… Man ska väl vara glad att julskinkan och -musiken inte ännu kommit.
Följande fälla finns, åtminstone om man handlar i K-Supermarket
i Lovisa, strax efter att man lämnat kassorna bakom sig.
Jag är säker på att dom har något slags insugningssystem
i Systembolagets dörr. Hur kan ni annars förklara att jag plötsligt irrade runt bland hyllorna där?

Traskar längs Trädgårdsgatan rätt ofta. Tänker att det här är min lilla värld. Här går jag med min kamera i högsta hugg. Nästan så jag skäms. Tänk om nån ser mig stanna upp, fiska upp kameran ur väskan. Har hon banne mig inte annat att göra än att ta foton på den här gatan?!?!

Jag hade redan gått förbi den har bamsestora snöhögen som låg mitt på vägen. Sedan tänkte jag hups! jag kunde ha fått det där raset i skallen… och sedan ytterligare en tanke… om jag bloggar om det här kommer folk att tycka det är sjukt, för det som händer i Japan just nu är värre.
Men kanske vi ändå som fotgängare kan se upp – eller som fastighetsägare tänka att det faktiskt finns en risk för att någon blir under den där massan då den rasar ned med ett brak.
Ja-ja… bra var det ju ändå att snön som föll ner täppte till vägbanan precis där. Man får ju ändå inte köra bil i den riktningen.

Det vill väl jag?
Det vill väl alla?
Tänk att få gå
på en jätteglassig BlogAward. Glida fram i högklackat längs en röd matta. Klädd i en tajt långklänning, eller varför inte bara i en svart body?
Kom av en slump in på den här bloggen:

http://spiderchick.nu/category/blogawards-2010.html

Och visst ser det både roligt och fint ut på festen.
Men sedan minns jag det igen. Jag är ingen ungdom längre.
Och ingen blir glad av att se mig i en svart body eller i en tajt långklänning. Allra minst jag själv. Hu en sådan fasa
det vore att tvingas klämma in sig ett sådant fodral.

Nej, jag får nog vänta tills det arrangeras BlogAwards för tanter och farbröder som är 48+.
Tills dess fortsätter jag njuta av brieost och ett par glas vin 😀

Det är inte alltid så lätt att komma på vad man ska blogga om. Om bloggen är en dagbok på nätet borde jag ju skriva om och fotografera allt det jag gör i min vardag. Men den är inte alltid så glassig,  fylld av flärd och bling & blong, vackra kläder och spännande människor.
Och även OM den är full av spännande människor, så är jag inte säker på att de alla vill synas på bild på min blogg.
Så när jag slumpade runt på andras bloggar föddes en idé.
Har jag bloggtorka tar jag bara och kollar vad andra runtom
i världen skriver. Och så gör min version av deras idé.
Det här är en del av de flaskor jag har i mitt kylskåp.
Sehr intressantes, nicht wahr?

Plötsligt en dag fanns dom bara där. De gröna bebisarna. Från roten till en större aloe vera, som för övrigt bara växer och växer – tittade de här bebisarna fram.

Nu är jag lite osäker på hur jag ska gå till väga. När kan jag lyfta bort dem? Ska jag överhuvudtaget ta bort dem från modern? När är skotten klara att rota sig? Ska de läggas i vattenglas eller direkt i mull?

De nya bladen eller stjälkarna, vad de nu kallas ska – är mellan tre och tolv centimeter långa. Riktigt söta tycker jag, stolta bonusmodern.

Först sallad gjord på lite friséegräs, gul paprika, ananas, äpple. Ett par skivor köttfärslimpa. Fetaost, körsbärs-
tomat. Till efterrätt kladdkaka med kaffe och whisky. Melodi-
festivalens final. Och vad som inte syns på bilden – vitt vin, Carillo med isvatten, Minttu. Kan en lördagskväll bli bättre? Tja – det skulle väl vara dubbelt upp av allt det redan nämnda
i så fall? Med puss och kram.

Nåja. Nu tillåter jag att livet går vidare. I går stannade jag upp för en stund, tände ett ljus för offren i Japan. Jag slutar inte tänka på dem efter det här och jag tänder ljus även i dag. Men jag bloggar vidare.

Inspirerad av SminkMaria på sminkmaria.ratata.fi måste jag ju visa att också jag, Medelåldersbloggaren, hänger med. Rekommenderar för kvinnor i min ålder (femtio minus) att täcka mörka ringar under ögonen med Kanebos Sensai. Och räcker inte den till brer jag på med Chanels Vitalumière Éclat. Simsalabim!

Tror att det här blev dagens bling&blong inlägg. Nästa torde handla om små gröna bebisar…

Ett nytt sätt att använda varnings-
plankor för snö eller is som faller ned från taket? Då de här hindren
på Degerbygatan
i Lovisa inte var självlysande tycker jag att de mer är farliga för gångare
i nattens mörker än märken som varnar för något som kan ramla ner från skyn. Eller kanske det bara är något slag av nya farthinder? Bilden fotograferades cirka klockan 19.30 fredagen den 11 mars.

Känns trivialt att blogga en dag som denna. Efter att ha sett på BBC World News ett par timmar känns det fel att ironisera och skämta och lyfta fram problem i vår vardag.
I vardagsrummet står TV:n på och förmedlar det ena scenariot värre än det andra. I arbetsrummet skvalar radion. Tongåvan efterföljs av rapportering från idrottstävlingar och sedan blir det mera musik.

Visst. Livet går vidare. Men för min del får det göra det i morgon.

Inlägget som jag hade tänkt skriva i kväll skriver jag kanske
i morgon.
Just nu har jag tänt ett ljus till minnet av alla som förlorat nära och kära i jordbävningen i Japan.

Här har vi på redaktionen
i Lovisa jagat godisgömmor
i flera veckor.
Och så finns den
i Kouvola!

Bättre där än ingenstans på jorden alls tyckte alla små gottegrisar från Lovisa. Det fanns så mycket mums, både salt och sött, att det inte hade tagit slut fastän vi stannat där över helgen.
Lite diskreta försökte vi ändå vara då vi mumsade i oss choklad på löpande band. Omslagspapperen klämdes in under skålens kant. Men ju mer vi åt, desto svårare blev det att dölja spåren.