Häromdagen ringde en operatör till mig. Operatören meddelade att jag inom kort skulle få ta emot en värdetransport. Det var mycket fifflande med koder, socialskyddssignum och samtalet bandades.
Jag såg framför mig den svarta bepansrade skåpbilen och vakterna med vapnen.
När papperet med de viktiga uppgifterna anlände undrade jag varför jag var tvungen att ta mig till posten i Lovisa mitt på ljusa dagen. Där skulle ju alla se mig och alla vet ju också att värdetransporter helt fräckt rånas, just det – mitt på ljusa dagen.
Modigt åkte jag i väg. Men hur jag än spanade mellan träden i parken såg jag ingen värdetransportbil. Kanske den hade kört in i ett underjordiskt garage? För att få försändelsen kunde jag inget annat göra en gå till tanten bakom disken inne i postkontoret. Mot en liten symbolisk betalning överräckte hon ett brunt paket åt mig.
Hahaaaa! Värdetransportrånarna som låg och ruvade i buskarna fick tji. Ut vandrar jag med ett vanligt brunt paket. Genialt av posten!
