Ljusröda öron? Nä nu får du sluta grogga!

– Titta! Där är en kanin med ljusröda öron!
– Nä men va fan?
Var då?
– Där på tennis-
planen! Kolla!
Jag kollar. Men jag ser inga ljusröda öron.
– Hrmpf. Nu får du inte en enda grogg till. Eller har du rökt nåt olämpligt?
– Näe! Titta nu. Där är en kanin med ljusröda öron!
– Dom där svamparna du plockade i går. Åt du dem?
Min gäst struntar i gliringarna och börjar i stället sjunga.
Åååå dina ljusröda ööööron, har jag förälskat mig iiiii! Just dina ljusröda öron, så blå kan de aldrig mer bli.

Härliga gamla gummor!

Dom här gamla gummorna, som illustratören och konstnären Inge Löök från Lovisa blivit vida känd för, är bara FÖR härliga.
Snart är det dags för en del av våra svenska släktingar att packa ihop för sommaren och vad passar då bättre än att ge dem ett sådant här kort. På baksidan finns ett litet presentkort till vår kiosk.
Inge Lööks gummor hittar på allt möjligt roligt. Eller förvandlar en tråkig vardagssyssla till något spännande och roligt.
En sådan här fördomsfri, frodig, fräck och fröjdefull tant vill jag bli när jag blir stor!

Mer om Inges härliga vykortsmotiv hittar du här.

Underliga typer i kiosken

Dagen efter den ofattbara tragedin
i Norge känns det som om bloggande av det här slaget saknar mening. I samma banor tänkte jag då Japan drabbades av jordbävningarna, tsunami och reaktorhaverier.
Men å andra sidan går livet vidare på sina håll i världen. Oavsett vad som händer. Vansinnesdåden och olyckorna tar aldrig slut. Tyvärr måste vi lära oss leva med vetskapen om att så är det.
Vardagsbloggar kanske kan pigga upp oss lite då nyhetssajterna på webben, tv-sändningar och tidningar svämmar över av elände.

Jag tänkte redan i går presentera en del av de underliga typer jag dagligen umgås med i kiosken. Men sedan kom det där med massakern i Norge…

Barn älskar ju godis. Och ju tokigare namn de har, ju fånigare bilder de presenteras med – desto bättre. Salmiak-Konna (boven), tuggummit Destroyer (förstöraren) och fruktgodiset Dipper. För att inte tala om Camel Balls, men de var slutsålda då jag skulle fotografera dem.

Lätt som en plätt – platt tortilla

8 st tortillabottnar
en burk krossad ananas
rökt skinka
riven ost
tomapuré

Bred tomatpuré på två tortillabottnar. Skär eller klipp skinkskivorna i små bitar. Strö dem och krossad ananas (som du låtit rinna av) på en av tortillabottnarna. Toppa med ost. Stek tortillan i stekpanna på medelvärme tills den fått färg och osten börjat smälta lite. Lägg sedan den andra tortillan som lock över och tryck till lite, också längs kanterna, så den sluts väl.
Vänd tortillan och stek den också på andra sidan i ett par minuter så den får lagom färg.

Du kan lägga i stort sett vad som helst på tortillan. Till exempel tomat, zucchini, bacon, fetaost eller tomat. Till och med kycklingbitar, men stek dem då i förväg. Krydda med favoritkryddan, kanske lite oregano eller nåt annat du gillar.
Wrap i all ära – men de här tortillaplättarna, eller pannkakorna som svensken skulle säga – är lätta att dela till exempel på en picknick.

Algerna förgiftar inte glassen och kaffet

Jag upplevs säkert av mången som jäv då det gäller att analysera läget vid badstranden där maken och jag driver en kiosk sommartid. Men med tretton års erfarenhet i bagaget har jag ändå mina åsikter om hysterin kring de blågröna algerna.
Det är i och för sig helt rätt det som Loviisan Sanomat skriver i sin rubrik i dagens tidning. Det vill säga att informationen haltar. Men det i sin tur beror på att läget varierar från dag till dag. För det mesta också från timme till timme.
Om ett vattenprov tas i dag dröjer det dagar innan det har analyserats. När lappen om det så kallade algläget kommer upp på servicebyggnadens vägg är testresultatet ofta en vecka gammalt.
Då strandbesökare frågar oss i kiosken om det finns alger svarar vi som det är, det vill säga att vi inte vet.
För det första: vi är nästan aldrig nere vid stranden, särskilt inte soliga varma dagar, för då har vi kunder på terrassen.
För det andra: vi är INGA marinbiologer.
Jag vågar ta ansvar för mitt svar då jag säger att vuxna själva ska kolla vattnet. Ser det oinbjudande ut? Simmar andra människor vid stranden?
Vågar du ta dig ett dopp, duscha alltid efteråt. Se till att små barn inte dricker vattnet eller får det i ögonen. Låt bli att simma om du har öppna sår, vare sig det finns alger eller inte.

Och förresten – välkomna på kaffe med dopp! Varken det, glassen eller godiset förgiftas av de förfärliga algerna.

Tanten är frisk så länge hon leker

Det bor ett barn i oss alla. Släpp fram det barnet.
Barnen är friska så länge de leker
, sa man åtminstone nån gång förr.
Jag skulle gärna mynta uttrycket Tanten är frisk så länge hon leker Att säga Farbrorn är… och så vidare, det går också bra.
Ni kanske undrar varför jag ser mer rädd än Rambo ut på bilden. Jo – jag är koncentrerad. Det gällde att sikta rätt så att vattnet inte landade på någon kioskgäst. I värsta fall hade han eller hon varit en humorlös varelse som aldrig hade återvänt.
Det här är en häftig leksak kan jag lova. Vattenstrålen skjuter i väg hårt och med precision, i bästa fall nästan tio meter.
Förresten är det här en kvarglömd och på stranden upphittad leksak. Som kanske saknas av något barn… eller av någon vuxen.

Hit vill jag åka – ETT drömresmål

Läser flitigt andras bloggar under semestern och blir inspirerad av många. Då jag läste den här, http://barfota.ratata.fi/post/288697/ väcktes en massa minnen till liv. Interrailresan på 1980-talet till exempel. På barfotas blogg är ju bilden bara så underbar i sin enkelhet. Att studera kartor, fundera vart man är på väg, drömma och fantisera om resmålen. Det är ju en STOR del av resandet!

Ett av mina drömresmål är Transsibiriska järnvägen. Ett annat är Hurtigruten i Norge, ett tredje vuxeninterrail. En safari i Kenya, kombinerad med ett besök hos min Sponsorchild Jepkoech, skulle också vara spännande. Likaså en resa till Bolivia för att träffa Siw och flickan jag hjälper just nu, Laura, på Corazon Grande.

Och drömmar – är inte dom till för att förverkligas?

Dagens överraskningsrätt – elefantbajs

Det är inte bara barn som idkar så kallade prutt- och bajshumor. Har en vän på Facebook som säger att i hans bekantskapskrets kallar man köttfärslimpan elefantbajs. Vännen är ganska rejält 50+ så han måtte väl veta vad han talar om.
I dag presenterar jag därför dagens överraskningsrätt för vår svenska gäst som – just det – elefantbajskorven.
Det värsta är att FB-vännen kan ha rätt. Han har kanske sett en elefantbajskorv på riktigt och den kanske ser ut just som min favoriträtt… KÄÄÄK!

Rökaren är värd en vacker ros

Själv kan jag inte räkna mig till rökarnas skara. Jag feströkte någon gång i min ungdom, höll sedan 25 år paus och tog för ett par somrar sedan en cigg bara för att göra en grej av det hela då Maken aldrig hade sett mig röka.
De som röker har det inte lätt i dag. Rökförbud råder så gott som överallt, men tillsvidare inte på privatbostäders balkonger.
Därför köpte jag i dag denna japanska ros och placerade den på balkongsbordet. Jag vill att vår svenska rökande gäst ska få sitta i en vacker miljö. Han ska känna sig välkommen, så fasansfull farlig fimpsugare som han är.

Gillar att vara i blåsten

I går blåste det underbart mycket. FÖR mycket enligt somliga, men jag njuter av att vara i solen då det blåser. Klarar liksom inte av att ligga och pressa i bastuvärme för att få solbränna.
Enda minuset med blåsten är väl då att man inte inser att fyra-fem timmar på playan kanske är en eller två för mycket. Var ganska het i skinnet i natt och sömnen blev det därför lite si och så med.
Annat som jag gillar är att pröva på nya saker, eller något i matväg som jag aldrig prövat förr. Det är faktiskt sant att jag aldrig, innan måndagkväll 18 juli 2011, ätit grillad majskolv. Men nu skulle jag åtminstone smaka! Nåja, det gick som det gick – efter ett par tuggor besannades mina farhågor. Kolven smakade ingenting. Men så gjorde jag heller inte som några av de andra på grillfesten – bredde smör och salt på kolven.
Fick det ändå gjort – nu har jag smakat!

Ps! Du som gillar sommartävlingar – kom i håg att jag bloggar också på http://nyhetschefen.blogg.ostnyland.fi/