Månad: april 2012

Bestialiska berättelser och blod

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

När jag kom ut från farbror doktorn i går tyckte jag att jag var värd något roligt. Eftersom det är länge sedan jag köpte en bok i lokala bokhandeln slog jag därför till. Där fanns en del deckare jag antar att är både spännande och välskrivna. Men just då kände jag inte för att få det ena efter det andra bestialiska mordet beskrivet för mig. Undrar förresten varför det blivit så populärt med detaljerade beskrivningar om hur folk plågats och mördats. Jag tycker det är bättre med antydningar. Läsarna kan nog fantisera ihop resten själv.
Så jag fastnade för Merete Mazzarellas ”Det enda som egentligen händer oss”. Hon skriver så underfundigt. Bland annat om varför det är bättre att bo i en lägenhet som inte har så högt i tak. Nu behöver hon inte längre stå på en stol och vara rädd för att falla då hon tänder ljusen i kronan.

Fallolyckor är vanliga bland åldringar, läser jag ofta, och de blir dyra för samhället. Ur samhällets synvinkel är det fördelaktigare att jag dör än att jag faller.

Så sant så. Och då man blir äldre är det kanske klokt att kolla hälsan då och då? Det var därför jag var hos farbror doktorn, och i dag tömdes jag på tre rör blod. Så inte behöver jag just nu blodiga bestialiska mord.

Blomman som trodde det var november

~ Carita Liljendahl ~ 5 kommentarer

Inte kan man skylla på blomman för att den skjutit en knopp som slagit ut. Den har förstås tittat ut genom fönstret, sett all snö och tänkt nu är det dags!
I går såg jag att min novemberkaktus fått en blomma. Den som brukar blomma, just det – i november och kring jul. Så kanske vi ska säga God Jul nu och låta tomtarna sätta sig vid adventsstaken – i stället för att pryda bordet med påskris och -pynt.

Mode, nöje, våld och död

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Det har inte hänt förr att vi kommit ut från Täby Centrum utan att ha köpt en enda sak. Men i lördags höll det på att hända. Så strax innan vi gick ut igen tänkte vi att NÅT måste vi ha med oss. Så maken köpte en fotbollstidning och jag tog ungefär första bästa, vilket blev M-magasin. Här fanns en bilaga med Sveriges vackraste trädgårdar och en massa annat intressant. Allt från mode till tips om relationer och härliga personporträtt.

Men i livet är inte allt nöje, mode, glamour. Livet är också våld och död. Eller visste du att inte ens krig, malaria och trafiolyckor – alla tillsammans – dödar och skadar så många som våldtäkter och våld i nära relationer gör? Reportaget i M-magasin berättar om olika kvinnors öden. Blessing i Sydafrika våldtogs av sju olika män. Efter en av våldtäkterna blev hon gravid. I Pakistan är Kishwar kvinna och änka, och därmed skyddslös. När hon vägrade ha sex med grannen kastade han syra i ansiktet på henne (bilden). Ibland måste man ta in också hemska texter och se ohyggliga bilder. För att det hemska händer precis hela tiden, överallt i världen.

Ett försenat aprilskämt?

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Måndagen den 2 april. Jag tittar ut genom fönstret på morgonen och ser bara vitt, vitt, vitt. Vintersemester, javisst ja! Så det kanske är MITT fel att våren inte ännu kan komma till vår stad? Då får jag väl påpeka att jag hade vintersemester förra veckan. De här fyra dagarna före påsk har jag ledigt av andra orsaker.
Men jag brukar inte klaga över vädret. Jag kan inte påverka det. Gubben Gud och hans väderavdelning styr, och nu anser han att snö behövs, så det så!
Jag finner mig i mitt öde, tar frukosten, dagens Husis och lördagens ÖN med till sängen och ser på Min Morgon. Inte alls någon dålig start på dagen 🙂

Fler kryssningsminnen

~ Carita Liljendahl ~ 5 kommentarer

Eftersom vi hade lunchat i Täby på dagen passade det bra med tapas och ostbricka på kvällen på båten.

Än vår vi vänta ett tag på våren och sommaren. Solen lyste på soldäcket där vi var helt ensamma. Men vinden var frisk och härlig, och med dunjacka klarar man sig alltid.

Special guests på den stora finlandssvenska kryssningen var a capella-gruppen Fork. Fantastisk show som alltid! Bravo och tack till Lovisabördiga Mia Hafrén och dina kollegor Anna Asunta, Jonte Ramsten och Kasper Ramström. Du som inte vet vem Fork är, läs mer här. Restaurangsalen var fullsatt till sista sitt- och ståplats då Fork gav sin show.

Alltid lika kul med kryssning

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

När vi anlände till Stockholm på lördag morgon var det mulet, blåste snålt och snöflingor dansade omkring. En kompis hämtade oss från terminalen och körde oss till mina svärföräldrar i Täby. Där hann vi med kaffe och mackor, ett snabbt besök i Täby Centrum och sedan ännu Flygande Jacob till lunch.
När fartyget åter styrde stäven från Stockholm mot Helsingfors hade det klarnat upp och solens strålar glittrade i vattnet. Här passerar vi Prins Eugens Waldermarsudde.
Hur många gånger har man inte åkt på kryssningar, men alltid är det lika roligt.
Den lilla bilden är efterrätten jag åt på ditvägen. Förrätten var en oxfilé med pepparsås – tio plus åt kocken för allt och också åt alla som serverade oss!