Nisseafton

Lotta har inte eld i håret men hon säger att det måste ha gått upp ett ljus för henne.
Lotta har inte eld i håret men hon säger att det måste ha gått upp ett ljus för henne.

Under många år har det firats så kallad Nisseafton i Lovisa. Mest för att vi som bor här vill träffa Outi, till vänster på bilden, då hon kommer från Sverige på besök. Då vi var unga och på olika sätt rörligare och kanske mindre eftertänksamma och lät saker och ting bara bli vad de blev gick det måhända vildare till. Brännevinet kanske inte flödade men det var ibland orsak till någon lite vurpa i snödrivan.
I år var vi tre på festen som blev ganska lugn med små pizzabröd, lite vin och julmust. Men huvudsaken är ju att man träffas och håller liv i traditionerna.

Tomten blev så rädd att han ramlade från hyllan.
Tomten blev så rädd att han ramlade från hyllan.

När vi satte oss till bords ramlade den här tomten ner från en hylla. Ingen av oss hade vidrört honom. Så vi kom på att han helt enkelt bara blev så rädd då han såg oss tre rumla in i rummet att han flög i golvet.

En stickad boll för granen och en fin tallrik att äta på.
En stickad boll för granen och en fin tallrik att äta på.

Outis mamma hade stickat små bollar man kan hänga i granen. Lotta och jag fick varsin som gåva. Våra små pizzabröd fick vi äta på porslin med julmotiv.

Levande ljus på bordet och en ljusstake i fönstret.
Levande ljus på bordet och en ljusstake i fönstret.

Outis bror har tillverkat staken. De levande ljusen spred värme och ljus. Tack Outi och Lotta för en trevlig stund tillsammans!

Skön väntan på julafton!

Glad för varje liten kommentar – ha en fin dag!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.