Två nätter kvar till jul

Tomten ser allt lite bister ut. Men det råder ju tyvärr rätt bistra tider, och då talar jag inte bara om kylan utomhus.

Allt för mycket kyla och egoism råder också i världen och i vårt närsamhälle överlag. Men alla vi som är medvetna om det här, kan försöka bidra till att göra världen bättre – på något sätt som passar oss själva, vår vardag och ekonomi.

Sådana här prydnader kan ändå vara hur kära som helst. Den här finns på ett äldreboende i staden. Och den enda tomte jag årligen ställer fram till jul är ett kärt minne från 1960-talet. Han ser också bister ut 🙂

Jag skulle inte pynta

… förutom något riktigt smått då. Så den gamla tomten som säkert har närmare 50 år på nacken fick ställa sig bland hyacinterna.

Tomten är ett kärt barndomsminne.

Det som gav riktig julstämning, glädjetårar och frid i sinnet var då vi tillsammans med några vänner överraskade en väninna som haft och som stundvis ännu har det kämpigt på många sätt.

Vi hade samlat in lite pengar och köpt ett par presentkort åt henne. Hon är en person som alltid i första hand tänker på sina barn och på människor i hennes omgivning. Nu får hon en möjlighet att tänka på sig själv och kanske skaffa något som familjen behöver efter jul.

Grankvistar i vas.

Ja, och så blev det några grankvistar i en vas. Jag hämtade dem från torget där Lions Club säljer granar och pengarna för dem går till välgörenhet. Gav en slant fastän jag hade fått de överblivna kvistarna gratis.

Det känns faktiskt som om julfriden nu kan infinna sig. Stillsam julmusik ljuder, och det doftar gott av grankvistarna.

Väderprognoser?…

… den här tomten visar vad han tycker om dem!
Eller kanske han är arg för att det inte blev en sådan vinter som meteorologerna förutspådde till midsommaren?
Vill man veta vilket väder det är, då är det säkrast att sticka näsan utanför balkongglasen och känna efter.

Tomtens hälsning 🙂

Uruselt väder hade utlovats till midsommaren. Men är man meteorolog kanske det är bäst att inte lova något mer än det. Allt som är bättre än regn och rusk, blåst och +10 grader, gör ju folk glada då 😀

I samband med att jag hämtade bort cykeln fastnade jag på väninnans gård nästan två timmar, för att vädret var så fint och för att vi hade lite mousserat i glasen 🙂

Slutar aldrig förundras över Guds konstverk i naturen.

Sedan tänkte jag att jag cyklar dit näsan pekar, och landade på min systers gård. Där hittade jag dessa underbara irisar.

Ett hav av irisar.

Och kvällen avslutades vid Café Saltbodan där det bjöds på levande musik. Välkända låtar med en jazzig tvist.

Mera gatukonst från Borgå

… och måste ju passa på att publicera den här bilden innan julen definitivt är förbi för 2015-2016.

Vad håller tomten på med egentligen? :-)
Vad håller tomten på med egentligen? Han ser allt lite skum ut 🙂

Även den här gatukonstbilden hittade jag i Borgå, vid Konstfabriken tycks det finnas allt möjligt intressant.
Skapar ingen serie av de här gatukonstbilderna på min blogg men kan länka till det jag publicerat senast. Via det inlägget hittar ni också Fru Månssons blogg, även hon publicerar då och då bilder av gatukonst.

Och gatukonst, ja… ju mer jag funderar på ordet så tror jag att sådan finns lite här och där, gäller bara som vanligt att ha ögonen öppna.
Och det ska jag försöka ha då jag besöker Sverige den här veckan. När du läser det här är jag nämligen bortrest. Kommentera gärna men räkna med att din kommentar syns först måndagen den 11 januari då jag åter kommer hem och godkänner/svarar på var och en av dem.

(och till den som tänker att det är dumt att säga att jag inte är hemma just nu säger jag bara att mitt hem inte är oövervakat … )

Långledigt

Hela dagen har känts som en fredag för mig. Jag sitter här och säger till mig själv ”det ÄR inte Skavlan på tv i kväll, du måste vänta tills i morgon”.

Orsaken är att jag jobbat fem dagar i sträck från söndag och därför är ledig fredag-lördag-söndag den här veckan.

Då jag har ledigt vill jag inte boka upp mig på så väldigt mycket, men av praktiska skäl brukar det bli något typ frissa som jag sällan hinner med på vanliga vardagar. Utöver det besöker jag kanske någon julmarknad och något av de öppna julhemmen.

Gammal jultomte.
Gammal jultomte.

Hade egentligen inte tänkt julpynta men den här roliga tomten bara MÅSTE få stå framme. Den köptes i Lovisa Bokhandel (pärmbilden från Eddie Bruces bok). Där jobbade min mammas faster då jag var liten. Oj, sådana minnen man har från den numera rivna fastigheten…
Under tomtens fotställ av papp har jag med barnslig stil skrivit mitt namn. Varför blir jag så rörd av sådant? Och så står där 3:25 vilket jag tror betydde att den kostade 3 mark och 25 penni på den tiden, inte en riktigt billig tomte!

Mitt julbord.
Mitt julbord. Spännande med de blå ”skuggorna”, är det energifält eller något annat som kameran lurar mig med?

Vid det här bordet ska jag sitta och pyssla med julkort under helgen. Tomten syns också här. Måste bara se till att han inte står nära något oskyddat levande ljus och ramlar ner i det… för då säger det nog bara POFF och tomten är ett minne blott…

Och medan jag skriver korten ska jag spela favoritlåten ”Himlen i min famn” från Carolas julskiva – på repeat!

Ljuset i mörkret

Tomten tittar ut genom fönstret och vinkar till folket som samlats på torget. Alla där nere väntar på luciakröningen.
Tomten tittar ut genom fönstret och vinkar till folket som samlats på torget. Alla där nere väntar på luciakröningen.
Johanna Österholm har krönts till lucia på rådhusets balkong. Nu klär hon sig i varm päls. Till höger en av de tre tärnorna, Klara Fält.
Johanna Österholm har krönts till lucia på rådhusets balkong. Nu klär hon sig i varm päls. Turen med häst och vagn runt torget väntar och sedan ljusfest med levande ljus i kronan i kyrkan. Till höger en av de tre tärnorna, Klara Fält.

Efter lucia kommer julen och sedan blir dagarna lite ljusare minut för minut. I går firade vi lucia i Lovisa och jag bevakade evenemanget å tidningens vägnar. Texten hittar ni här.

Jag hoppas också att jag så småningom ska orka lite mer. Efter jobbet i går kväll stannade jag ett par timmar på vår julfest på redaktionen. Men jag insåg ganska fort att jag hade trott lite för mycket om mina krafter.

Så i dag och i morgon är det bara vila och mediciner som gäller. Fyra och en halv dag återstår av antibiotikakuren.

Har inte nån klok människa sagt något i stil med ”en frisk människa har massor av önskningar, en människa som är sjuk har bara en önskan, och det är att bli frisk”.