
Rubriker ska ju locka till läsning, inte sant? Och de får inte vara för långa. Typ: Ett ärligt försök att rädda vad som räddas kan av svärmorstungan.
För det är så blomman heter. Och egentligen hade jag två i varsin kruka. Men bägge såg rätt ledsna ut och jag tog mig i kragen och utförde, med makens stora hjälp, operation ”Försök att rädda tungan”.
Maken var alltså den ena väckarklockan som plingade och sa att de där grönväxterna borde nog få ny mull. Min bloggvän Ingrid var den andra, läste det här häromdagen hos henne.
Har inge tungor…. Men väl blommor som skulle må bra av lite omvårdnad 😀
Kanske man borde tala i tungor med tungorna 😀 Att prata med dem är ju viktigt!
Det är därför jag inte har växter förutom en dracenia hemma den är 30 år gammal. Och en julstjärna på jobbet som är 3 år gammal och den ha just fått någ och går däran.
Sen hade jag en st.Paulina som jag också hade i 25 år innan den gav upp. Mina växter stod ständigt i vatten vilket ofta chockar mina besökare, men växterna klagade aldrig och levde bra länge.
Lycka till med din tunga.
Hahaaa… vattenbad 🙂 Men om dom gillade det så var det ju bra – dom blev vana vid det 🙂
Jag har ganska många grönväxter hemma, kanske ett tjugotal.
Heltidsjobb 😉
Hm… nu är det nog bäst jag tar mig i kragen och ger mina blommor lite kärlek och omtanke…
Är mitt uppe i boken nu och jag gillar den mer och mer 🙂
Trevlig helg!
Roligt att höra att du kommit in i boken. Den kanske är lite trög i början, då man inte har bakgrunden från de två första böckerna – men hoppas den bjuder på lite spänning!
Men kom ihåg att prata lite med dina blommor också 😉
Då får jag väl till en del ta åt mig äran för att tungan blev räddad. 😉
Ha en jättefin Kerlaiksdag du och maken!
Kram, Ingrid
Ja,utan vidare går en stor del av äran till dig!