Kvällens konstalster

Vad har konstnären tänkt på egentligen?
Vad har konstnären tänkt på egentligen?

En dryg månad sedan jag senast var på konstkurs. När vårterminen sparkade i gång förra tisdagen var jag förhindrad att delta eftersom jag hade en dejt.

Jaha, så var det avslöjat. Men det visste nog rätt många av er ändå.
Och har man lite humor kan man ju kalla det här verket ”Missad kurs”.

I början av kvällen hade jag inga idéer alls. Jag målade på måfå en massa i svart, grått, citrongult som vanligt och sedan rött.

Så småningom började konturerna av en människa forma sig. Det skulle bli en man, men först trädde kvinnan fram. Sedan kom mannen, och ja… jag vet… han är naken.

Så jag funderade faktiskt en timme innan jag beslöt mig för att lägga ut den här bilden. Jag har ju mer eller mindre lovat mina läsare på bloggen att våga visa vad jag målar.

Men… en frånskild kvinna på femtio plus som målar nakna människor?! Tänker hon bara på DET? Eller på SÅNT? Ni vet.
Om en man målar nakna människor tror jag inte samma frågor uppstår lika fort. Eller har jag helt fel?

Sedan kom jag på att jag nog inte är den första kvinnan i världen som målat något sådant här smått erotiskt 😉
Så jag beslöt vara modig och visa mitt verk.

25 reaktioner på ”Kvällens konstalster

  1. Wow,inget att vara generad över,den skulle jag kunna ha på min vägg,snygg!!! Kursen tycks verkligen få ut det den skall,en konstnär!

    1. Vad roligt att du tycker så här! Jag blir glad över din respons! Och kursen är bra, för man får vara sig själv där och måla precis vad man vill, inte något måste att göra nåt speciellt.
      Kram!

  2. Den är grymt snygg. Nästan så att jag blir kåt.
    Jag tror bestämt att du är surrealist. Dvs att man målar automatiskt, samt från det undermedvetna.
    Skitsnygg, och du har talang.
    kramis ”så länge”

    1. Jo, jag kan stå för dem – men som sagt, frånskild 50+ kvinna i liten stad i kombination med erotiskt verk kan väcka vissa funderingar – måste palla för att klara dem också 🙂

      1. För – och nackdelar med en småstad kan jag tänka. Karlstad som jag bor i är väl mitt emellan. Mindre skulle jag nog inte gilla att bo i.

      2. 17 000 i Lovisa på ett ungefär men centrum har väl inte mer än 7 000 invånare – de övriga bor i kranskommuner som sammanslagits med vår stad 🙂 Hur stor är Karlstad?

  3. Alltså helt ärligt – hade du inte skrivit att det är en man på tavlan hade jag faktiskt aldrig sett det. Ooooops! Scrollade upp igen och jag ser fortfarande ingen man, varken naken eller påklädd. Jag ser en väldig smal kvinna. Men mest ser jag vågor och en haj längst till höger. Ja snacka om fantasi.
    Grattis till dejten! Det var snabba (och välförtjänta) ryck!

    1. Nä men vad? Syns han inte?
      Ja, det där med dejten gick fort – när det väl hände. Men fram tills dess hade jag väntat och tänkt efter och funderat och inte haft bråttom – i nio månader 🙂

    1. Oj, den är väldigt liten. 30 x 25 kanske? Lämnade den på kursen för den hade inte torkat då jag gick.
      Klart vi kan byta tavla, det här är nog den första jag i så fall ”sålt” 🙂
      Borde kanske ta fler bilder på den så du ser helheten.
      Kramar!

      1. Nej, du behöver inte ta fler bilder. Vet inte direkt hurdan tavla du vill ha i utbyte. Har lite olika alternativ. Det ska ju passa dig, samt glädja. Jag tar teckningsuppdrag och målaruppdrag, då och då. Det kan vara allt från porträtt, till andra önskemål. Du kan till och med ge bort det som presentkort till någon, som bara skickar bild på det som ska avbildas, eller varför inte en tolkning av ett fotografi.
        kramisen

  4. Såg Ditt fina verk via en gemensam vän som gillade den på fb, kunde inte låta bli att kommentera. Målningen är så fin … så fin … massor med laddade känslor. Skulle hänga den på paradplats när som helst!

  5. God morgon! 😉
    Jo, jag ser både mannen och kvinnan, har lätt för att avläsa bilder, tycker om det. Dock är jag ingen fena på att måla, du är superb, ju! Fantastisk skapelse!
    Strålande, Carita! 😉 Kramkram, Gerd ❤

    1. Tack snälla du! Nån fena vet jag inte om jag är, för smått desperat kände jag mig då allt bara var svart och grått.
      Sedan kom kropparna dit med några lätta svep. Kändes skönt att det blev nåt.
      Kramar ❤

    1. Tack Camilla!
      Jag var nästan lite desperat i början av timmarna, kändes som att det bara blir en svartgrå massa.
      Men efter en knapp timme kom kropparna fram – kanske det är med målandet som med livet, att det mesta ordnar sig då man släpper ”taget”.

  6. Cartita. Jag vet. Har pluggat konstvetenskap på universitetet, i ett år. Det är otroligt hur seendet utvecklas. Har syn på ett öga, numera. Men jag har seendet. Jag vet att målningar kan träda fram på ett annat sätt i verkligheten. Men det är ju det som är tjusningen. Jag ser hur du kombinerar råa penseldrag, med mer mjuka. Ser att färgerna är mer pastosa på vissa ställen. Streck och färger har en perfekt rytm. Att tavlan blir mer rå i verkligheten är ett stort plus. Det är ju ingen planch, som vi talar om.
    kramisen

    1. Oj, det här kändes fint – att få ett slags ”recension” av någon som pluggat konstvetenskap.
      Ser mig själv som en glad amatör, men kanske jag borde börja måla mer?
      Tusen tack för din respons! KRAM!

Glad för varje liten kommentar – ha en fin dag!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.