En bra deg för en bra dag!

Då jag tog bilden av tidningssidan i Året Runt blev det otydligt och blankt precis där som ordet DAG står skrivet i rubriken. Så det kunde lika väl vara DEG.

Den här dagen har varit ganska kaotisk, med massor av telefonsamtal som avbrutit jobbet. Jag har nämligen två telefoner som används i jobbet. Nu måste jag begränsa svarstiderna på den ena. Samtidigt hör det till mitt jobb att svara på frågor som läsare och kunder har. Medarbetarna behöver också vägledning.

I natt hade jag en mycket trevlig dröm ❤ Jag brukar tacka Gubben Gud för dem. Då jag inte i verkliga livet får kramar och uppskattning, hålla handen och andra beröringar, är det härligt att få dem via drömmarna. Absolut bättre så än ingenting. Och jag suktar ju inte efter sex överhuvudtaget. Det enda jag saknar är kramar, någon puss då och då, djupa diskussioner och en arm kring min midja. Kanske det blir verklighet någon dag 🙂

Sköna maj välkommen!

Det här är maj månads bild i Muminkalendern jag fick i julklapp av min syster.

Den här bilden är full av upptäckarlust, nyfikenhet och vårglädje. Lilla My sitter med en slangbella full i bus uppe i trädet med en finurlig blick. Mumintrollet är förundrad över allt som händer i naturen. Det finns mycket att ta reda på!

Så här ska jag också se på livet nu då jag blickar vidare fem år efter att det kändes som att allt gick i kras.

I morse när den första negativa tanken kom stannade jag upp och sa jag till mig själv. ”Du är duktig, du vet vad du kan, låt ingenting stoppa dig, stå på dig, men ta en sak i taget – allt kommer att bli bra”.
Positiva tankar leder till positiva handlingar, den negativa spiralen ska brytas.

Jag kan inte lova att här aldrig mer kommer att finnas ett enda stråk av sorg eller frustrerade tankar på min blogg 😀  De hör också till livet och de ska alla UT för att inte fastna i sinnet.

Men överlag ska här råda en glad, uppmuntrande och förhoppningsvis ibland även av humor kryddad stämning såsom förr.

Tvättmaskinen går, jag ska göra ett översättningsjobb och senare på eftermiddagen ta den traditionella skumpan på Skeppsbron där säsongen äntligen åter är i gång!

OBS! Jag har nu lagt till en widget till höger på sidan, en så kallad ”Följ bloggen”-knapp.
Då Facebook numera allt oftare stänger av min möjlighet att dela mina inlägg där kan du välja att följa min blogg. Då får du alltid ett meddelande, en länk till e-post, då jag skrivit nya inlägg.

Lovisa nyktrar till?

En av de stora nyheterna och samtalsämnena i Lovisa är vårt Systembolags (Alkos) renovering. Vi har bara en Alkoaffär och den kommer att hålla stängt 19.11–29.11.

Det är ett halvt år för tidigt för att vara ett dåligt aprilskämt.

På sociala medier skriver man ”Krafter åt alla i dessa tider då bussturer dras in”. För den som inte har bil måste ta buss till grannstäderna Kotka eller Borgå som bägge ligger på fyra mils avstånd.

Jag undrar om inte många Lovisabor ändå utnyttjar grannstädernas Alkoaffärer nu, speciellt de som jobbar på de orterna. För i en liten stad skäms man säkert för att bunkra upp 😀

Någon annan hoppas att Alko ska ha erbjudanden och rea då affären åter öppnar nyrenoverad den 30.11. Eller ens gratis smakprov!

Med humor överlever den törstige finländaren även detta bakslag i Lovisa.
Måste börja bränna själv” och ”Nu blir staden nykter”.

Lovisabilder och vitsar

Den här dagen var jag först på massage – sedan på Happy Hour i goda vänners lag. Jag är inte särskilt bra på att berätta vitsar men ska återge en jag hörde i det glada sällskapet.

Jag ska också återge några tankar som jag och en inflyttad från USA utvecklade tillsammans 🙂

I sammanhanget vill jag säga att jag upplever min egen humor som något udda. Jag skrattar ofta på bio då ingen annan skrattar, och då alla andra skrattar förstår jag inte poängen 😀

Så om ni inte skrattar åt mina roliga historier här blir jag inte förvånad – jag kanske rentav förstår er.

Men först två foton från stan.

De små granarna har åter kommit på plats. En del lyser redan, andra tänds senast fredagen den första december då vi har julöppning i stan.

Som ni kan se är nästan all snö borta. Enstaka högar finns här och där, men vi har haft +6 grader och plusgrader ska det förbli några dagar framöver.

Modernt möter gammalt. Det här är ett slags port till gamla stan. Alla var inte förtjusta då gamla byggnader revs för att de nya i förgrunden skulle få plats.

Och de roliga historierna då?
En finne och en svensk satt och drack öl, under tystnad. När de nästan hade tömt glasen sa svensken ”Skål”. Varpå finnen surnade till och frågade ”har vi kommit hit för att prata eller för att dricka?”.

Och sedan några tankar som James och jag utvecklade tillsammans (nä, det var inte James Bond den här gången).
I Finland är vi deprimerade den här tiden på året då det är så mörkt ute. Det bara regnar och regnar. Vi sitter inne på krogen och blir sentimentala då vi talar om eländet. Vi börjar gråta och tårarna sprutar så till den grad att våra drycker späds ut.
Innehållet i glaset ökar men alkoholen späds ut.
DET om något är väl ännu mer deprimerande.

Hahahaaa 😀 😀

Dripp, dropp – humöret ej alltid på topp

Jag brukar inte låta mig nedslås av regn och svalt väder. I dag är det helmulet, lite blåst, det regnar i ett och är +13 grader.
När humöret inte är på topp brukar jag tänka att det måste finnas sådana dagar också. Hur ska man annars kunna känna glädjen sedan när den kommer?

Samlade på mig några fina blomsterbilder från de öppna trädgårdarna. De passar bra som symbolbilder och piggar upp med sin skönhet.

En fransig tulpan vars namn jag dessvärre inte känner till. Jag såg en sådan för ett par år sedan i Keukenhof i Nederländerna men har lyckats glömma vad just den hette.

Jag försöker också lära mig förstå att det finns massor av saker jag inte kan påverka, och just de sakerna måste jag släppa. Då jag sprudlar av idéer och vill utveckla sådant jag jobbar med måste jag inse att det helt enkelt bara inte alltid går att få som man vill. Andra måste också vara med på noterna då det är frågan om teamjobb.

All den energi jag har, och glädjen som finns inom mig, vill jag nu hitta andra kanaler för. Om dörrar inte öppnas hur jag än knuffar på dem är det kanske bara dags att ge upp. Istället ska jag försöka hitta dörrar bakom vilka det finns likasinnade människor – personer som inte gör allt för att hindra mig att komma in, utan som tar emot mig med öppna armar.

Rosor är alltid vackra, men på stjälkarna finns taggar som kan sticka dig. En ros är väl ungefär som livet?

Skyltsöndag, den 27 september 2015

Dasshumor.
Dasshumor.

I Lappträsk har man humor. Den här skylten hittade jag i en av kommunens toaletter. Eftersom det är svårt att tyda texten på den lilla lappen kan jag berätta att städerskan skrivit en lapp där hon önskar att männen ska sitta när de kissar – vilket var och en kan uppfatta på sitt sätt 🙂

Flera skyltar hittar du bland annat hos BP som förvaltar skylttraditionen och hos Geddfish, en annan bloggvän som skyltar flitigt.

Björn bet kvinna i baken

Biskopen i Borgå stift heter Björn Vikström.
Han är varm och mänsklig, har humor också.
Då han besökte Lovisa gymnasium i dag avslutade han med att fråga om eleverna läst Hufvudstadsbladets rubrik.
Sedan tillade han ”Men det var inte jag”.

Biskopen skymtar där framme mellan elevernas huvuden.
Biskopen skymtar där framme mellan elevernas huvuden.

Jag hade förmånen att ha fotograf med mig så jag kunde sitta längst bak i salen och koncentrera mig på att anteckna vad biskopen sa.

Radio Vega Östnyland intervjuar.
Radio Vega Östnyland intervjuar.

Biskopen sa så många fina saker. Ni kan läsa om dem i tidningen Östnyland lördagen den 14 mars.
Något av det som slog rot i mig på riktigt var hans ord om att vi alla är värdefulla, att vi är unika, att vi alla har en uppgift i Skapelsen och är fria att göra vad vi vill.
Du vet väl om att du är värdefull?

Konstnärsliv, utan pain riche

Jag var nedstämd ännu då jag lämnade jobbet (vilket jag skrev om i förra inlägget).
Hade behövt en tid hos terapeuten i dag men hörde i morse att den första lediga tiden privat var halv sex på kvällen. Då beslöt jag mig för att den här gången satsa på min konstterapi i stället.

Hade 45 minuter ledig tid mellan jobbet och kursen. Medan jag väntade på min väninna på Hotel Degerby tänkte jag några sura tankar till. Klottrade ner dem i ett häfte.
Det är säkert mission impossible att hitta en man på nätet. Jag som är extrovert söker en utåtriktad, spontan och social person. Men på nätet finns bara introverta, blyga och asociala personer. Som finlandssvensk pratglad och öppen är jag en minoritet i minoriteten. Usch, i dag vill jag vara arg och missnöjd. I morgon kan jag ångra allt det jag tänkt och skrivit!

Konstnärens inspirationskälla?
Konstnärens inspirationskälla?

Nåja, se det hjälpte att skriva av sig. Väninnan kom och vi fick en värdefull pratstund. Jag skickade också den här bilden till M och han svarade ”En konstnärs liv. Pussar.”
Och genast mådde jag bättre. Det var bara baskern, paletten och pain richen som fattades.

Detaljstudie av "Känsloinfernot".
Detaljstudie av ”Känsloinfernot”.

På kursen klottrade jag åter min vana trogen en massa. Vill måla nakna människor men inte något pornografiskt. Den här gången var jag nöjd bara med nedre delen av tavlan som jag döpte till ”Känsloinfernot”.
För jag kom på att jag antagligen varit extra känslig i dag för att Anne Hietanen och jag diskuterade så djupa saker då tv:n var här i går.

Jag tror jag ska lufta mina känslor lite mer här på bloggen. Vara mindre tillrättalagd. Släppa min knäppa humor loss kanske.

Gör en U-sväng!

Nej men snälla tanten i surfplattan, det GÅR inte att göra en u-sväng fastän jag kört fel. Då flickan från landet kommer in i huvudstaden och har fyra filer att välja bland uppfattar hon plötsligt inte vad den rikssvenska rösten i surfplattan säger. Hennes uttal av vissa gatunamn är lite annorlunda om man vill säga det snällt.

Mer än det behövs inte för att flickan bakom ratten ska välja fel fil.
Men en u-sväng kan hon absolut inte göra utan att riskera krocka med minst fem andra fordon.

Tanten i surfplattan är tyst en stund. Sedan planerar hon snällt om rutten. Jag är glad att hon inte kan visa mittenfingret eller säga att jag är en usel förare. Då slipper jag säga vad jag anser om hennes köranvisningar. Skulle jag följa dem vore jag nu död eller kriminell.

Som för att kompensera sina dåliga råd på vägen visar tanten i surfplattan upp väldigt fina villaområden, smala gränder och annat intressant på Degerö. Efter en massa kringelikrokar leder hon mig fram till M.

Har parkerat bilen och är på väg till M men det är inte hans hus som syns på bilden.
Har parkerat bilen och är på väg till M men det är inte hans hus som syns på bilden.

Vi har mycket att prata om och ganska likadan humor också. Innan jag åker hem säger han att jag ska få något, eftersom det var alla hjärtans dag i går och vi inte kunde ses då på grund av hans jobb.

Hur kunde han veta att jag gillar Fazers blå och dessutom choklad med salt i - det har jag aldrig sagt till honom.
Hur kunde han veta att jag gillar Fazers blå och dessutom choklad med salt i – det har jag aldrig sagt till honom.

Kvällens konstalster

Vad har konstnären tänkt på egentligen?
Vad har konstnären tänkt på egentligen?

En dryg månad sedan jag senast var på konstkurs. När vårterminen sparkade i gång förra tisdagen var jag förhindrad att delta eftersom jag hade en dejt.

Jaha, så var det avslöjat. Men det visste nog rätt många av er ändå.
Och har man lite humor kan man ju kalla det här verket ”Missad kurs”.

I början av kvällen hade jag inga idéer alls. Jag målade på måfå en massa i svart, grått, citrongult som vanligt och sedan rött.

Så småningom började konturerna av en människa forma sig. Det skulle bli en man, men först trädde kvinnan fram. Sedan kom mannen, och ja… jag vet… han är naken.

Så jag funderade faktiskt en timme innan jag beslöt mig för att lägga ut den här bilden. Jag har ju mer eller mindre lovat mina läsare på bloggen att våga visa vad jag målar.

Men… en frånskild kvinna på femtio plus som målar nakna människor?! Tänker hon bara på DET? Eller på SÅNT? Ni vet.
Om en man målar nakna människor tror jag inte samma frågor uppstår lika fort. Eller har jag helt fel?

Sedan kom jag på att jag nog inte är den första kvinnan i världen som målat något sådant här smått erotiskt 😉
Så jag beslöt vara modig och visa mitt verk.