Månad: augusti 2015

Dagen i bilder

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Hade mycket på gång på jobbet i går, men det var inget emot hur jag susade runt i dag 🙂

Först besökte Liljendahl stadsdelen (förr en självständig kommun) med samma namn. Den stavas dock Liljendal och där fick ett seniorboende och ett daghem besök av en ambulerande djurfarm. Intresserade kan läsa mer HÄR.

Sedan åkte hon till en annan stadsdel, Strömfors, som också tidigare varit självständig men nu hör till Lovisa. Där intervjuade jag författaren, reportern och politikern Päivi Storgård som är en av dem som har sitt hem öppet på Lovisa Historiska Hus.

Saarnimäki på Stallbacken i Strömfors bruk.
Saarnimäki på Sågbacken i Strömfors bruk.

När intervjun var nästan utskriven var det dags för nästa jobb. En sten avtäcktes i strandparken Lovisadagen till ära. En kort webbartikel om den hittas här.

Spännande - hur ser stenen ut under skynket?
Spännande – hur ser stenen ut under skynket?

Och för bloggaren Konst eller Konstigt som tycker jag sällan får mycket folk med på mina bilder visar jag nu att även ”en blind höna kan hitta ett korn” 🙂

Människor börjar samlas i Strand- och Stenparken inför avtäckningsceremonin.
Människor börjar samlas i Strand- och Stenparken inför avtäckningsceremonin.
Och hoppas det blir fler fina foton nu då jag fått min nya kamera.
Och hoppas det blir fler fina foton nu då jag fått min nya kamera. Saknar tillsvidare minneskort och batteriet är på laddning, men senast på helgen ska jag använda kameran. Och förhoppningsvis även orka studera manualen så jag kan utnyttja alla finesser.

Två nya dörrar i samlingen

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Var tillbaka på jobbet i dag efter två härligt soliga och händelserika semesterveckor. Kom i gång bra och fick uppgifter som gav mig riktig arbetsglädje.

Då man jobbar i huvudsak som nyhetsreporter är alla artiklar nödvändigtvis varken lätta eller roliga att göra. Men det är bra med sådana utmaningar också och vissa nyheter går jag i gång på. Genom åren har jag ändå insett att jag inte är en skjutjärnsjournalist och att jag har lite svårt för att problematisera eller att skriva braskande rubriker.

Mest gillar jag att få göra feature, personporträtt och grejer till dagbokssidorna. De närmaste dagarna har jag ganska många sådana grejer bokade.

I samband med ett dagboksjobb jag gjorde i dag hittade jag ytterligare två dörrar som hör till Småfolkets stig.

En dörr som finns vid badstranden i Lovisa.
En dörr som finns vid badstranden i Lovisa.
En dörr på stenfoten till medborgarinstitutets hus på Degerbygatan.
En dörr på stenfoten till medborgarinstitutets hus på Degerbygatan.

Rådhustorget i Tallinn

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

Har ännu ganska många bilder kvar från Tallinn-resan vi gjorde den 13-14 augusti. Här kommer fyra från rådhustorget.

Inte någon större trängsel men här var hela tiden folk som kom och gick.
Inte någon större trängsel men här var hela tiden folk som kom och gick.
På fredag var här marknad och mera folk.
På fredag var här marknad och mera folk.
Hantverksmarknad.
Hantverksmarknad.
Torget från samma vinkel men utan marknadsstånd.
Torget från samma vinkel men utan marknadsstånd.
Ressällskapet köpte en sådan här liten ugn. Med hjälp av rökelse får man rök att stiga ur skorstenen.
Ressällskapet köpte en sådan här liten ugn. Med hjälp av rökelse får man rök att stiga ur skorstenen.

En sådan semester!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Drygt två veckor har jag varit ledig, men den här andra delen av semestern har känts längre än den första. Vädermässigt har jag inte heller haft något att klaga på fastän jag inte har så stora krav. Jag är ingen supporter av flera veckor med värmebölja  men efter de ostadiga juni-juli månaderna satt de varma veckor vi fick nu riktigt bra.

Dejten jag hade i går var också toppen på alla sätt. Tanken är inte att han och jag ska bli ett par. Men kvällen vi delade fick mitt sargade självförtroende att skjuta i höjden med flera meter – om nu sådant går att mäta.

Det har tagit tid att inse att jag inte är så ful och tjock och hemsk som jag trodde jag var för ett år sedan.
På femton månader har jag träffat tre män, så jag har liksom inte på nåt sätt varit helvild. Men i dag vet jag att jag duger som jag är, och att jag inte behöver nöja mig ”med vad som helst som står till buds på arenan” 🙂

På väg in mot gästbåtsbryggan på Svartholm.
På väg in mot gästbåtsbryggan på Svartholm.

En toppen avslutning på semestern blev det också i dag då jag fick besöka fästningsön Svartholm (historiska fakta för intresserade finns här).

Gästbåtshamnen.
Gästbåtshamnen.
Gästbåtshamnen sedd på avstånd.
Gästbåtshamnen sedd på avstånd.
En av fästningsmurarna.
En av fästningsmurarna.
En annan mur på Svartholm. Dagens kvot av murar fylld? :-)
En annan mur på Svartholm. Dagens kvot av murar fylld? 🙂

Buddha, buddha, peace…

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

… det är nog vad jag måste försöka tänka nu.
Ingen idé att bli ledsen eller arg då det synbarligen är andra som har problem.

Ta det lugnt, ha is i magen.
Ta det lugnt, ha is i magen. Den här lampan fanns på bordet bredvid min säng då väninnan och jag var i Tallinn.

Då jag i början av juli offentligt blev utskälld av två personer angående vad jag skriver på bloggen bestämde jag mig för att ändra lite stil här. Det här ju inte kul att ge efter för hot, men jag tänkte att okay… nu får det här kapitlet vara slut i mitt liv. Jag skriver om skilsmässan och de känslor som fortfarande rörs upp, men jag nämner inte de människor som förorsakade smärtan.

Och jag har hållit fast vid det där – gått vidare i mitt liv – skrivit om allt mellan himmel och jord men inte om dem.

Det oaktat nämns jag fortfarande i … och nu måste jag ju skriva ut det … i ex-makens kvinnas blogg. Och det är inte i några positiva ordalag. Jag länkar inte här till hennes blogg, för allt det här är så onödigt.
De som vet vem hon är och var hon bloggar hittar texten om de vill läsa den.
Jag lät också skriva ut inlägget för säkerhets skull om hon plötsligt raderar det och säger att det aldrig fanns.

Hon skulle inte behöva vara orolig, så som hon skriver, för att jag dyker upp i hennes hus under det stora evenemanget nästa helg. Jag har varit där en gång och kramade henne då, det räckte för mig. Jag är inte på väg dit i år.

Det behövs inga säkerhetsarrangemang och ”mina negativa energier” är inte på väg in där.

Piece and love.