… i alla årstider. Och dela med mig med mina bloggläsare av glädjen jag åter börjat känna i mitt liv.
För drygt femton månader sedan gick mitt hjärta i kras.
Då trodde jag att jag aldrig skulle kunna känna glädje mer.
Och framtidstro, vad var det?
Sommaren 2014 går till historien som en av de värsta i mitt liv.
Steg för steg, dag för dag, har jag återfått mitt självförtroende. Jag har lappat och limmat ihop bitarna av allt det som krossades då.
Mångt och mycket blir aldrig som förr.
Men saker och ting behöver inte heller bli som förr. De kan bli bra ändå, eller rentav bättre.
I dag skriver jag inte längre varje dag om de känslor som skilsmässan rörde upp.
Det betyder förstås ändå inte att jag har glömt allt, sopat det under mattan eller börjat bita ihop för att dölja den sorg som helt klart fortfarande finns.
Men jag tror att jag har den tyngsta tiden bakom mig.
Och jag känner att jag har vunnit på att vara öppen om allt.
Jag tycker om att fotografera och har en del idéer om hur jag kunde kombinera fotokonst med målarkonst.
Och förhoppningsvis har jag en ny, spännande och givande tid framför mig.
Jag tycker faktiskt jag skulle vara värd en sådan 🙂
Det enda jag behöver nu, och som jag skulle gå till affären och köpa om det var möjligt – – – är ett stort lass tålamod!
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
När du skriver om dina känslor, kommer jag att tänka på en låt jag hörde för ett tag sedan, med Melissa Horn. Du kollar ju alla kommentarer, så om du inte vill ha in länken i bloggen, kan du ju ta bort den.
Svante
Det är en väldigt fin låt – klart jag låter andra ta del av länken här. Delar av de där orden stämmer också in på mitt liv. Men jag tror inte jag glömmer honom en vacker dag, sjutton år tillsammans är en lång tid. Däremot lär jag mig leva med minnena och har redan nu börjat se allt det fina vi hade – jag tänker liksom inte ständigt mer på det sista halvåret då han hade en annan och på dagen då jag fick veta.
Det kommer annat emellan, och det är bra 🙂
Tack Svante!
Klart du är värd all lycka!!!
Intressant det där med foto- och målarkonst. Talangen finns ju, så jag väntar med spänning!
God morgon! 😃👍
Tack för det där om talangen!
En viss inspiration behövs också, och månne den inte infinner sig någon dag. Då breder jag ut tidningar eller ett gammalt lakan över salsbordet och börjar kludda 🙂
Klart du är värd ett fint liv nu framöver!
Det finns mycket som är bra med våra tydliga årstider. Även om ett viss vemod infinner sig på hösten så finns det mycket fint att se i naturen. Jag känner en fotointresserad person som hävdar att det blir bäst utomhusbilder under hösten.
Det är mycket möjligt att ljuset på hösten är bäst, det är inte för stark sol – jag vet inte – men den fotointresserade du känner har säkert rätt 🙂
Det bästa med tålamod är att oavsett man vill eller inte så har man det ( eller inte! )
det är liksom inte mycket att göra mer än att vänta!
Och tänk vilken skillnad det är på hur du mår nu och för ett år sedan!
kram och energi!
Visst förstår jag att framsteg skett i mitt liv och att jag inte kan få allt på en gång. I mina ledsna stunder tänker jag ändå att jag skulle vara värd att få känna arbetsglädje – nån ny partner eller ett liv på rosa moln kräver jag inte 🙂
Jo, jag kräver ett liv på rosa moln- endast det bästa är gott nog för mig- OCH DIG! 🙂
Ja! 🙂
😉
Låter härligt! Speciellt det här med att spara det bästa inom sig, som Barbro Lindgren skrev…
Jag vill så gärna berätta allt åt alla men har insett att det kanske inte alltid är så bra… ibland måste jag vänta att saker och ting faktiskt blir av innan jag i min barnsliga glädje tutar ut allt 🙂
Låter som ett kul projekt. Så snygga bilder, verkligen. Kul med såpbubblorna med.
kramisen
Tack! Få se när det blir till nåt 🙂
Kram!
Alla årstider har sin charm.
Det är tur att vi inte vet i förväg vad som livet kastar på oss för då skulle man nog kliva av tåget….
Ja, du har så rätt – man vill nog inte veta vad livet har i beredskap – vare sig då det gäller nåt hemskt eller de glada överraskningarna – för de skulle ju inte vara överraskningar om man visste 🙂