Om jag skulle sätta en nål på en karta för varje ny plats jag besöker hade det blivit två nålar i dag.
Gammelbacka som stadsdel är inte obekant för mig, men i bibban hade jag aldrig varit förr.
Där arrangeras lässtunder på finska för invandrarkvinnor och jag hade förmånen att få vara med på en sådan i dag. Artikeln finns här.
Med hjälp av bilder är det lite lättare att lära sig nya ord på ett främmande språk.
Den andra nålen hade kommit på kartan där Ölstens finns. Platsen har inget med öl att göra 🙂 men säkert kan man sitta där och pimpla på en sten om man vill. Det är bara det att jag inte dricker öl…
Besökte ett möbelföretag där så det har varit mycket nytt och trevligt igen!
Ett värmeljus skapar ett stämningsfullt sken. Lite hett blev det på taket så jag tror jag satsar på att få fram det fina skenet i vintermörkret med hjälp av en ljusslinga i framtiden.
Det här är en spontan gåva av en vän. Något jag inte alls hade väntat mig i dag då vi träffades på en kort lunch. Hon har tillverkat huset själv. Jag som inte har det tålamod som krävs med keramikarbeten är mäkta imponerad.
Jag kände att jag inte fick fram ett tillräckligt tydligt tack där på cafeterian, jag blev helt enkelt så tagen av den spontana presenten.
Därför vill jag visa gåvan här och säga TACK snälla – du är så omtänksam!
Har inte gjort det här förr. Men nu lyfte jag in min pelargon från balkongen.
På en webbsajt läste jag ”kolla mullen, så att inga ovälkomna kryp följer med in”… hmmm… jag kollade inte mullen… kan där finnas hemska kryp som hittar vägen till min säng under natten?
Alltså, om det börjar klia på kroppen är det pelargonernas fel? Må doktorn tror på mig om jag säger som det är?
Hoppas du trivs inomhus!
Ska vattna mindre, inte gödsla alls. Ta bort alla fula blad, klippa ner om den verkar börja må dåligt. Men den har så många små knoppar än ,så nu är jag nyfiken på hur den klarar sig inomhus.
Min mor har några pelargoner som hon tagit in efter sommaren och de har blivit bamsestora… 😀
… åkte jag i dag 🙂 Eller så känns det bara då man tar vissa vägar man aldrig åkt förr. Avsikten är liksom inte nu att mobba Sibboborna och säga att dom är skogsollar 😉
Först körde jag ut från Borgå, sedan med motorvägen mot Sibbo. Bort från autostradan, in på en smalare men ännu rak landsväg. Ju närmare mitt mål jag kom, desto krokigare och smalare blev vägarna. Den sista biten var en sandväg och sista snutten mest lik en stig. Men det är SÅ roligt att få vidga vyerna, besöka platser jag aldrig varit på förr och träffa helt nya människor.
Sojavax kan brytas ner i komposten, glasburkarna återanvänds och runt burkarna viras papperssnören i olika kulörer.
I dag handlade det om ljus och andra produkter som tillverkas av återanvänt material. Och en del av pengarna går till Östersjöfonden. Härhar jag skrivit om det.
Då jag vissa dagar har åtta mil till och från jobbet är jag trött men för det mesta riktig tillfreds då jag kommer hem. I morgon jobbar jag från Lovisa ❤
Det var ett tag sedan jag hade ett brunnslock här.
I väntan på ett som jag tror jag inom kort kan få från en vän i Österbotten visar jag det här locket. Förevigat på Shells bensinstation i Lovisa.
Till och med den 23 oktober pågår den första nomineringsomgången till Galan 2015.
Det finns tolv kategorier att välja bland. De är blogg-, kultur- och nöjesrelaterade. När du nominerar får du enbart fylla i en blogg/person per kategori. Du kan antingen nominera i alla kategorier eller nominera i bara vissa kategorier. Endast en blankett per person får lämnas in.
En speldosa jag fick av min ex-make. Jag är glad att jag sparade den fastän det först gjorde ont att höra ”You are the sunshine of my life”. Jag kom ju ihåg allt det fina som hade varit men som sedan togs ifrån mig. I dag kan jag se med distans på det som hände. Sedan maj 2014 har jag här på bloggen skrivit en hel del om de känslor skilsmässan rev upp, men genom åren, och på senaste tid, har jag skrivit om mycket annat också 🙂
Det känns lite ovant för mig att puffa den här tävlingen. Jag tror inte att jag någonsin varit nominerad till en bloggtävling tidigare, men nu har några personer sagt att de gärna nominerar mig. Tillsammans med Daniela och några andra finlandssvenska bloggare har jag kommit överens om att det är bra att göra reklam för den här tävlingen. Många har ju inte bloggar själva men läser flitigt andras och deltar gärna i nomineringen. Men alla känner inte till att tävlingen finns.
Så tänk efter – vilken finlandssvensk blogg gillar du och varför? När du kommit på svaret på frågorna – nominera dina favoriter!
Visst är det fint det här kortet 🙂 Jag tycker så mycket om Lilla My från Muminvärlden ❤
Kortet fick jag av min syster häromdagen. På baksidan står det bland annat Grattis till ”nya” jobbet, vilket hänvisar till att jag sedan den första oktober är ansvarig för familjesidorna i tidningen Östnyland. Ett jobb jag genom åren drömt om att få men aldrig kunnat tro att skulle bli möjligt. Jag som har svårt för att problematisera och ställa politiker mot väggen, och som därför inte längre tyckte jag var någon bra nyhetsreporter, blev så himla glad då jag erbjöds uppdraget att ta över de så kallade dagbokssidorna i tidningen.
Men tillbaka till kortet. Framsidan får mig på gott humör.
Och de tankeväckande orden som min syster med vacker handstil präntat ner på baksidan gjorde att tårarna steg i mina ögon.
You survived what you thought would kill you. Now straighten your crown and move forward like the Queen you are.
Alla de som känner mig väl vet hur hårt jag tog skilsmässan i maj 2014. Det kändes som om livet inte längre var värt att leva, hur skulle jag kunna andas och bo kvar i samma lilla stad som han?
Men det gick. Jag blev lite tilltufsad men jag har putsat dammet av kläderna och rätat på ryggen och rättat till kronan på mitt huvud 🙂
Och jag blev påmind om hur mycket ett litet kort kan betyda. I dag sätter jag ett par sådana på posten och under hösten ska det blir fler, såsom det blev i somras!
Två bidrag får det bli också den här söndagen. De två sista skyltarna/planscherna/direktiven från Tallinn.
Det bästa med skyltsöndag, som förvaltas av Konst eller konstigt, och som många bloggare deltar i – är att det inte måste vara en skylt man visar. Det kan vara reklamtavlor, planscher, texter på bilar, inramade visdomsord – ja, vad som helst!
Klara besked på champagnebaren!Konserter och filmer på bio marknadsfördes på en av murarna runt gamla stan.
… skulle det väl kännas att glida runt i den här bilen!
Att hyra den för en timme lär inte ens vara dyrt.
I går forslade den kunder från lokala hotellet till en plats utanför centrum där det arrangerades en konsert.
Inte så lätt att ta sig fram i korsningarna med den här, men bra gick det!
Är inte så bra på att själv få till det med lockar i hela håret så därför känner jag mig extra fin efter frissabesöket.
Hörde nyligen på radion en man som berättade att hans fru ALDRIG var nöjd då hon kom från frissan. Hon lär för det mesta ha gråtit efter varje besök, och inte hjälpte det fastän hon bytte salong.
Jag tror att den kvinnans problem ligger på ett djupare plan. Det är inte frisörsalongernas anställda hon är missnöjd med. Men hon kanaliserar troligen sitt psykiska illamående via dem.
Jag har gått till samma frissa i trettio år, förutom då jag bodde i Sverige och några gånger då jag bara velat testa en annan salong.
Jag är inte rädd för att gå till någon annan, jag har bara varit så nöjd med henne jag går hos. För det där med frissabesök innebär ju så mycket mer än bara klippning och olika behandlingar. Man sitter ju där och talar om livet! ❤
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 