I Lappträsk har man humor. Den här skylten hittade jag i en av kommunens toaletter. Eftersom det är svårt att tyda texten på den lilla lappen kan jag berätta att städerskan skrivit en lapp där hon önskar att männen ska sitta när de kissar – vilket var och en kan uppfatta på sitt sätt 🙂
Flera skyltar hittar du bland annat hos BP som förvaltar skylttraditionen och hos Geddfish, en annan bloggvän som skyltar flitigt.
Nej hups, jag höll på att glömma att skriva ett inlägg i dag.
Har haft fullt upp med gäster, och sedan hade Tor första matchen för säsongen, det blev seger med siffrorna 5-3!
Vilket förstås skulle firas med två glas på lokala krogen och sedan kom en väninna till mig och sov över här.
Men kvällens inlägg blir det sista fönstret från Tallinnresan! Och föregående fönster i serien hittar du HÄR.
Gonatt!
… hade jag äran att besöka i dag.
Eller vad sägs om den här väggen i gamla gymnastiksalen?
Den nya tapeten har hängts upp av naturfotografen Henrik Lund.
Skolan som är så här mysig är Kapellby skola i Lappträsk.
I dagens Kyrkpressen fanns en annons om en julkonsert.
Gruppen besöker bland annat Liljendalgården i stadsdelen Liljendal i Lovisa.
Men ser ni? Gården har blivit min! Liljendahlgården står det, och den forna kommunen har döpts om till Liljendahl.
Hurraaa! Jag känner mig hedrad!
Eller borde man säga ”hur härligt som helst”?
I Kirkonkylän koulu i Lappträsk finns det en stor tavla gjord av mjukisdjur. Jag fick inte alla med på bilden.
Jag vet inte alls vilken idé som ligger bakom det här konstverket. Fanns inga barn att fråga då jag var där på ett möte en kväll.
Del sju i min serie med smågalna motiv hittar du här.
… finns bakom hörnet. Eller det kanske är att ta i lite att kalla gräsmattan skog 🙂 Men en skog av svampar har jag i alla fall alldeles bakom hörnet där jag bor.
Har ingen aning om vad det är för svampar. Plockar aldrig några. Känner i stort sett bara till flugsvampen 🙂
Onsdagskram till er alla!
Serien med fönster från Tallinn fortsätter.
Del 92 finns här och därifrån kan du gå bakåt så långt du orkar 🙂
I kväll hade filmen ”Onnelin ja Annelin talvi” (Adas och Gladas vinter) världspremiär i Lovisa för inbjudna gäster. Ni får läsa mer om filmen och intervjuer med de medverkande i tidningen Östnyland senare. Men här finns det jag skrev till webben efter premiären som slutade för en dryg timme sedan.
En trailer om filmen hittas här, om du scrollar ner en bit på sidan.
Det kändes så bra efter filmen då alla applåderade taktfast till musiken i slutvinjetten. Jag blir faktiskt riktigt rörd vid sådana tillfällen. Min hemstad får så mycket beröm i samband med filmerna om Onneli och Anneli som spelats in här. Det här var redan andra filmen och förhoppningar om att det kan bli en tredje finns.
Alla invånare lär vara hjälpsamma på olika sätt under inspelningarna. Folk blir inte ens sura fastän gator stängs av. Alla blåser i samma glöd, tycker att det här är ”vår film”.
Finlandspremiär blir det nionde oktober. Men i Lovisa fick vi äran att se den redan i dag och en förhandsvisning blir det också söndagen den femte oktober.
Skulle det inte vara för de små gula löven på gräsmattan kunde man inte tro att vi skriver den 22 september i dag.
Och solen står lägre den här tiden på året. Restaurangen håller på att packa ihop terrassmöblerna, för enligt almanackan är det höst.
Kyrkan ståtar mot en klarblå himmel…
… och gräset är klargrönt runt rabatten på gården vid huset där jag bor.
Jag jobbar kväll men är hemma på lunch nu. Ska se Finlands- och presspremiären på filmen Onnelin ja Annelin talvi (Adas och Gladas vinter) som spelats in i Lovisa och som har premiär för biobesökarna den 9 oktober.
I morse jobbade jag inom mitt företag med det här.
– Mamma, mamma, titta! En spindel!
Så ropade ett barn en morgon då jag var på väg till jobbet förra veckan.
I och med att barnet satt bak på mammans cykel och pekade mot ett av husen som ligger granne med mitt visste jag att det inte var en liten spindel på marken hon såg.
Del sex i serien med smågalna bilder.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 