År: 2015

Sensommarvärme…

~ Carita Liljendahl ~ 33 kommentarer

… med en temperatur på uppåt + 20 grader och sol från en klarblå himmel. Vad mer kan man begära i dessa tider då allehanda snåla vindar verkar blåsa. Både vad gäller regeringens sparkrav och en del människors inställning till flyktingar.

På balkongen var det säkert kring + 30 grader. Så jag klagar inte.

Sol från klarblå himmel och +20 grader då vi redan gått tio dagar in i september.
Sol från klarblå himmel och +20 grader då vi redan gått tio dagar in i september.

I går jobbade jag kväll, satt på ett fullmäktigemöte vars första ärende krävde över två timmar. Sedan kunde jag inte längre sitta kvar och vänta på att de övriga diskuterades slut för artikeln skulle ut på webben.

I morgon ska jag åka till en flyktingförläggning. Det blir spännande och säkert givande på många sätt.

Känns ändå nu som att jag prövas lite som människa. Jag måste ha tålamod, och det har inte varit min starkaste sida. Men jag lär mig hela tiden.

Samtidigt vill jag lyssna till mitt innersta.
Ser fram emot den dag då jag kan berätta här på bloggen vad allt handlar om.

Läckert brunnslock från Grankulla

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Man kan väl nästan säga att det här med brunnslock har blivit en folkrörelse bland mina läsare och Facebookvänner.
Det är så otroligt roligt att tänka hur mina vänner och bekanta nu är ute på jakt efter det ena locket vackrare än det andra 🙂

Bo Erik Joffs, som för övrigt också jobbat på tidningen Östra Nyland, under den tid min pappa jobbade där, men innan jag började i huset… försåg mig med det här fina locket från Grankulla där han bor i dag.
Tusen tack!
Grankullas kommunvapen gör ju locket vackert, varför har vi inga sådana i Lovisa? Eller har vi?

Verkligen läckert med bild av ekorre!
Verkligen läckert med bild av ekorre!

Hur galet som helst, del 5

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

Ett konstverk på kommunhusets bakgård i Lappträsk.
Iögonenfallande på många sätt. Vackert? Tja, det får väl var och en avgöra själv. Men måtte ha tagit tid att pilla ihop det!
Konstnären är för mig okänd, men kanske någon som kan upplysa mig om det här i kommentarsfältet? 🙂

Många kvistar små, bildar en stor... (rimmar inte) ... boll!
Många kvistar små, bildar en stor… (rimmar inte) … boll!

Del 4 i Hur galet som helst hittas här.

Fasad och fönster från Tallinn

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Kunde inte bestämma mig om denna bild skulle med i Fina fönster-serien eller om den skulle finnas bland fasaderna så det blev ett enskilt inlägg som varken hör hit eller dit 🙂

Ett litet ensamt fönster och sedan en del av teglen synliga, förmodligen rappade ovanpå väggen.

Eftermiddagssolen träffar så vackert väggen där skuggor av trädets grenar avtecknar sig.
Eftermiddagssolen träffar så vackert den rosa väggen där skuggor av trädets grenar avtecknar sig.

 

Hur galet som helst, del 4

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Hade liksom lite glömt bort den här serien, men så fick jag syn på en bild i K-gruppens tidning Pirkka. Där finns en sida som bjuder på olika praktiska tips, den heter Niksi-Pirkka.

Den här idén och bilden är ju hur galen som helst, men det roliga är väl att den faktiskt kan funka. Inte bara mot myggor som sägs i texten utan även mot de förhatliga älgflugorna vi i våra skogar på hösten tills kölden tar dem.

Ta ett lock från en hink och sätt det in i ett par strumpbyxor. Trä sedan byxorna över huvet o varken myggor eller flugor kommer åt dig :-)
Ta ett lock från en hink och sätt det in i ett par strumpbyxor. Trä sedan byxorna över huvet o varken myggor eller flugor kommer åt dig 🙂

Hur galet som helst del 3 finns här.

Fina fönster, del 91

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Från Tallinnresan finns ännu ett antal fönster kvar.
Snart når jag jubileumssiffran 100 i serien, få se hur fint fönster jag kan visa då.

Fina fönster, del 90, finns HÄR.

Minns inte längre vilken byggnad som ståtade med det här fönstret. Men fint är det på sitt sätt, även om det kanske inte är fönstertvättarens dröm.
Minns inte längre vilken byggnad som ståtade med det här fönstret. Men fint är det på sitt sätt, även om det kanske inte är fönstertvättarens dröm.

I dag då jag besökte Lappträsk hittade jag en grej som jag senare mot slutet av veckan visar i serien hur-galet-som-helst. Har nämligen redan en annan galen-bild som jag visar i morgon bitti 🙂

En skylt, eller kanske närmare en lapp med en rolig text, hittade jag också i Lappträsk. Till den serien har jag bidrag på lager för flera veckor framöver.

 

Brunnslock från Prag

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Jag är så glad för att mina bloggläsare förser mig med bilder från sina resor. Nu är det Maria från Kramfors i Sverige som förärat mig med två fina brunnslock från Prag!

Tycker att brunnslock från Mellan- och Sydeuropa är vackrare än de vi har i Finland. Riktiga konstverk!
Tycker att brunnslock från Mellan- och Sydeuropa är vackrare än de vi har i Finland. Riktiga konstverk!
Och här kommer ett Prag-lock till.
Och här kommer ett Prag-lock till, ett lite mindre sådant.

Känns fint att de som läser min blogg antingen kommer att tänka på mig under sina resor, eller har bilder hemma i sina arkiv och nu skickar dem för att jag skrivit att jag gärna visar dem på min blogg.

Tar alltså gärna emot fina fönster, vackra balkonger, fantastiska fasader, fina brunnslock – eller vad som helst annat fint du vill visa på min blogg. Mejaldressen är carita (at) sulo.fi.

Nya plättar på rep och zinkbalja

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Hittade en zinkbalja på loppiset i dag och köpte också en ny slideranka, även plättar i luften/plättar på rep kallad.
Den jag köpte för några veckor sedan mår inte så bra. Tror inte jag övervattnat eller undervattnat, men kanske den fick nån ohyra från mossan jag tog från naturen. Kanske jag borde ha köpt mossa på affär?
I alla fall trillar nu de små plättarna av repen på den första växten 😦
Om någon vet vad man kan göra fel med rankan och hur man sköter den bäst, tipsa gärna!

Ny slideranka i zinkbalja prydd med rep.
Ny slideranka i zinkbalja prydd med rep.

Karneval av kulturer

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer

Det finns flera spännande och intressanta länder och kulturer, skriver min konstnärsväninna Ute Kehrs i sin presentation av de verk hon just nu ställer ut på Galleri Theodor som ligger på Mariegatan i Lovisa.

Första kontakten fick jag med Ute då hon skickade in fina läsarbilder till dåtida lokaltidningen Östra Nyland där jag jobbade. Sedan blev vi vänner på Facebook och i höstas råkade det sig att vi tog del av samma målningskurs vid medborgarinstitutet.

Fram till den 19 september kan man se hennes tavlor i Galleri Theodor. I dag var hon själv på plats i samband med Konstrundan som arrangerades den här helgen.

Det här konstverket heter Sagoskog.
Det här konstverket heter Sagoskog.

Sagor kommer till en bara av fantasin. Samtidigt är sagor rötterna för varje folk, skriver Ute. Om du känner dina rötter, kan du veckla ut dina vingar av fantasi.

Ute kommer från Tyskland men har hittat kärleken i Lovisa i Finland. Därför kallar hon också utställningen Deutschland meine Heimat, Finnland mein Zuhause.

Detaljstudie av Tro, hopp och kärlek i Lovisaviken.
Detaljstudie av Tro, hopp och kärlek i Lovisaviken. Här simmar finskspråkiga och svenskspråkiga fiskar vid varandra. Ibland kan man också se en utländsk fisk, t.ex. Ute själv 🙂
Lilla My och Snusmumriken har besökt Tyskland.
Lilla My och Snusmumriken har besökt Tyskland. Där gick de på byfestival och klädde sig i bayersk stil.
Vinternöjen. Hon kom ner från stugan och han på en sparkstöttning för att njuta av bastu tillsammans och kanske ett dopp i isvaken.
Vinternöjen. Hon kom ner från stugan och han på en sparkstöttning för att njuta av bastu tillsammans och kanske ett dopp i isvaken. Tyskt förenat med finlandssvenskt!

Sol ute, sol inne…

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

… sol i hjärta, sol i sinne. Det rimmet lärde jag mig redan som barn och i dag passar det bra på min sinnesstämning.

Jag hade ingen väckarklocka att ringa, inga tider att passa. Jag hade fått sova så länge jag ville. Men vad händer denna söndagsmorgon? Jo, jag vaknar femtiden och lyckas slumra till sju. Då har jag i och för sig sovit sex timmar och slumrat två, så kroppen ansåg säkert det vara nog 🙂

Att jag inte kunde sova berodde på att många tankar snurrade i mitt huvud. Men det var inga ledsamma tankar, inga deppiga grubblerier. Tvärtom. Jag känner tillförsikt och har hopp för min framtid. Och tänk, den här gången är inte ens en man, ingen direkt romantik, inblandad.
Men som vanligt måste jag tyvärr skriva ”det är för tidigt att berätta något på bloggen än”.

Tids nog delar jag med mig av allt det glada – om allt jag önskat och bett för uppfylls, om alla pusselbitar faller på plats.

Klockan var inte ens sju då jag öppnade persiennerna och fick det här mönstret på väggen.
Klockan var inte ens sju då jag öppnade persiennerna och fick det här mönstret på väggen.
Ville ju också själv med på en bild :-)
Ville ju också själv med på en bild 🙂
Visst blir det roliga skuggor, som den av diskborsten till exempel.
Visst blir det roliga skuggor, som den av diskborsten till exempel.
Grönt är skönt :-)
Grönt är skönt 🙂