Det här är en del av en vägg i Pub Albert i Kotka där jag var och kollade en utställning för en vecka sedan. Jag gillar färgerna!
I dag har det fortsatt snöa, nästan hela dagen.
Jag har varit på en konstutställning på Almska Gården där det utöver tavlor fanns små bronsskulpturer.
Och jag har fått en fin musikskiva på posten som jag ska recensera inom kort.
Här fortsätter det snöa, jag tror det har snöat hela natten.
Tänk om vi hade snöat in helt och hållet och inte behövt vakna till en morgon då vi får veta att USA valt Donald Trump till president…
Nå, men det är väl som med Brexit i Storbritannien – det var det här folket ville ha. Om dom sedan visste vad dom valde är en annan sak.
Månadsbilden för november i kalendern med bilder av Minna L Immonen stämmer ändå bra överens med hur det ser ut hos oss i dag 🙂
… då jag äntligen fick färgkorrigeringen gjord. Kom inte ihåg att ta någon bild innan jag gick till frissan, men det var nog heller ingen särdeles trevlig syn.
Det är så skönt att bli ompysslad hos frisören, och jag begriper inte nu hur jag klarade tiden med ett hår som borde ha toppats och färgkorrigerats för två veckor sedan…
Det är ett i-landsprobem, jag vet – men visst är det märkligt hur allt känns bättre då håret ser ut som man vill att det ska se ut.
Bilden är med avsikt lite oskarp så ni inte ska se dammet på spegeln 😀
Och så ännu två bilder från min vandring på stan. Igensnöade mattor 🙂
… för någon påstod att det ska börja regna och bli slaskväder inom kort.
När jag gick till ett jobbuppdrag i dag hade jag motvind och snön som virvlade upp från gatorna och från snöhögar längs vägen letade sig in genom alla små öppningar i plaggen. Jag försökte tänka positivt på allt från frisk luft till röda kinder.
Och glad blir jag alltid i små barns sällskap, för det var till ett dagis jag skulle.
Bilderna tog jag på vägen hem därifrån.
Drottninggatan, lite hafsigt plogad men det är troligen inte lätt att hålla snön borta då ny kommer ner hela tiden och då bilar kanske stått parkerade där när traktorerna var ute i morse.Torget. Några personer hastar framåt hukande i snöyran.Vår ståtliga kyrka.En hel del snö har vi fått, men det ser ju alltid mer ut då kyrkparkeringen (utanför bild till höger) putsats upp.Jag bor hela 200 meter bort från torget – så ni kan förstå att det är ute i ödemarken och där är inte alla trottoarer plogade 😀
… ser det ut så här då jag tittar ut genom fönstret.
Vintervy.
Tidigare har det sett ut så här.
Höstvy.I slutet av augusti var det ännu mycket grönt.
Och för mig är det ett mysterium att blomman jag fick alldeles i början av september fortfarande ser så här fin ut på min inglasade balkong. Det har ibland varit nästan minus tio grader ute, men blomman den kämpar på. Att den lite slokar här berodde bara på att den var törstig. Inte EN enda knopp har fallit av och inte EN enda blomma har jag tvingats bryta bort för att den skulle ha vissnat…
Tanken var att jag skulle få ett vykort från en resa. Efter många om och men hittades ändå inget sådant. Men frimärkena var redan köpta. Så min väninna gjorde så här i stället 🙂 Flaskan kom ju inte med posten förstås, men gåvan var väldigt uppskattad!
Vi firar Svenska dagen, Gustaf Adolfsdagen med Sveas namnsdag i Finland i dag. Dagen till ära visar jag en närbild av skylt jag tog på en bensinmack i närheten av Tavastehus för en vecka sedan.
Varsågoda, kaffe och bulle!
Glad Svenska dagen!
Bloggaren BP förvaltar Skyltdagen och hos henne hittar du en lista på andra som visar olika slag av skyltar, texter, planscher osv.
Ja, det är så den här dagen heter – allhelgonahelgen lär vara något annat.
Vi har två kyrkogårdar i Lovisa, på gamla vilar bland annat min pappa och en del andra släktingar. På den nya finns hjältegravarna och där finns en minnessten för min morfar som stupade i vinterkriget. Hans kropp återfanns inte.
Morfar blev 37 år gammal.
Jag har visat bilder härifrån förr, och jag återkommer troligen till dem flera gånger så länge som jag har möjlighet själv att besöka stenen.
Finland firar nästa år 100 år av självständighet, festdatumet är 6.12.2017. Men längs med året arrangeras festligheter av olika slag, av vilka många förberetts länge.
Finland var alltså självständigt då min morfar gick ut i krig. Tack vare honom och otaligt många andra som uppoffrande kämpade för vårt lands frihet är vi självständiga i dag. Själv tycker jag att jag inte på något sätt kan visa FÖR mycket tacksamhet för det.
Från gamla kyrkogårdens port har man utsikt över en del av Lovisa gamla stad och Lovisaviken som lätt börjat frysa till nu.
Den här väggen fanns på fartyget som vi tog oss över till Tallinn med i augusti på innebandysupportrarnas resa.
Just nu har jag flera vackra väggar på lager, har tydligen inte haft så stor uppmärksamhet på fönster på senaste tid – kanske kan skärpa mig 🙂
Väggen i fartygets pianobar.
Ska föra ljus till kyrkogårdarna i dag. Kanske hittar något att fotografera där.
Fridfull allhelgonahelg!