… och så finns det extra fina kort. Och extra fina handstilar också, som på det här från Taiwan.
Ja, det handlar om postcrossingen där jag nu sänt tjugo kort sedan jag gick med för tre månader sedan, eller för exakt 103 dagar sedan.
Jag har fått arton kort och två av dem kom i dag. Det ena från Taiwan och det andra från Japan. Det hade skickats av en åttaårig kille som skriver så härligt att hans great grandmother bor nära motivet Shirakawa-go som finns på listan av UNESCOs världsarv i Japan.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Verkar som om det här är en modern form av frimärkssamlande, men i långsam takt och utan vinstintresse…
Jo, jag tror att många postcrossare samlar på frimärken. Jag gör inte det, och knappast kommer jag för evigt att spara alla vykort heller.
Men en rolig hobby är det!
Inressant sätt att se mera av världen!
Ja, det är det – man har ju inte råd och möjlighet att resa till alla jordens länder 🙂
Är sugen på att börja, men har som vanligt att svårt att komma igång 🙂
Ha en fin dag!
Det är ju en hobby som inte kräver något slags regelbundenhet. Och tycker man att man har råd att skicka bara ett eller två kort i månaden så gör man det.
Du blir påmind om korten senast då du får ett själv, då kan man ju ta för vana att också skicka själv.
Det här funkar ju faktiskt, är inte som många eländiga kedjebrev 🙂
Funderar vidare 🙂
Ja, inte ska man ha någon brådska 😀
Det är så roligt med postcrossing. Roligt att komma hem och se om man fått nåt fint kort med posten. Postcrossing.com för dem som vill prova. Man kan sluta när man själv vill.
Ja, och man behöver inte sluta heller, man kan ha paus när man själv vill, eller bara skicka ett kort i månaden.
Allt sker på ens egna villkor, man får färre kort om man skickar färre, det här funkar och är ju inte som något kedjebrevsystem 😊