Månad: maj 2017

Ja, detta hockeyintresse…

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

… när föddes det hos mig?
Ingen aning. Jag började heja på Tappara (finsk mästare för övrigt i år) då jag gick i högstadiet. För att det fanns en, på den tiden, snygg ung man med i laget. Han hette Pekka Marjamäki. Han föddes 1947 och gick bort för några år sedan. Så ni förstår, även jag har varit med ett tag 😀

Heja kära Finland ❤

Svängarna har varit många sedan dess. Vem trodde att Finland NÅNSIN skulle vinna ett VM-guld? Men vi gjorde det, 1995 i Sverige 🙂 Med en svensk tränare, tack Curre Lindström.

Sedan dess har det gått riktigt hyfsat för Finland i hockey-VM.

Men nu, i årets VM-turnering som började i dag, tror jag att spelarna låter sig distraheras allt för mycket av min närvaro 🙂 För då jag jobbade och inte kunde se första perioden gick laget till ledningen 2-0 mot Vitryssland i grundseriens första match.

När jag kollade matchens andra och tredje period reducerade och kvitterade Vitryssland till 2-1 och 2-2. Så jag tänkte att jag låter bli att se på slutet av matchen. Och bra var väl det. För då gjorde Lejonen 3-2 och laget klarade även sista pressen då Vitryssland spelade utan målvakt.

Som sagt – jag hade aldrig trott att jag gjorde så stor inverkan med min närvaro, att jag blandade bort Lejonen så totalt då jag satt vid tv:n… men nu vet jag bättre ❤

Sommarens första

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

… glass i strut från kiosken vid torget.
Jag avnjöt den i Ankarparken. Det blåste lite men +14 grader är precis lagom varmt. Det var rofyllt att sitta där och äta glassen, se på folk och bilar som for förbi, höra fåglarnas kvitter.

Glass med smak av citron och lakrits.

Jobbade 2,5 timme på förmiddagen. Sedan tog jag min sedvanliga cykeltur. Åt glassen, fick mina nya glasögon. Jag är SÅ nöjd med dem och jag tycker att jag plötsligt fått så skarp syn 😀 Jag ser bra ut genom den, och hoppas jag ser bra ut i dem också!

Ville ha en glad och lite fräck färg på brillorna.

Sen eftermiddag har jag ännu ett jobb, en intervju till lokaltidningen. Men sedan bänkar jag mig vid TV:n, för hockey-VM börjar i dag. Finland är inte förhandsfavorit, men det är bra att kunna slå ur underläge. I grundseriens första match möter vi Vitryssland.

Kapellparken

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

… är inte riktigt grön än. Lite har det börjar grönska på marken, med blommor och ställvis grönt gräs.
Men de flesta träden har bara knoppar här, om ens det. Jag iakttar naturen varje dag nu. Det är underbart att ha tid att göra det ❤

Restaurang Kapellet.

Jag cyklade eller gick ofta genom parken då jag bodde på Drottninggatan. Nu åker jag oftast förbi, men i dag tog jag en tur genom parken.

Dammen är vacker, men den borde rensas varje år. Kanske det händer senare den här våren, men nu flöt där lite skräp och grenar som troligen lossnat under höstens och vinterns stormar.

Ja, det är som sagt skönt att jobba morgnar och kvällar, och att ta en cykeltur mitt på dagen.

Veckans ord – STYRKA

~ Carita Liljendahl ~ 25 kommentarer

Ordet STYRKA innebär så mycket.
Man behöver ha en viss styrka för att orka lyfta saker, eller för att klara sig genom svåra livssituationer. Styrkan kan vi finna hos Gud eller hos någon annan kraft vi tror på. Solen lyser med en viss styrka.

Solen lyste med trevlig styrka också i går då jag tog den här bilden. Här strålar den ovanför Lovisa kyrka, som också i sig säkert gett många STYRKA.

Fler bildtolkningar av samma ord hittas HÄR hos Sanna.

Våga uppleva något nytt

~ Carita Liljendahl ~ 31 kommentarer

… har alltid varit mina ledord. Det finns alltid saker vi inte varit med om, platser vi inte sett osv.
I dag genomgick jag för första gången en akupunkturbehandling. Jag medger att jag var skraj innan. Ett litet stick gör bara lite ont, för en kort stund. Men skulle det göra ont hela halvtimmen som nålarna satt i mig?

Tre av fem nålar satt i mitt axelparti. Tatueringen togs för snart trettio år sedan 🙂

Då nålen gick in kändes det, men det gjorde inte ont. Den tid de satt fast i mig kändes knappt något heller och då de togs bort kändes inget. Nu hoppas jag att en eller ett par behandlingar till gör att min axel får tillbaka sin normala rörlighet.

Tidigare på dagen var jag på en utställning. Finska och svenska medborgarinstituten fyller 70 år, och jag skrev om det för Nya Östis. Här finns en kort webbversion, resten finns i papperstidningen.

Små keramiktavlor på rad.

Se naturen vakna

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

… det är vad jag vill hinna göra i år.
Känna salta havsvinden i håret och solens strålar värma, där som de gör det.
Efter redaktionsmötet cyklade jag ner till Skeppsbro-området.

Ganska lugnt en vardag i början av maj.

Där var det förstås inte riktigt lika mycket folk som i går då första maj togs emot. När solen lyste var det varmt, kanske +12 grader. Men vinden från det öppna havet är ännu ganska kylig.

Tids nog vimlar här av folk, men just i dag var det stundvis väldigt lugnt.

Det är ändå så skönt att kunna ta en cykeltur mitt på dagen. Att hinna uppleva det som händer i naturen. Jag jobbar helst några timmar på morgonen och sedan på kvällen om det går.

Än är trädens grenar kala, men nu då det blivit varmt ska ni se att ”allt händer på ett huj”, och det är just den här förändringen från vår till sommar jag vill SE och KÄNNA.

I dag sålde jag också guldringar som jag inte längre har användning för. Varför ha dem hemma i en låda då det går att få bra ”skrotpris” för dem hos lokala guldsmeden?

Månadsbilden, maj

~ Carita Liljendahl ~ 5 kommentarer

Maj är en underbar månad, kanske den bästa på hela året!
Inte bara för att det är min födelsedagsmånad, men så småningom börjar allt grönska.

Majmånads bild i min kalender på arbetsbordet.

Och så har jag tydligen lite pippi på att ta närbilder av blommor just nu 🙂 Nejlikorna har stått sig fina över två veckor.

Ska försöka ha blommor i vas hemma hela sommaren 🙂

Dagen har börjat med översättning av ett pressmeddelande.
Fortsätter snart med redaktionsmöte och några ärenden på stan.
Det är fint väder så jag tar nog en cykeltur också!

Det artar sig, allt är inte svarvitt

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

… alltså i mitt hem 😀
Men det tar tid, och jag har låtit det ta tid.
I dag köpte jag en väggbonad från Karamaloo. Intäkterna från den lilla butiken på Skeppsbroområdet i Lovisa stöder hantverkare i afrikanska länder, bland annat i Gambia där det finns en Lovisa-skola.

Fortfarande är svart och vitt favoriter hos mig…
Den här bonaden är 110 x 70 cm och jag vill inte att den ska ramas in, den ska vara sådan den är då den kom från Afrika, med fransar och allt.

Från en utställning på Almska Gården köpte jag för några år sedan ett annat hantverk. Ett textilarbete från Indien. Nu har också det hittat sin plats på väggen i mitt sovrum.

Sköna maj välkommen!

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Äntligen sol och även lite värme! Studentmössan på huvet, cykeltur till mor. Där satt vi på gården och pratade, det var så varmt mot liderväggen att jag inte behövde vinterjackan. Däremot behövdes den ännu under cykelturen längs Lovisaviken.

Men först en bild från torget.

Klarblå himmel, ballonger, människor i rörelse. Första maj!
Från mor i Garnison cyklade jag längs Lovisaviken mot Skeppsbron.

Mycket folk också där.

Där uppträdde Fridolins sångare. Nu har våren välkomnats!