… och såsom traditionen många år påbjudit firas Nisse-afton i goda vänners lag i dag. Vi börjar numera tidigare än förr, orken är inte som den var för tjugo år sedan 🙂
Och i morgon är det arbetsdag för många. För mig har det varit det även i dag, annars blir tidningen inte klar. Men ett par timmar jobb räckte, nu blir det relaxing!
Steg upp strax efter klockan nio. Skönt att kunna ta dagarna i stort sett som de kommer. Hasar ännu klockan 12.30 på i ”nattsärk och tofflor”. Pysslar med ditt och datt, men jobbar också lite mellan varven.
Vi ska ha ut en tidning på torsdag och jag vill absolut inte lämna allt till onsdagen. Endast de saker där jag behöver ta kontakt utåt lämnar jag till vardagen, men det finns mycket jag kan förbereda hemma i lugn och ro. På det sättet slipper jag stress, och det är en av många fördelar med Nya Östis att vi mestadels jobbar hemifrån i egen takt.
Jag beundrar unge Emilio, hans trevliga sätt och hur duktig han är på piano. Han uppträdde i Bingolottos uppesittarkväll i lördags.
Själv kan jag inte spela piano, tog några lektioner för fem år sedan, men orkade inte öva så mycket som krävdes. Melodica har jag spelat, på den tiden såg den ut så här, man blåste i den. Gitarrlektionerna tog jag som ung, vissa låtar kan jag spela fortfarande, men många är det inte.
Jag kan inte sjunga särskilt vackert heller – jag gör det liksom mer gärna än bra 🙂 Och dansa kan jag, det jag lärde mig på danskurserna som ung sitter minsann i än.
Dessutom kan jag uttrycka mig i skrift och jag skriver snabbt med tio fingrar. Man får vara nöjd med det man kan och inse att vi människor ska vara olika, så att vi kompletterar varandra.
Sista måndagen det här året! Men jag har för avsikt att fortsätta med serien 2018, och hoppas att allt fler hakar på. Många bloggare är redan med, somliga varje måndag, andra mer sporadiskt.
Glad måndag har uppfunnits av mig, för att jag tycker måndagen har ett oförtjänt dåligt rykte 🙂 Måndagen är en dag bland alla andra, och eftersom vi alla har ansvar för våra egna liv, kan vi också bidra till att göra måndagen fin!
Glad måndag ställer inga krav på någon – glad måndag är som livet ska vara då det är som bäst.
Hos Anki hittar du färgglada blommor!
Ett jätteroligt stekt ägg hittar du hos BP!
En fager dam i baddräkt hittar du hos Minton, som vi välkomnar med i Glad måndag-gänget!
Hemma igen efter besök på kyrkogården, lite julmat och klappar.
Traditioner i all ära. Det finns vissa jag värdesätter mycket, bland dem besöket på kyrkogården med ljusen. Samvaro utan krav likaså.
Jag är inte någon stor vän av maten som brukar finnas på det finländska julborden. Men jullimpa, Kasténs leverkorv och köttbullar vill jag gärna ha om det går för sig 🙂
I morgon träffas min mor och syster hemma hos mig. Det blir lite nytt eftersom jag inte firat jul på det sättet i den här bostaden. Jag föreslår en del julmatsrester, kaffe med dopp och brädspel!
Ja, nu borde jag ju ha bjudit på något riktigt julinspirerat.
Men något sådant hade jag inte i samlingen, där det ännu finns skyltar från Corfuresan kvar 😀
Men jag tycker att jag mycket väl ännu kan hylla Finlands 100 år av självständighet, för nu ÄR vi 100 år. Vi firar inte längre på förhand.
Hos bloggaren BP hittar du skyltar till andra som är med i den här trevliga utmaningen!
I dag är det julafton och denna dag till ära bjuder jag på två bilder.
En riktigt fridfull julhelg önskar jag er alla ❤
Jag har allt mer sällan på bloggen skrivit reflektioner som har med skilsmässan att göra. Dels handlar det om att det gått så lång tid sedan jag upptäckte att maken bedrog mig (över tre och ett halvt år sedan jag upptäckte det), dels handlar det om att det kommit in så mycket annat nytt, värdefullt och roligt i mitt liv sedan dess.
Många sa ju ofta till mig att jag ska försöka sluta älta saker. En del tyckte att jag kunde sluta gråta efter en månad, andra tyckte att jag inte skulle gråta alls. Men alla sörjer vi på olika sätt, och olika sorger kräver olika lång tid. Sorg är något väldigt individuellt.
Att minnas är ju ändå inte detsamma som att älta. Och som jag tidigare sagt, jag talar ofta med mina vänner om sådant som ex-maken och jag gjorde – inte medvetet i syfte att bearbeta, nej – mestadels handlar det om GODA och ROLIGA minnen, inte minst från alla de resor vi gjorde tillsammans.
Och varför skulle jag försöka glömma det som var? Han fanns ju sjutton år i mitt liv. Inte försöker jag ju heller glömma mina första sjutton levnadsår, som om min barndom och ungdom inte fanns. Så hemskt det skulle vara om någon bad mig att inte prata om de sjutton åren 😀
I dag fick jag väldigt många kramar och god jul-hälsningar då jag rörde mig på stan och i affärer. Efteråt slog det mig att merparten av alla hälsningar och kramar kom av NYA vänner, människor som inte fanns i mitt liv då jag var gift.
Med åren som gått har jag insett att jag fått så mycket nytt i mitt liv, jag har vågat göra saker som kanske av rena rama lättjan tidigare skulle ha blivit ogjorda. Och kanske bäst av allt – när det värsta hade hänt fanns det inte längre något att vara rädd för. Då sade jag upp mig, startade eget och bra har det gått hittills 🙂
Jag har också blivit modigare och mindre konflikträdd. Jag vågar vara mig själv, öppen och ärlig kring allt – för det är något jag insett att lönar sig på sikt. Jag har redan fått höra några människor säga att de omvärderat sina åsikter om mig, att skitsnacket som spreds efter skilsmässan inte var sant.
Allt det här har krävt tålamod. Jag har låtit tiden arbeta.
Det har lönat sig.
Eftersom jag har haft ganska brådis i mitt jobb för tidningen, och även slutspurtat med uppdrag inom företaget, använder jag arkivbilder i min julstämningsserie. En del inlägg har jag också skrivit på förhand.
Vi har inte heller haft nästan någon snö alls de senaste dagarna. Men i dag, lördagen den 23 december, utlovas ymnigt snöfall. Så det finns hopp om en vackert vit jul ❤
Bilden är från grannstaden Borgå. Där vimlar det också av tomtar, som naturligtvis höll sig i skymundan då jag dök upp med kameran 😀
… förutom något riktigt smått då. Så den gamla tomten som säkert har närmare 50 år på nacken fick ställa sig bland hyacinterna.
Det som gav riktig julstämning, glädjetårar och frid i sinnet var då vi tillsammans med några vänner överraskade en väninna som haft och som stundvis ännu har det kämpigt på många sätt.
Vi hade samlat in lite pengar och köpt ett par presentkort åt henne. Hon är en person som alltid i första hand tänker på sina barn och på människor i hennes omgivning. Nu får hon en möjlighet att tänka på sig själv och kanske skaffa något som familjen behöver efter jul.
Ja, och så blev det några grankvistar i en vas. Jag hämtade dem från torget där Lions Club säljer granar och pengarna för dem går till välgörenhet. Gav en slant fastän jag hade fått de överblivna kvistarna gratis.
Det känns faktiskt som om julfriden nu kan infinna sig. Stillsam julmusik ljuder, och det doftar gott av grankvistarna.
Mera granar blir det i den här serien nu.
Kanske du redan tagit in din? Vilka pynt är det som gäller i så fall?
Och om du inte har gran, kanske du har något annat julträd, kvistar i vas eller något ännu mer spännande?
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 