I serien av Lovisabyggnader, som jag troligen visat förr 😀 … kommer här daghemmet Villekulla som ligger centralt i Lovisa.
Man kan ju alltid fotografera från nya vinklar.
Och visst är det härligt att ett så här gammalt hus bevarats.
Här gick också lilla Carita i lekskola, som det hette på den tiden, i mitten av 1960-talet.
… lade sig likt en sten i magen. Frasig, tunn, rucola, mozzarella, tomat, parmaskinka.
Nam nam och sedan mousserat vin som efterrätt.
Enda sättet att koppla av, om jag inte gör det med pussel, är att gå ut och äta, träffa goda vänner för umgänge under en timme eller två.
Då bryr jag mig inte på samma sätt om alla aviseringar som kommer in via smarttelefonen. Är jag hemma går jag automatiskt som en robot till datorn för att åtgärda allt.
Jag tror att jag börjar hitta rytmen i mitt liv som företagare 🙂
Våren har inte kommit ännu.
Sommaren är inte här.
Så vem tänker på hösten?
Jo, jag kan se fram emot den nu också då vi åker på Nya Östis läsarresa till Cadiz i Spanien i början av oktober.
Verkar vara en magisk plats, denna sjöstad.
Ser också fram emot att få besöka Gibraltar!
Jag vet inte hur långt det här BÄR.
Och lite fantasilöst är det, men jag har ändå blivit modigare då det gäller att fotografera i affärer 😀
Så varsågoda, röda BÄR i en disk i affären där jag för det mesta handlar.
Fler bilder med temat BÄR för vecka 7 hos Sanna.
Tycker att den här bilden andas frid.
Tog den i går då jag egentligen hastade till fullmäktigemötet, som var ett jobbuppdrag.
Nu försöker jag få lite frid med pussel och teve. Åtminstone i kväll 🙂
Gäller att passa på att få ut arkivbilderna innan snön smälter bort.
Fast å andra sidan, vintern lär nog inte vara förbi riktigt än.
De här bilderna tog jag i lördags då företagare på Alexandersgatan hade fastlagsjippo.
I det gula huset finns bland annat kafeterian Runda Munken. I gamla apotekshuset (dit trapporna leder) finns en lyxig våning som bland annat fungerar som ett slags ”hotellsvit”. I källarvåningen ligger hantverksboden Rouva Hulda Huoleton och huset inhyser också ett försäkringsbolag.
Förmiddagen har gått till översättningsjobb.
Sedan blir det mötesförberedelser, men i kväll och halva morgondagen ska jag ta det lugnt. Veckorytmen är oftast ”hektiska måndagar, tisdagar, onsdagar” – sedan kanske lite lugnare då tidningen kommit ut.
… måhända vara ett kommersiellt jippo på sina håll.
Men det värmer ändå att få kort på posten.
Roligt var det också då jag förra veckan besökte Lappträsk.
Mer om det kan du läsa här, och ännu mer i papperstidningen Nya Östis torsdagen den 15 februari. Kajtsu hade födelsedag och av mig fick han i god tid en gåva också med tanke på Alla hjärtans dag 🙂
Jag har hunnit vara på barnkonsert i morse och det var hur roligt som helst. Samtidigt som jag gör mina jobb passar jag på att ta andra foton som kan användas i annat sammanhang, till exempel på bloggen – då slår jag så att säga två flugor i en smäll under den här månaden då jag av olika anledningar haft mycket att stå i med.
… i inlägget i går, ska jag väl visa insidan av rådhuset också.
Den gamla sessionssalen, jag tror den kallas så. Här höll stadsstyrelsen och kanske även fullmäktige möten förr. Nu hålls olika andra festliga tillfällen här, sådana som nyårsmottagning och prisutdelningar.
Men jag minns också tiden då rådstuvurätten fanns i rådhuset. Jag jobbade själv som vikarierande stämningsman en sommar – rätt ofattbart egentligen…
Och ännu tidigare fanns det arrestutrymmen i källaren och polisen jobbade i byggnaden. Några av mina barndomsvänner bodde här, så bostad har också funnits i det som i dag är vårt rådhus.
Har en del bilder på lager, bland annat bilder som jag tagit då jag varit på jobb.
Ni som gillar bilder från Lovisa får nu se vyer tagna inifrån rådhuset, ut över torgmiljön. Varsågoda!
… står det på pussellådan, och visst kan man hålla med många gånger.
Helst ser jag att Europa är galet på ett positivt sätt, såsom här på pusslet. Men dessvärre är ju nog människan och systemet hon skapar galna på ett negativt sätt också.
Roligt pussel som kan se lätt ut så här i närbild, men ack så många små bitar som ser likadana ut med gräs och träd, vattendrag, hav och sjöar och annat klurigt. Ibland kan man se vissa detaljer bra på en bit, ibland är det inte lika lätt.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 