Månad: mars 2018

Nä, nu får du ge dig vintern!

~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer

Minus 19 grader i morse! Har vädergudarna blivit helt rubbade? Eller är det här bara ”det typiska mars-vädret”?

Både mulet och lite sol på dagen, temperaturen steg gudskelov till -5.
Jag vill inreda balkongen NU!

Den är djup och rymlig min balkong, och inglasad – men det till trots kan man inte riktigt sitta och njuta här ännu. Så här finns bara en möbel undanställd, då jag inte har plats för den inne. Balkongmöblerna står också redo, och ett par mattor som jag eventuellt byter ut.

Krukor väntar på växter och jag har kollat i olika reklamblad vilka nya jag vill ha, och kanske jag ska ha en liten balkonglåda. Få se!

Hade svårt att få bilder som visar hur stor balkongen är. Men från vår till höst, då det inte är minusgrader, fungerar den som ett extra rum.

Riktigt så mycket grejer som på bilden här under ska jag inte ha på balkongen. Men det känns roligt att hämta inspiration från olika tidningar.

Inga provsvar från läkaren ännu. Om utlovad tidtabell hålls får jag besked i morgon eller på fredag.

Den här dagen har gått i tidningsjobbets tecken. Fräschade bland annat upp layoutkunskaperna. I morgon och på fredag fler intervjuer, på helgen innebandy. Dagarna blir inte långtråkiga – bara värmen saknas, och den lär vi få vänta på ett tag till.

Fortsatt växlande väder

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
Ny blöt snö äter upp den gamla och isen, sägs det ju.

Vädret är fortsatt omväxlande. I går kväll vräkte snön ner men den var tydligen ganska blöt. I dag har vi haft lätt snöfall och mulet, men också korta stunder med sol – som av bilden synes!

Fåglarna kvittrar i högan sky och mycket dripp-dropp hörs, så hoppet om att våren snart är här på allvar finns!

Dagarna och veckorna går i rasande takt. Jag brukar säga ”först är det måndag, sedan torsdag och sedan veckoslut” 😀
Den här dagen har varit späckad av tidningsarbete – allt från mejlhantering till intervjuer och planering av kommande jobb. Stundvis hektiskt och krävande men mestadels riktigt roligt! Vilket är en förutsättning för att jag ska orka och se det hela som meningsfullt.

Något besked från läkaren angående andra testet efter mammografin har jag inte ännu fått. Två veckor skulle det dröja, och här finns ju ännu drygt tre dagar tid tills den tiden gått.

Ett tydligt vårtecken

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

… är krokusen i kruka. Jag kan nästan aldrig gå förbi de första i affären där jag för det mesta handlar. Det är som med de första påskäggen. De talar till mig – köp mig! 😀

Som små solar lyser blommorna nu upp bordet mellan soffan och teven. Ute är det grått och mulet. I morse lyste solen, våren visade sitt glada ansikte. Sedan kom snön i stora blöta flingor.
Typiskt marsväder med andra ord 🙂

Måndag_krokus
Vårtecken!

Redigerat den 20 mars.
Det här är ju TULPANER – från Keukenhof i Nederländerna, där jag själv varit 2015!
Att jag inte ser skillnad på krokusar och tulpaner må vara hänt, men det stod faktiskt på krukan Minitulips.
Jag tror att jag dock fortfarande ser skillnaden på en kråka och en papegoja 😀

Glad måndag! 19-03-2018

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Dagen började med ett jobb som indirekt hade med resor att göra.
Researrangören som har hand om Nya Östis läsarresa i oktober inledde sin turné i södra Finland med ett besök i Lovisa.
Och resor blir de flesta glada för, också planeringen bär på glädjemoment, förväntningar, spänning!

Måndag_resor
Sommarens och höstens broschyr hos researrangören som står bakom Nya Östis läsarresa.

Färgglada blommor i ett krus hittar du hos Geddfish. Många fler är med i Glad Måndag, och jag försöker då och då länka till de bloggar som jag hittar med det här temat!

Färgglada fjäderskrudar kan du beskåda hos BP.
Påskharar i choklad, en utan öron om jag förstod saken rätt 😀 Hos Anki!

Tor till final – en sådan säsong!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Jag hade ingen kamera med på matchen i dag. Så jag nöjer mig med en arkivbild från grundseriematchen Tor – M-Team.

Peik Salminen gjorde segermålet i kvällens match.

Vi vann också den här semifinalmatchens andra omgång och därmed gick vi vidare med 2–0 i segrar. I finalen möter vi Karhut från Björneborg och där är det bäst i fem matcher som gäller. Det lag som först vinner tre matcher avancerar till ligan (elitserien i Sverige).

Det är bara att konstatera. En sådan säsong laget gett oss hittills! Silver i finska cupen och nu det här!

Jag försöker trappa ner med mina jobb men skrev ändå några rader till Tors hemsida. Det är svårt att låta bli att engagera sig då man älskar ett lag ❤

Välkommen åter? Adrians funderingar.

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

I morse hittade jag den här lappen, ett kvitto från apoteket, på bordet vid teven.
För den oinvigde bör kanske sägas att Adrian är huvudpersonen i de tre böcker jag skrivit. Han finns således hela tiden i mitt liv.

Det kan låta knäppt, men vi för dagliga diskussioner 😀 Jag kunde förstås lite oftare skriva om dem.

Välkommen åter? Varför det?

– Varför vill dom att vi ska återvända till apoteket, frågar han. Vill dom att vi ska vara sjuka hela tiden? Det finns en hel del jag skulle vilja säga om läkemedelsindustrin.

– Äh, det är väl bara en fras. Och en ganska vänlig sådan?

– Jag hatar tomma fraser, fortsätter Adrian. Och allt jävla small talk man förväntas ägna sig åt.

Eftersom jag fick en allergisk reaktion efter kirurgtejpet som jag skulle ha på bröstet två dygn efter biopsin (då provbiten togs), kanske jag är tvungen att återvända till apoteket. Om inte Bepanthensalvan hjälper behöver jag eventuellt kortisonsalva? Och då vill jag ju känna mig välkommen på apoteket.

Adrian tycker det kunde stå ”Tack för besöket. Hoppas ni snart mår bättre!” på kvittot 😀

Skyltsöndag, den 18 mars 2018

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Får det vara några drinkar (drinkit på finska) så här på söndagsförmiddagen? 😀
Lumumba känner de flesta till.
Valkovenäläinen = Vitrysse (vodka, mjölk och kakao/eller kaffelikör)
Ampiainen = Geting (finns inte nån drink med det namnet på svenska tror jag).

Skylten finns i Tei Tupa i Ikalis. Hittade den på en innebandysupporterresa.

Länkar till fler skyltar finns hos Skyltsöndags förvaltare, bästa BP!

Ytterligare en seger!

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Det har varit en härlig säsong med Lovisa Tor i innebandyns division ett.
Seger blev det också i kväll, drygt åtta minuter in på förlängningen. Slutsiffrorna 4–5 till oss på bortaplan!
Vinner vi i morgon hemma är vi i slutspelets final. Förlorar vi ska vi ytterligare än sväng till Helsingfors på tisdag.

Det här laget har under tjugo års tid gett mig SÅ mycket! En sann supporter följer och stöder i vått och i torrt, i medgång och motgång.

Blandade bilder och bla bla

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Såsom jag sagt förr tycker jag att jag har fotograferat ALLT i Lovisa. Det har jag förstås inte gjort. Men på vintern rör jag mig i ganska samma, begränsade banor, känns det som 😀

Nå, här är nu i alla fall två centralt belägna byggnader, fotograferade ur en NY vinkel 🙂 Stenhuset i bakgrunden är vår polisstation.

Hade sovmorgon i dag och ska den här helgen göra sådant jag  aldrig hinner i början av veckan, bland annat städa och sortera bilder och texter. Jag bränner dem hellre på cd-skivor än lagrar på en extern hårdskiva. Kalla mig gamyl om ni vill 😀

Innebandymatch i Helsingfors i kväll, semifinal i slutspelet i division ett.

Avslutar med en närbild som jag tog av en ljusdekoration i Tei Tupa i Ikalis då vi åkte upp till Vasa.
Av någon anledning tyckte jag att den INTE passade in då jag skrev om provtagningar och eventuella besked om tumörer… fastän JAG har humor, och ofta en mycket märklig sådan, vet jag inte om mina läsare kan tolka mig rätt.

Att våga är en daglig utmaning

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Kollade i kväll programmet ”Hemliga beundrare” på en av de kanaler jag ser från (har betalat för) från Sveriges tv-kanaler. Det var ett intressant program, men dessvärre sista delen i serien!

Det går säkert att kolla på de gamla avsnitten via SVT Play. Men jag tar sällan sådana chanser i beaktande eftersom de gör att jag känner att jag fastnar i ett ekorrhjul av program jag aldrig hinner titta på.

Blommor som ännu står sig från buketten jag fick för en vecka sedan.

Men. Programmet ”Hemliga beundrare” var väldigt intressant.
Det fick mig åter att minnas – vi lever bara en gång.

Och jag tänker – jag vill inte bromsa livet.
Såsom jag har gjort då jag låtit jobb och jobb och åter jobb styra allt.

Kallelsen som jag fick till ny provtagning efter mammografin fick mig att stanna upp. Jag kanske bara har några veckor kvar att leva (äh, var inte så dramatisk, säger nån) .

Jag kanske har två år kvar, fem år, tio år, tjugofem år…
Jag kanske får en hjärt- eller hjärninfarkt och dör i morgon.

Att leva i nuet är en daglig utmaning.
En ständig utmaning som handlar om att inte säga nej till livet.
Vi är nog lite nervösa och rädda, både han och jag. Men jag tror att vi har sått ett frö till en vänskap som kan överleva länge.