Glad midsommar!

Man ska bjuda på sig själv sägs det. Det märkliga var att då jag kollade bilden i telefonen och satt där på balkongen och skrattade för mig själv, hörde jag bakom min rygg ett tydligt HA-HA-HAAAA! Så likt en människas skratt, men det visade sig vara en SKRATT-mås som hade samma humor som jag.

Hen, hon eller han? 😀

Roligt att ses igen Outi!

I dag träffade min syster och jag vår vän Outi från Sverige. Hon hade kommit med sin assistent Linda för att fira midsommar i Lovisa och Pyttis.

Vi hann prata och äta gott på Skeppsbron under en dryg timme. Vädret var underbart då det hade börjat blåsa. En liten regnskur på dagen hade rensat undan den tryckande värmen från i går. Vid Lovisaviken är det alltid härligt.

Outi och Carita, vänner sedan mer än trettio år tillbaka!

Jag blev överraskad, glad och lite rörd då Outi gratulerade mig med rosor i krukor!
I går kom också många och kramade och gratulerade för det nya jobbet som jag tar mig an i augusti.
Jag har mycket att vara tacksam för nu känns det som ❤

Fin midsommarkväll

Midsommarafton på Skeppsbro-området i Lovisa.

Vi har varit riktigt bortskämda i Lovisa den här midsommaraftonen. Underbart väder, +26 men också sköna svalkande vindar!

Med min syster har vi firat vår mammas 85-års dag med god smörgåstårta. Vi har suttit i trädgården och vi har sett midsommarstången resas på Skeppsbron.

Jag har fått många gratulationer för mitt kommande uppdrag. Det känns så bra då människor kommer fram och ger en kram eller håller min hand länge och uttrycker vad tidningen Nya Östis betyder för dem ❤

Glad midsommar! Flaggan på min gård hemma.

Nya utmaningar väntar

Den kära lokaltidningen Nya Östis.

De som känner mig väl har mellan raderna kanske kunnat läsa att något varit på gång. Jag har haft så mycket att göra att jag knappt hunnit läsa mina vänners bloggar. Nu hoppas jag få ta igen mig lite över midsommarhelgen 🙂

Men nu är allt offentligt, Yle Vega Östnyland (vår lokalradio) och tidningen Östnyland har ringt mig och intervjuat. Jag kan länka upp till grejerna senare om de kommer på webben.

(Yle Vega Östnylands webbartikel)

Östnylands webbartikel

Den nya utmaningen i livet är att jag tar över som chefredaktör för tidningen Nya Östis den första augusti. Jag blev tillfrågad i slutet av maj, funderade några dagar och tackade sedan ja. Men i och med det var inget klappat och klart. I går hade styrelsen för understödsföreningen som ger ut tidningen möte och då blev jag vald. Jag är glad för att beslutet var enhälligt, det ger en bra grund att jobba vidare från.

Någon programförklaring kommer jag inte med i detta skede. Idéer finns för utveckling, men vi har ett fungerande koncept och i mitt team har jag framförallt många bra medarbetare.

Det finns mycket att fundera på, praktiska lösningar av olika slag och så behövs en övergångstid där den avgående chefredaktören lär mig allt det han sysslat med.

Det här känns riktigt kul, och jag hoppas att läsarna fortsätter ta kontakt, läsa och prenumerera. Naturligtvis också att annonsörerna ska fortsätta se oss som ett bra lokalt annonsorgan.

Vi är ganska stora nu!

Den sjätte juni, alltså för knappt två veckor sedan såg mina tomatplantor ut så här.

I går tog jag den här bilden. Stolt mamma till tomatplantorna 😀 ❤

I morgon kommer ett företag för att fixa mina balkongfönster. De installerades 2004 och har således inte fått service på femton år. Låsmekanismen har gått sönder, vilket gjort att jag inte vågat stänga fönstret helt. Då det inte heller kan stå öppet då det regnar, har jag haft det på ett slags ”halvlås” med en springa på tre centimeter.

Men så här kan det inte fortsätta hela sommaren, så i morgon blir det äntligen heltäckande service!

Lummiga Lovisa

Lummiga Ankarparken.

Man kan inte klaga på vädret. Det är soligt och ganska varmt, men blåsten ger också behövlig svalka. I den här parken var det jätteskönt i dag.

Fem timmar av förmiddagen sysslade jag med mejl och textredigering. Sedan tog vikarien över för att par timmar så att jag kom i väg ut på cykeln för att göra en födelsedagsintervju.

Solen tittar fram genom trädkronorna i samma park.

Livet känns bra. Jag har inte kunnat skriva så mycket om mina innersta tankar och jag antar att det har märkts. Jag har inte kunnat vara så öppen som jag velat på bloggen och det förvånar mig inte om mina närmaste vänner inom kort säger till mig att jag ”inte varit mig själv”.

Men ibland är det så här. Vissa saker får man ha tålamod med.
Och nu ska jag pussla flitigt resten av kvällen så att det blir klart till midsommar!

Följande kvistiga fråga – likasinnade?

Jag tycker om att umgås med likasinnade, och framför allt att jobba med likasinnade. Men det betyder ju inte att jag ogillar alla som har andra åsikter än jag.

Att debattera där ett sunt klimat råder, med tolerans och respekt och folk som inte avbryter varandra eller höjer rösterna (såsom i många politiska tv-debatter), gillar jag också.

Musikkväll på Skeppsbron i går. Såväl Café Skeppsbrons terrass, som Saltbodans bakom mig, var nästan fullsatta.

I går var det dags för sommarens första Radio Saltbodan. Som lite äldre person var jag där vid 19-tiden då musiken började spela, men då var den ännu inte live.
Livemusik och mera fart på blev det efter 22, men då är man ju själv på väg hem… 😀

Att få umgås med likasinnade kan kännas som en lättnad, speciellt i situationer där man inte vill argumentera och bråka.

Och särskilt då det gäller projekt och jobb som ska göras i grupp är det skönt att hitta människor som fungerar på samma sätt som man själv gör. Det underlättar jobbet helt enkelt.

I dag gjorde jag äggsmör och åt en karelsk pirog.