Den här tavlan finns i väntrummet på läkarstationen jag anlitar. Den är väldigt fin tycker jag. Klippor, sommar och hav. En vuxen och ett barn där borta vid vattnet. Vindpinade träd och gräset i klippskrevorna. Längtan till våren och sommaren är ju som störst nu.
Rörligheten har varit begränsad för mig, därför har det inte blivit så många foton tagna utomhus. Där är inte så vackert nu heller med smutsig snö och det har varit riktigt tjock dimma också.
Förra natten sov jag hyfsat, första gången på länge. En melatonintablett och sedan då det molade på i knäet tog jag även en värktablett.
I dag ska jag på en fest. Får skjuts av väninna dit och av syster hem. Annars hade det inte blivit av. Det är alldeles för lång väg att gå.
Nu ska jag börja räkna arvoden. Månaderna går fort!
Imorgon installeras vår nya president. I viss mån ska jag försöka följa det på teve. Men har lovat hjälpa mamma som vanligt med syrran också.
Det här är jag utanför Globen 1995, då Finland tog sitt första guld i hockey-VM där.
Fick en låda med gamla fotografier som ex-maken samlat ihop. En sådan skatt dessa gamla pappersfoton är 🙂 Det blev många nostalgitrippar och jag har inte ens hunnit genom en femtedel av allt ännu. Sorgligt med bilder av människor som inte längre finns bland oss, men fina minnen är det ju också.
I dag är det inte många som sparar papperskopior av foton och sätter in dem i album.
… är jag här på väg bort från läkarcentralen Mehiläinen där jag har min företagshälsovård. Det här är utsikten från andra våningen varifrån jag, på grund av trilskande knä, tog hissen ner, inte trapporna.
Det ser lite skojigt ut med kyrktornet på husets tak 🙂
Här har jag världens bästa läkare ❤ Jag skulle unna alla att hitta en så sympatisk och kunnig person. Allt går smidigt och nu har jag remiss till röntgen för knäet och förnyat recept för blodtrycket, som var bra (jag hade gjort uppföljningar hemma). Jag kollade också om jag kan ta melatonin för att ha lättare att somna, att den kan kombineras med den medicin jag nu tar och det blev grönt ljus även där.
Har åter en natt bakom mig då jag somnade klockan 05… lade mig 23.30. Sånt går ju inte i längden. Dels beror den dåliga sömnen på att jag inte kan hitta något bra läge att ligga utan att knäet säger sitt.
Hahaa. Nu blir det bara texter om krämpor och mediciner, såsom till denna ålder hör 😀 Men jag var på riktigt glad och nöjd och hade ett brett smil i ansiktet när jag gick ut.
Efter läkarbesöket. Kaffe och croissant med mandelmassa, som jag delade med syrran på Café Favorit. Lite som en annorlunda fastlagsbulle. Jättegod!
Jag vet inte om det här blir favorit i repris, eller om jag inte har visat det här kortet med Muminmotiv förr. Passar bra då det fortfarande är halt på många ställen.
Det är ett kort som jag i postcrossingen skickat både till Holland och till Mexico.
Alla förutom en ser ut att ha det kämpigt här på isen 🙂
Här var det ännu bara 1–0 efter en period för Tor i matchen mot O2-Jyväskylä. Men slutsiffrorna skrevs hela 13–0.
Det som var extra roligt var att Liam Salminen, 15 år, gjorde debut i laget i tredje perioden. I den gjorde han tre mål! Hans pappa Peik är mer eller mindre innebandyikon i Lovisa, känd även i Sverige. Peik spelade i finska landslaget och han bodde också med familjen i Sverige då han spelade i Finspång. Nu hade Liam samma nummer på ryggen som pappa Peik hade i Tor, nummer 14. Ska bli kul att följa hans utveckling.
På skylten står det bland annat ”Med optisk fiber får du hemmets internet och tv i skick (att fungera)”. LPOnet är lokala telefonandelslaget.
Är det Skyltsöndag så är det! Här bjuder jag på drygt tjugo på en gång och utöver det alla små skyltar längs sargen.
Bonusbilderna i dag hör ihop med kvällens trevliga program Hotell Romantik som går i Sveriges TV.
Andra som är med i utmaningen hittar du via BP:s blogg, hon håller i trådarna för Skyltsöndag.
Den 24 februari. För två år sedan anföll Ryssland Ukraina. Vem hade då trott att kriget skulle pågå så här länge? Och att det inte verkar finnas ett slut på det. Den som började kriget borde sluta direkt. Att Ukraina försvarar sitt land är väl inget att ifrågasätta.
Jag ska senare i dag läsa Anna-Lena Lauréns reportage i dagens Hufvudstadsbladet. Vi får inte glömma det som pågår där, inte alls långt borta från vår – kanske inbillade trygghet. Och hoppet får vi inte ge upp. Kriget måste kunna ta slut, något slag av rättvisa måste skipas. Men det kommer att gå flera generationer innan allt är glömt och förlåtet, om grymheterna ens nånsin kan förlåtas.
I Hbl kunde jag också läsa att det i dag firas Sverigefinnarnas dag. Och glädjande nog är det många andra generationens finnar som vill lära känna sina rötter bättre nu efter att deras föräldrar förträngde språket och sin historia.
Finländare och Finland har inte längre låg status i Sverige, tvärtom. Det är inte längre enbart krigstrauman, knivar och brännvin som förknippas med finnjäveln. I mångt och mycket har vi gått om Sverige eller kommit upp till samma nivå, beroende på vilka saker vi jämför med vilka.
Sverige har alltid varit ett viktigt grannland för mig. Jag har släkt och vänner där, och skulle jag tvingas flytta bort från Finland skulle jag försöka hitta en liten ort i Sverige att trivas på.
En ny grönväxt piggar alltid upp. Köpte den här igår från Lidl.
I dag sista matchen i innebandyns grundserie för Lovisa Tor i Finlandsserien. Vi tog oss inte till slutspel i år men vi hoppas på en trevlig säsongsavslutning med seger i alla fall.
Orsakullan frågar idag den 24 februari om jag kommer att fira ett bröllop i år. Själv ska jag inte gifta mig, men det är möjligt att jag får ta del av ett annat bröllop. Återstår att se om inbjudan dimper ner i brevinkastet eller i mejlboxen 😀 ❤
Bilden har inget med dagens tema att göra, men jag blir alltid glad då jag får kort som jag önskat mig via postcrossingen. Man får inte ha så kallade ”demands” där, alltså inte kräva nånting. Men man får önska motiv och där har jag skrivit in Snobben, Inge Lööks gamla gummor, James Bond och då speciellt kort på Daniel Craig och förstås även Muminmotiv.
Passar nu på att gratulera bloggaren Elisamatilda som fyllt år, och det är hon som håller i trådarna för den populära utmaningen Fem en fredag! Temat i dag är Hipp hurra!
Blir du visare med åren? Det hoppas jag att jag har blivit och fortfarande ska bli 🙂
Hur firar du din födelsedag? Jämna år har jag firat sedan jag fyllde 30. För snart två år sedan firade jag min 60-års dag. Nu tror jag att jag inte längre vill ha stora fester. Det kan bli fester i en liten krets då jag har födelsedag. Sällan kaffe och kaka, roligare att gå ut och ta några glas vin och en bit mat.
Vad skulle du önska idag om du blåste ut ljusen på tårtan? Nuförtiden handlar mina högsta önskningar om sådant som inte går att köpa, som att vi skulle få fred på jorden och att nära och kära och jag själv ska få ha god hälsa. Men visst kan jag önska mig materiella ting också, som en bil till exempel 🙂
Har du någonsin haft en dålig födelsedag? Inte vad jag minns.
Är du bra på presenter till andra? Jag tycker om att ge gåvor. Försöker tänka ut sådant som passar mottagaren, är personligt. Men alltid är det inte så lätt.
Men det är bara att vara nöjd. Vem orkar knäppa 78 bilder? I dag blev det åter slingor och nu fixades också ögonbrynen. Autsch! Och som ni ser! Jag har en BLÅ tröja. Allt är inte längre grått och svart och vitt.
Det spegelvända i selfie-funktionen på mobilen bidrar till lustigheter men det är ju sällan något som läsarna märker om man inte har texter på en tröja osv.
En bukett tulpaner blev det också från Tokmanni. Våren ❤ Kom, kom!
Idag blev jag uppringd av en radioreporter på Yle. Jag vet inte om det blir något inslag om det men hon ville höra vad jag tänker om affären som Bonnier News nyligen gjorde. Jag har faktiskt inte så många åsikter om den, men det jag kan säga och alltid säger är att satsa på det totalt lokala. Det vill läsarna ha, sådant som berör dem och som inte skrivs någon annanstans.
Sedan konstaterar jag också att ibland gör det gott att bli ARG. Energitjuvar är något bland det värsta jag vet. Människor som bara suger av min energi, som vill veta allt om mig men som inte ger något av sig själva. Dem väljer jag bort. Adios!
… städa en garderob, hylla eller byrå, står det för den 22 februari i Svenska kyrkans fastekalender. Jag tycker lite mer om den än den finska. Den svenska har mer konkreta saker för vardagen. I den finska står det att vi i dag ska be för världens fattiga och för dem som arbetar för en bättre morgondag. Det ska vi förstås också göra.
Jag städar lite varje dag och nu under våren blir det nog dags att röja i klädskåpen igen. Har lärt mig att inte ta det som ett stort projekt, bara ett par hyllor i taget. Då blir det av utan att stress och känslor av otillräcklighet.
Nu är det inte skyltsöndag i dag, men imorgon blir det att gå i trappor. Hoppas att hissreparationen inte håller på hela dagen. Info dessvärre enbart på finska fastän här bor många med svenska som modersmål i huset.
Meddelande. Hissen ur bruk. Kannatinköysi (något slags rep, kedjor som bär hela hissen, jag kan inte översätta det) ska bytas ut fredagen den 23.2 med början klockan 7.30.
Jag får vara nästan ledig i dag och har frissa från klockan 13. Har olika uppslag till bloggidéer, både roliga och allvarliga som jag tänkt länge på. I början av veckan hinner jag inte skriva nästan nåt alls, men ska se om jag får det gjort nu under slutet av veckan. Och även intressantare foton… 🙄😂
… men den här tidningen har jag köpt för att senare kunna njuta av. Gäller att passa på medan de finns i hyllorna i affären. De här svenska tidningarna finns inte ”yllin kyllin” (i massor, i överflöd) hos oss, de tar slut sedan när de tar slut.
Tidningar av det här slaget ger mig massor av inspiration. En annan sak är sedan om inspirationen mynnar ut i något konkret 😀