Söndagens Hufvudstadsbladet, hann läsa den först igår. Dagarna flyger iväg.
Men jag har många gånger själv tänkt på det här som Ingemo Lindroos tar upp in sin kolumn i Hbl, och jag tycker precis lika. Med vänner har jag reagerat på och diskuterat kvällstidningarnas rafflande rubriker på löpsedlarna.
Handlar de inte om Putin och Ukraina handlar de om något som Trump sagt. Eller också finns det dagligen varningar om vad vi ska se upp för i sommar, och vilka hälsofaror som lurar…
Mycket av det här flimrar också förbi i Facebookflödet. Jag klickar inte på nyhetsrubriker där, inget annat än det som gäller Nya Östis. Och det är för den tidningens skull jag är med på FB och även för att kunna länka upp mina egna blogginlägg, och för att kunna följa vad en del vänner gör, sådana som jag inte kan träffa så ofta eller inte IRL alls.
Då jag själv var chefredaktör försökte jag vara lite försiktig i min kritik av andra medier. ”Inte kasta sten då du själv bor i glashus” typ 😀
Men här har jag min bestämda åsikt att även om jag ofta röstar på Svenska folkpartiet och definitivt inte har något emot partibossen Anders Adlercreutz, så… att fem bilder av sju visar honom på ett uppslag… var det nödvändigt? Eller fanns det inga andra att lyfta fram? 😀
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Håller med dej… Det är allt tur och bra att man bara kan scrolla förbi o låta det vara oläst, eller inte ta åt sej… Men många människor är extra känsliga och tror också på allt de läser, och hör om på nyheterna. Det borde mera lyftas fram det glada och positiva i livet så skulle folk må mycket bättre. Man blir ju verkligen sjuk om man oroar sej över ngt hela tiden…
Ja, många kan inte vara källkritiska – de förstår inte vad som är sant och vad som är vinklat eller fejk.
Alla förstår inte heller att mediehus jagar klick för att kunna säga till annonsörerna att så och så många läser…
Jag har länge varit kritisk till detta, men min röst hörs ju inte precis där den ibland borde höras 😂
Det att man lyfter fram glatt och positivt betyder inte att man förnekar vissa saker eller inte känner till vad allt hemskt som händer i världen.
Det är sensation som gäller inom nyhetsvärlden. Den ena värre än den andra. Man blir trött helt enkelt och scrollar vidare…. Man kan ju inte sticka huvudet i sanden för allt elände heller, men ibland är det skönt att hålla sig i ’sin bubbla ’ och strunt i nyhetsflödet ett tag…
Nej, vi kan inte förneka det som sker – eller helt blunda för det.
Men för att orka måste jag sålla lite, välja bort – ha stunder då nyheter är bannlysta.
Och som du skriver, lite leva i sin egen bubbla.
Att kunna sålla bland allt som flödar över oss dagligen är en värdefull konst att behärska… det är väl för det mesta så att alla vill tjäna pengar på ett eller annat sätt med diverse annonser å alla ”sensationer” på löpsedlar å i medierna är bara pinsamma tycker jag.
Nej det gäller att vara på hugget… vad gäller alla varningar (oftast vad gäller cancer) om allt möjligt inte minst mat, brukar jag numera säga: man får välja mellan att dö i cancer eller att svälta ihjäl… 😉
Må så gott å ett leve för positiva nyheter!
Att kunna sålla är minsann viktigt och nödvändigt åtminstone för mig som är en High sensitive person 🙂
Bra sagt det där om att man får välja mellan att dö i cancer eller svälta ihjäl, för läser man och tror man på allt – då kan man ju knappt äta nåt alls.
Vi fortsätter lyfta fram det positiva vi kan!
Som vi alla vet så säljer ”skräckpropaganda”, sjukdomar och olyckor fler lösnummer än solskenshistorier. Idag är det kanske inte länge läsnummer som räknas utan klick på nätet.
Är lika trött på sånt som du.
Å varför visar samma politiker fem gånger på ett uppslag. Troligen var det utfyllnadsbilder, då ”vettig” test saknades.
Usch, så arbetsskadade vi är;-)
Tyvärr är det så att sjukdomar, elände och olyckor säljer… Även bloggar som handlar om sånt har fler läsare tror jag.
Det är upp till var och en av oss nu att välja bort sånt som gör att vi inte mår bra.
Jag följer inte nyheter värst mycket mer – nu då jag inte längre måste när jag inte är chefredaktör.
Öppnar man tidningar eller sätter på TV:n idag, så är det mest tråkiga nyheter vi får ta del av. Var det så förr?
Jag vet inte hur det är i Finland, men i Sverige har de etablerade dagstidningarna en ägare och det gör att tidningarna har en agenda som styr åt ett visst håll. Gäller inte minst på ledarsidorna som uteslutande är vinklade åt ett visst håll. Det gör att man tar dessa texter med en liten nypa salt.
Vill man komma nära den verkliga sanningen bör man nog konsumera tidningar som ligger till både höger, vänster och mittemellan, samt både etablerade och alternativa medier.
Jag vill inte minnas att det var så förr – visst hände det tråkiga saker och det rapporterades om dem i papperstidningar, teve och radio.
Men sedan kom internet och klickjournalistiken och att sälja annonser där blev viktigt. Då behövdes plötsligt rafflande rubriker och bilder som lockade till klick och kanske läsning. Många faller ju så lätt för sånt och lockas av tragiska nyheter.
Det är nog viktigt att vi som läsare lär oss att inte tro på allt, och att bilda oss egna åsikter.
Här har Helsingin Sanomat, största och ledande dagstidningen, faktiskt gått in för att försöka skapa rubriker som säger allt – inte sådana som lurar läsarna.
Det är nog så. Rubriker lockar och rubriker säljer. Ofta sätts rubriker på ett sätt som ska passa det egna syftet, inte alltid i symbios med innehållet. En bekant som varit journalist bekräftar det.
Just därför bör man vända sig till flera källor och inte bara en.
Ja, och det är så trist att det är så – att det kommersiella går först.
Istället för att vara sanningsenlig mot läsaren.