År: 2025

Veckans foton och söndagsskylten

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Åke Nacka 144 välkomnar oss till att visa bilder vi tagit under veckan. Han skriver ”kort och koncist, vad har du fångat med kameran under veckan”. Vi får visa 1–5 foton.

En del av lummiga Kapellparken som ligger mycket centralt i Lovisa.
Solen håller på att gå ner. Den här kullen är en populär plats på vintern för familjer, barnen åker pulka och skidor där.

Imorgon är det pappas 101-års dag. Vi tog bort sommarblommorna och planterade en hortensia. Tyvärr såg jag då jag tog bort plasten som omgav krukan att växten inte var i sitt bästa skick. Den kanske inte tål frost heller.

Murgrönan däremot brukar till och med klara vintern. Inte så att den är lika fin året om, men den har kommit igen på våren. Sedan finns det nuförtiden mycket vackra växter av tyg och de kräver ingen skötsel. Så vi har lite blandat här. Ett ljus lade vi också ner för att hedra minnet av pappa som gick bort alldeles för tidigt, bara 53 år gammal.

Favoritkonstnären Inge Löök som bor i Lovisa. Hennes tokiga och glada gummor sprider glädje över hela världen. Det här vykortet skickade jag i postcrossingen till Tyskland.

Det här var ju inget foto av mig, men jag skannar in korten jag skickar iväg och laddar upp dem på postcrossingens sajt. Där finns de kort som jag har fått och de jag har skickat under min profil.

En skylt ute på landet i Hopom, Liljendal. Jag besökte gården för att göra ett reportage till Kuriren. Det kommer ut i september och jag kan senare visa hur det blev. Hoppas alltid också att den här finlandssvenska veckotidningen ska hitta nya läsare.

Det finns mycket jag kunde säga om finlandssvenska tidningar och tidskrifter. Vare sig vi läser dem på papper eller digitalt så måste vi värna om dem. Läggs de ner på grund av olönsamhet är det osannolikt att någon startar upp dem igen.

Detsamma gäller bondgårdar och lantbruk. Lägger någon ner produktionen, säljer djuren och alla redskap – ja då är det kört. En gård med produktion startas inte upp igen så där bara över en natt.

Konstens natt och funderingar en tidig morgon

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Inte bästa bilden, men eftersom jag inte var på jobb ville jag inte störa resten av åhörarna genom att traska fram och fotografera författarna Emma Juslin (till vänster) och Ulla-Lena Lundberg (rosa tröja, syns till höger om pelaren). De intervjuas av Thomas Rosenberg som syns strax till vänster om pelaren 😀

Det var fullsatt i salen i restaurang Kapellet och jag hade den här gången sällskap av Camilla. Vi har känt varandra sedan 2008 då hon blev chefredaktör för dåtida Östra Nyland.

Hemma hos mig hade vi mycket att prata om, dels för att vi båda jobbat som journalister länge (jag snart 40 år och hon mycket längre), dels för att vi båda bor i gamla trähus.

Vi talade bland annat om fördelar, som trots allt överväger, då det gäller att bo i ett gammalt trähus. Våren, sommaren och hösten. Härliga tider. Också vintern har sin charm men då får vi jobba för att hålla upp värmen och klä oss varmt.

Den här bilden tog jag strax efter klockan sex i morse. Det var bara fem grader ute men tillsvidare har jag 19 i sovrummet och 18 i köket. Då solen värmer huset på dagen blir det riktigt skönt.

Jag steg inte upp för dagen så här tidigt. Jag lade mig under mitt duntäcke och hade också en pläd för säkerhets skull. Somnade om och sov gott fram till 10.45 😀

Men under min vakna timme låg jag och funderade. Är sommaren slut nu? Kommer de kalla nätterna redan i augusti? Fortsätter de i september? När kommer första snön?

Jag har inte fått min ved ännu, men den beställdes i våras. Får jag hjälp med att bära in den? Jag har hört mig för med en förening och lovat betala till den om ett par personer hjälper mig.

Jag har inte heller hittat varma ylletröjor till salu här i stan, så jag gav mig ut på nätet och köpte en tröja i merinoull och fleece.

Sedan låg jag och funderade på det också. Tänk om jag blev lurad igen? Allt såg bra ut med det inhemska företaget. Men… oron började gnaga i den tidiga morgontimmen.

Det var mycket folk ute på gator och torg och som här, i Kapellparken, under Konstens natt. Det hade regnat i grannstaden, men vi fick inte en droppe och tur var väl det, för ganska mycket av det digra programmet arrangerades utomhus.

Det var rentav så mycket program att man inte hade en chans att ta del av allt man hade velat vara med om. Camilla och jag valde författarträffen med tillhörande kort pjäs. Hoppas att det blir en uppföljning nästa år.

Det här inlägget är inte klockrent för Åkes Hoppa på tåget där i dag är Firande. Men kanske jag kvalar in där med godkänt ändå? När jag länkade till hans sajt hade han ännu inte skrivit lördagens inlägg, men det finns säkert där senare i dag och hos honom finns alltid mycket att läsa och fina bilder att titta på.

Fem en fredag, SLUTSATSER

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Veckans tema hos Elisa är Slutsatser. Och jag illustrerar det med en vardagsbild från Lovisa, tagen för ett par veckor sedan.

Mest är det Alexandersgatan som syns på bilden. Cafe Favorit i bakgrunden i det lilla gula huset, och efter det ett trähus där flera företag verkar.

Till vänster om bankomaten, ungefär där jag står vid cyklarna, finns ingången till Apotek Kronan. Apoteket flyttade dit för ett par veckor sedan. Förr fanns här en bank, och sedan hade församlingarna sina kontorslokaler, Kyrktorget, här.

Och så svar på Elisas frågor.

Vilket är svårare för dig, att sätta igång eller sätta punkt?
Beror på vad saken gäller. Tråkjobb = svårt att komma igång. Ibland svårt att avsluta en text då jag bara fått 2500 tecken, men känner att det hade behövts 1000 till för att artikeln skulle bli bra 🙂

Hur brukar du känna när helgen tar slut?
Inget speciellt. Jobbar ju inte längre heltid alla dagar, så måndagen är inget monster för mig.

Vilket slut på en bok eller film kändes ordentligt?
Det får lämnas lite öppet om det är så att fortsättning väntar. Men helst ska det ändå vara ett lyckligt slut som gör att jag med glädje och spänning väntar på en fortsättning.

Är du en person som gärna sparar det bästa till sist, eller tar du det först?
Jag vill inte leverera dåliga nyheter, om det går att undvika. Men är det nåt som är trist tar jag det först så att vi kan avsluta med något mer glatt och lättsamt.

Har du någon liten ”sista grej” du alltid gör innan du går hemifrån?
Kollar att jag har nyckeln till hemmet, mobiltelefon och plånbok med mig och att dörren är låst.

    Blandade bilder från fina Lovisa

    ~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

    Bilden togs i Tranbrunnsparken lördagen den 16 augusti då jag var på cykeltur. Vi har väldigt fina planteringar i Lovisa, och kunniga personer som jobbar på parkavdelningen med både planering, planteringar och skötsel.

    I dag har det varit en bråd dag som vanligt. Torsdagar är hjälpa-mamma-dagar med att handla mat, ibland besöka apoteket och sedan dosera veckans mediciner hos henne.

    Passar förstås på att handla själv då vi en gång är i gång med lånebilen. Tokmanni-besök brukar det bli ungefär varannan vecka. Gillar bäst ett toapapper jag hittar där 😀 Nu blev det också en liten hylla till badrummet och en innerkruka för omplantering av palettbladet plus en stickling som ska till där.

    Vår fina busstation, också sedd från Tranbrunnsparken.

    Imorgon är det Konstens Natt i Lovisa med ett mycket mångsidigt program. En journalistkollega och jag ska gå på författarkväll. Det händer så mycket att det är omöjligt att ta del av allt. Men huvudsaken är ATT det händer.

    Sol har vi haft ännu i dag, kanske runt +16 grader, lite svårt att säga. Blåser lite men bara så att det är skönt, anser jag.

    Motorsågen jobbar

    ~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

    … och av Caritas sovmorgon blev därför inget. Å andra sidan hade jag lagt mig före 23 och fått sömn tämligen fort, så att jag sedan väcktes av ett team som sågar grenar och fäller träd i parken gjorde sist och slutligen inte så mycket.

    Jag tog inte den här gången bild på gänget med lyftkranen och sågarna. Däremot ser man här en stubbe (lite mörk bild, jag vet). I stubben har en annan parkarbetare, som klippte gräset med liten traktor, placerat en gren som stormen hade rivit ner. Den var förstås i vägen för hans arbete.

    Så här händer hela tiden. Just nu ylar motorsågen. Lite tidigare hördes ett ihållande surr och sedan dova dunsar när stammarna faller. En gång lät det som en mindre bomb hade briserat. Det skakade i hela huset.

    Arbetet måste förstås göras, larverna har förstört många träd och om träden blir dåliga finns risken att de faller i höststormarna. Jag antar att jobbet görs bland annat därför.

    En av tre stenar jag placerade ut i lördags. Ingen av dem har jag ännu hittat ”rapport” för, så deras öde är oklart. Då vi har Lovisa Historiska Hus sista helgen i augusti ska jag också sätta ut stenar. Lever på hoppet att de hittas av personer från andra orter och på det sättet fraktas vidare. Kanske det också är någon som är bättre insatt i det här med FinStones och Kivat kivet på Facebook.

    Många bloggvänner i Sverige har skrivit om svalare temperaturer. Även här väntas nu komma regn och bli kallt. På fredag kanske tyvärr bara 13 grader. Just nu har vi +14 men sol i alla fall. På nätterna kan temperaturen falla till +8. Så om sommaren inte återvänder på något sätt kan jag inte längre ha fönstren öppna dygnet runt. Stängde det sista av tre i dag.

    Äntligen, en lättnadens dag!

    ~ Carita Liljendahl ~ 28 kommentarer

    Ryggen tackar, nacken tackar, armarna tackar – ja, hela jag tackar.

    Äntligen har jag åter en ergonomisk arbetshörna, ett nytt tangentbord och Windows11.

    Det krävde sina timmar, nerver och tålamod, men sånt här går ju sällan snabbt. Huvudsaken är att få allt i ordning och att allt sedan funkar då det gäller appar, program, skrivare och annat.

    Nu är det åter en glädje att jobba här och i all synnerhet kan bloggandet återupptas med nya krafter. Plus att jag på ett annat sätt klarar av att läsa och kommentera på vännernas bloggar ❤

    Happy – så att jag vill dansa! What is happiness for you? 😀

    Glad måndag och fint fönster 😍

    ~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
    Riktigt så vackert som det är i verkligheten blir det ju sällan på bild.

    Men jag njuter nu av sekunder och stunder i mitt kök. Solen silas så oerhört vackert genom lövverket på trädet där utanför. Spetsgardinen bildar då och då mönster, på golvet eller på bord.

    Egentligen känner jag mig melankolisk och jag vet inte varför. Kanske det är hösten, som jag vet är i antågande då jag ibland ser och hör gässen flyga över husen.

    Det här är blommor och växter som jag själv har odlat. Jag gav en bukett till Inge-Maj och Bengt då vi besökte dem i söndags för en vecka sedan.

    Det är 17 grader ute. Jag har en intervju på eftermiddagen och ska sedan göra den klar direkt då jag kommer hem. Imorgon går nästan hela dagen till att fixa Windows11 och att överhuvudtaget få det här med ”dator- och arbetsparken” i skick så att det blir ergonomiskt också.

    Vad har jag fångat med linsen?

    ~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

    Gör det lätt. Kort och gott, vad har du fångat med din lins under veckan.
    Så skriver Nacka-Åke och jag hakar på 🙂

    Jag tycker om att ta korta cykelturer och har allt oftare funnit mig själv här, vid parkerna och spången intill Drottningstrand i Märlax.

    Gångbron, Kronobron. Och det flytande huset. Ofta fotograferar jag också det här 🙂

    En av stenarna som jag har målat och gömt. Verkar nog ändå mest som en lottovinst att de ska rapporteras. Någon hittar dem säkert, men vad som sedan händer med stenen vet jag inte.

    Vår vackra busstation, och parken intill.

    Imorgon, dags för glad-måndag-bidrag.
    En intervju som väntar.
    Dagarna rullar på.
    Jag kollade svalorna på himlen sent ikväll och tankar for genom huvet, blev en kort dikt.

    Mamma. Ser du svalorna?
    Hör du ljudet av dem?
    Du gjorde det, någon gång tidigare i livet.
    Du hörde dem då, och såg dem såsom jag ser i dag.
    Det kommer en dag då jag inte ser och hör.
    Men du mamma, du gav mig det liv jag har.

    Skyltsöndag fortsätter, och andra utmaningar

    ~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

    Således ska jag senare i dag försöka hinna sätta ut Veckans foton så att jag kan vara med också i den utmaningen som Nacka-Åke leder.

    Men nu Skyltsöndag. Jag har ett par kvar från förra veckans Pridefest.

    ”Keppari” betyder i det här sammanhanget käpphäst. Riktigt ordet på finska skulle vara ”keppihevonen”, men ordet har förkortats, förenklats. ”Esterata” = hinderbana.
    Sådana är faktiskt populära även bland tonåringar hos oss. Inte bara små barn som hoppar med käpphästarna över hinder, utan äldre ungdomar gör det också. De klarar förvånansvärt höga hinder, över en meter höga.

    Den här skylten är inte övergiven i ett buskage tillsammans med andra. Den användes i paradtåget, men ligger här medan festen i parken pågår.

    I dag kanske vi ska grilla med grannen. Vi får se hurdant vädret blir. Kommer det regn tillreds maten inomhus.

    Det har blivit betydligt svalare ute nu. I går kväll hade vi bara +13 grader. Solen skiner nu, men datorn meddelar att temperaturen ska sjunka.

    Det var bloggvännen BP som genom tiderna startade Skyltsöndag. Numera fortsätter en del av oss att skylta av bara farten 🙂

    Ljusglimtar (HPT) och annat från Lovisa

    ~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

    En glimt av ljus i en av tre stenar som jag placerade ut under dagens cykeltur. Temat hos Åke och Hoppa på tåget (HPT även av mig kallat) är ljusglimtar.

    Jag har varit i växthuset och vattnat. Det ser mer hotfullt ut på himlen än det var, men jag ville fånga ljusglimten mellan molnen.

    Cykeltur i dag från mitt hem, via Märlax och Drottningstrand, över Kronobron. Många ljusglimtar i Lovisaviken.

    Ljusglimtar mellan träden i parken intill mitt hem vid Mariegatan. Cyklade kanske fem kilometer. Inte med fart som en hurtbulle. Jag stannade ofta för att fotografera. Placerade ut mina målade stenar. Försökte rätt noga kolla om jag själv kunde hitta någon gömd sten, men nix. Har hittillas hittat bara en enda denna sommar.